Truppförflyttningar förr

[Stefan Lundgren]

Det mesta av truppförflyttningar förr i tiden gick på tåg medan de kortare sträckorna avverkades antingen med häst eller till fots. Har för mig att den militära enhet som skulle försvara strejkbrytarna i Lunde under Ådalskravallerna kom till Ådalen med tåg.

Guiden till Sveriges järnvägsmuseum tar bl a upp truppförflyttningar på tåg, de sov på britsar med hö som underlag, på golvet fanns en hink för att uträtta sina behov och belysningen var sparsam.

Som jag har förstått, så har det sett olika ut igenom alla tider och numera sker truppförflyttningar med hjälp av fordon. Jag vet inte exakt året, men det var någon gång under 1940-talet som truppförflyttningar börjar sker med "vägfordon". Fast truppförflyttningar har möjligen skett på tåg någon gång efter det antar jag.

Stefan

[Per Andersson]

Är det varit möjligt att förflytta längre sträckor på tåg så väljer man nog fortfarande att göra det. I synnerhet om det gäller tyngre mekaniserade förband.
Våra vagnbesättningar fick åtminstone grundläggande utbildning i hur man lastar stridsfordon på därför avsedda järnvägsvagnar, och jag gjorde GU 1991-92.
Förmodligen så sker så än i dag, då utbildningsinsatsen är tämligen liten, och vinsten i minskat slitage på fordonen är mycket stor.

[MD650]

Våra vagnbesättningar fick åtminstone grundläggande utbildning i hur man lastar stridsfordon på därför avsedda järnvägsvagnar, och jag gjorde GU 1991-92.
Förmodligen så sker så än i dag, då utbildningsinsatsen är tämligen liten, och vinsten i minskat slitage på fordonen är mycket stor.

Åtminstone fram i mitten av 90-talet så utbildades det på operativa järnvägstransporter med, för personaltransport, inredda godsvagnar.
Nu mer har SJ, mig veterligen, avvecklat den förmågan.

[Hans]

På Krigsskolan Karlberg övades detta 1985-1986. Kadetterna fick inreda sina egna godsvagnar. Massor av hö på golvet, ett avskärmat hörn med en papptoalett och en vanlig tältkamin gjorde den vintriga dygnslånga resan från Stockholm till Kalix (?) riktigt trevlig. Utfodring sköttes på några stationer som tåget stannade på.

MVH

Hans

[NIL]

Nu mer har SJ, mig veterligen, avvecklat den förmågan.

Mina två senaste tågresor i SE har fått mig att inse att SJ har avvecklat alla förmågor.

[MD650]

På Krigsskolan Karlberg övades detta 1985-1986. Kadetterna fick inreda sina egna godsvagnar. Massor av hö på golvet, ett avskärmat hörn med en papptoalett och en vanlig tältkamin gjorde den vintriga dygnslånga resan från Stockholm till Kalix (?) riktigt trevlig. Utfodring sköttes på några stationer som tåget stannade på.

MVH

Hans

Tror att det nog var Vitvattnet som ligger N Kalix.
Har gjort motsv. men vi landade in i Storuman.

[MD650]

Mina två senaste tågresor i SE har fått mig att inse att SJ har avvecklat alla förmågor.

[Axial]

Mina två senaste tågresor i SE har fått mig att inse att SJ har avvecklat alla förmågor.

Nåja, Stefan Demert närde tydligen liknande tankar redan 1971 med låten Till SJ så för att tala med Mark Twain så kan man väl säga att "ryktet om min död är betydligt överdrivet". Å andra sidan kan man ju inte annat än förvånas över att samma typ av klagomål dyker upp årtionde efter årtionde utan att det vidtas effektiva åtgärder

Vad gäller truppförflyttningar förr så får väl ändå tåg anses vara det allmänt förhärskande transportmedlet ända intill "vår tid". Med dagens truppvolymer kan det väl vara hugget som stucket men det hade nog näppeligen låtit sig göras att t ex "hjula" två brigader (IB/NB13 och IB43) från Dalarna till Övre Norrland? För att inte tala om alla sillstrypare och nollåttor som skulle transporteras till de norra delarna av riket. Och då "mobbade" ändå de två brigaderna inom länet medan de senare två personalkategorierna (generellt sett) mobbade i Norrland.

Transporthastigheten med tåg torde dessutom vida ha överstigit den hastighet som ett förband kunde prestera med eget fordon. Som exempel kan nämnas att Dalregementet, på cykelskyttets tid, lät öva truppen i cykeltolkning genom att låta dem tolka från Falun till Trängslet, vilket tog typ två dygn. När jag låg inne (96/97) så åkte vi buss till Trängslet medan bandfordon flyttades genom tunga transportens försorg, vilket totalt tog mindre än 12 timmar. Men ändå, hur långt kommer man per tåg på 12 timmar? Ganska mycket längre va?

[lampros]

"8 hästar eller 24" soldater tror jag det stod skrivet på gamla godsfinkor. Dvs i händelse av krig kunde man inreda dem för antingen det ena eller det andra.

Själv har jag varit med om att lasta av Bv 206 i från järnvägsvagnar i Värmland under VÄSTGRÄNS 1985. Motorerna var ganska djupfrysta efter deras färd från Norrbotten men med lite startgaspatroner och magi fick vi igång dem.

[Hans]

Transporthastigheten med tåg torde dessutom vida ha överstigit den hastighet som ett förband kunde prestera med eget fordon.

Både och, tåg är ju känsligare för störningar, en tågurspårning eller förstörd infrastuktur stoppar hela förbandet där samma sak för ett vägburet förband försinkar bara en mindre del.

Utan störningar finns det säkert i något gammalt reglemente var brytpunkten går till att det skall löna siga att lasta på och lasta av från ett tåg. Vad jag skulle gissa är att för ett infanteriförband organsisation 77 så lönar det sig inte med tågtransport under en sådär 40 mil. Men jag blir gärna rättad då jag gissar vilt. En annan fördel med tåg är ju att förbandet anländer utvilat.

MVH

Hans

[Bjernevik]

Utan störningar finns det säkert i något gammalt reglemente var brytpunkten går till att det skall löna siga att lasta på och lasta av från ett tåg. Vad jag skulle gissa är att för ett infanteriförband organsisation 77 så lönar det sig inte med tågtransport under en sådär 40 mil. Men jag blir gärna rättad då jag gissar vilt.

Tro det eller ej, men brytpunkten finns faktiskt med i ett nytt reglemente. Handbok Försvarsmaktens transporter – Järnväg, 2006 års utgåva anger att "Järnvägstransporter skall alltid övervägas vid transporter längre än 30 mil."

[Erik Ljungberg]

Min far fick åka en del godsfinka under sin grundutbildning på 50-talet. Enligt honom betydligt bättre än passagerarvagn, lägsta klass. Man kunde ligga ner för att sova, röra sig hyfsat fritt samt varmt och skönt tack vare kaminen.

[Hans]

Handbok Försvarsmaktens transporter – Järnväg, 2006 års utgåva

Det var som tusan, att det finns en så ny utgåva. Jag gissade bara tio mil fel, det tycker jag var ganska bra

MVH

Hans

[Der Löwe]

Hela frågan beror väl lite på hur vi definierar transporter. Är det hela förband, eller enbart materiel som transporteras. är de taktiska, operativa eller strategiska, fred, kris eller krig. Förutom de rent militära transporterna kan ju militär närvaro i glesbefolkade områden ställa ytterligare krav på förnödenhetstransporter för att underhålla både militära förband och civila samhället. Som gammal luftvärnare, vet jag ju att det "förr" förbereddes luftvärnsvagnar som skulle följa med transporttågset till ÖN. Viktigare broar i älvlinjerna längst marchvägarna var förberedda med luftvärnstorn där 40mmLVAKAN M/36 hissades upp. Jag har för mig att de första tunga transporterna till Balkan under Bossien kriget skedde på järnväg, men då var det materieltransporter där förbandet så att säga "uppstod" när materiel och personal sammanstrålade när materielen lastades av. Idag är väl frågorna kring brytpunkter för att rulla med vagnar, lasta på stridfordonstransport eller järnväg mer av ekonomisk karaktär.

[MD650]

Handbok Försvarsmaktens transporter – Järnväg, 2006 års utgåva

Det var som tusan, att det finns en så ny utgåva. Jag gissade bara tio mil fel, det tycker jag var ganska bra

MVH

Hans

Det måste ha varit en övervintrad handläggare som har blivit bortglömd som skrivit den.