Lampros arméfrågor

Diskussioner kring svenska förband, krigsförband, numera nedlagda liksom de fortfarande aktiva, krigsplanläggning samt anläggningar under perioden från försvarsbeslutet 1925 till idag. Värd: MD650
Skriv svar
Användarvisningsbild
lampros
Medlem
Inlägg: 1836
Blev medlem: 2 april 2008, 13:52
Ort: Härnösand

Re: Lampros arméfrågor

Inlägg av lampros » 13 december 2009, 07:56

En speciell aspekt av armén, svenska armén, är regementena, utbildningsanstalterna. Härmed några av mina intryck av dessa anläggningar och byggnader. Det rör sig inte om lumparminnen, nej hus etc handlar det om här.

Jag gjorde lumpen på I 21 på 80-talet. Högt på listan över mina minnen av dess installationer finns en viss simbassäng intill en å, 1 km söder om regementet, byggd som terapi för timmermän antar jag. Det var tänkt att man skulle leda in åvatten i denna bassäng, låta det värmas under solig sommardag och sedan kunna bada i den. Föga använd antar jag, men en smart idé i sig kanske...

Ett annat minnesvärt hus var kanslihuset på detta I 21. Det såg ut som ett smärre slott och hade en snygg mäss på översta våningen. Där fanns oljemålningar av Ångermanälven med nipor och allt, herrklubbsatmosfär. (Det fanns en friliggande mäss på annat ställe på regementet, en dagligt använd mäss.)

Sist fanns det ett "kul" plejs ute på övningsfältet kallat "Pommac". Det var en korsning i skogen med en reklamskylt för läsken med samma namn, triangulär emaljskylt i blått och rött, "Drick Pommac". Sådana var ganska vanliga riket runt på 50-talet och så. Alla övningar tenderade att sammanstråla vid detta Pommac förr eller senare. Varför nämner jag då detta? Tja, jag tycker bara det är roligt med en plats mitt i ingenstans som kallas Pommac, men jag är väl lättroad antar jag...

I 21 var som sagt mitt lumpregemente. Som barn bodde jag i Enköping och bevistade ibland P 1 (nuv S 1) med pappa, terränglöpningsspåret osv. Måste säga att de utspridda funkiskasernerna i tallbacken såg snyggt ut, utspridning pga skydd mot flygbombning.

Vad mer? Tja, det fanns ett "tokiga gummans torp" där på P1:s övningsfält, förkortat "Togu". Roligt namn.

Det fanns även en m/21 stridsvagn utanför kaserngrinden. Denna m/21 var en tysk modell inköpt för att slå ner oroligheter och arbetaruppror i den oroliga efterkrigstiden, förutom att ha den i fält; detta sas i boken "Svenskt pansar" har jag för mig. Modellen hade lång motorhuv och beväpning i form av en kulspruta. Förtjänar kanske epitetet "mekanisk leksak". Golvet var gråmålat; man kunde gå in i fanstyget minns jag, denna portalpjäs utanför P 1.
Senast redigerad av 1 lampros, redigerad totalt 13 gånger.

Användarvisningsbild
Hans
Redaktör och stödjande medlem 2024
Inlägg: 28323
Blev medlem: 11 juli 2002, 12:52
Ort: Utrikes

Re: Lampros arméfrågor

Inlägg av Hans » 13 december 2009, 13:20

Regemetshistoria, läs 'Klart Bakåt' av Einar Lyth. Varje svensk stad med aktning hade ett bygderegemente under nästan 100 år. Där gjorde så gott som varje yngling sin värnplikt. Platser fick ytrymme i det gemensamma minnet, t.ex.inte allt för få Örebroare vet var 'Stora sten' ligger. Mässarna, de som finns bevarade, minner om herrklubben officerskåren. Nu måste jag sluta innan jag blir tårögd - det var mitt liv i dussinet år fram t.o.m. 1993.
lampros skrev:Det fanns även en m/21 stridsvagn utanför kaserngrinden. Denna m/21 var en tysk modell inköpt för att slå ner oroligheter och arbetaruppror i den oroliga efterkrigstiden, förutom att ha den i fält; detta sas i boken "Svenskt pansar" har jag för mig. Modellen hade lång motorhuv och beväpning i form av en kulspruta. Förtjänar kanske epitetet "mekanisk leksak". Golvet var gråmålat; man kunde gå in i fanstyget minns jag, denna portalpjäs utanför P 1.
Att slå ner oroligheter och arbetaruppror fanns inte med i bilden vid anskaffning av stridsvagn m/21. Vill man göra sådana saker håller man sig till pansarbilar.

MVH

Hans

Användarvisningsbild
lampros
Medlem
Inlägg: 1836
Blev medlem: 2 april 2008, 13:52
Ort: Härnösand

Re: Lampros arméfrågor

Inlägg av lampros » 13 december 2009, 13:38

Hans skrev:Regemetshistoria, läs 'Klart Bakåt' av Einar Lyth. Varje svensk stad med aktning hade ett bygderegemente under nästan 100 år. Där gjorde så gott som varje yngling sin värnplikt. Platser fick ytrymme i det gemensamma minnet, t.ex.inte allt för få Örebroare vet var 'Stora sten' ligger. Mässarna, de som finns bevarade, minner om herrklubben officerskåren. Nu måste jag sluta innan jag blir tårögd - det var mitt liv i dussinet år fram t.o.m. 1993.
lampros skrev:Det fanns även en m/21 stridsvagn utanför kaserngrinden. Denna m/21 var en tysk modell inköpt för att slå ner oroligheter och arbetaruppror i den oroliga efterkrigstiden, förutom att ha den i fält; detta sas i boken "Svenskt pansar" har jag för mig. Modellen hade lång motorhuv och beväpning i form av en kulspruta. Förtjänar kanske epitetet "mekanisk leksak". Golvet var gråmålat; man kunde gå in i fanstyget minns jag, denna portalpjäs utanför P 1.
Att slå ner oroligheter och arbetaruppror fanns inte med i bilden vid anskaffning av stridsvagn m/21. Vill man göra sådana saker håller man sig till pansarbilar.
Visst låter det orimligt att man köpte tanks för att ha som "kontrarevolutionärt" vapen men så stod det i alla fall i boken jag läste.

Apropå regementshistorik så finns det en om I 21, den kom på slutet av 70-talet och hette "Västernorrlands regemente och dess föregångare". Intressanta fakta för den som gillar Sånga Mo, anekdoter om karaktärer på 20-talets I 21, beredskapen mm.

Ra145
Medlem
Inlägg: 33
Blev medlem: 4 december 2010, 12:25

Re: Lampros arméfrågor

Inlägg av Ra145 » 13 januari 2011, 23:15

Ornellaia skrev:
MD650 skrev:
Krook skrev:"Ropa" finns inte i nyare SbReglementen men kanske finns i något reglemente för indirekt eld?
Jag vet faktiskt inte mer än att det inte används utanför IE-verksamheten.
Det finns ju (iofs ett reservförfarande) eldsignalering där det genomförs signalering enl. "ropa"-metoden.

Mycket riktigt så används inte "ropa"metoden längre.
Under mina drygt 25 år så har jag aldrig använt "ropa"-metoden (förutom då vid eldsignalering).
Men den fanns när man hade signalister som bar radion åt chefen och cheferna inte själv pratade i radio (vilket för mig är märkligt) .
:)
Alltså, jag gjorde lumpen 93/94 innan SKER kom in i matchen. Vår pluton var den sista på vårt regemente att inte utbildas på den makalösa manicken.

Jag satt på b-plats och med reservation för minnet kom all, precis all, e-signalering via talnätet på vår 180, (eller om det var 380).

Dessutom var det bara ROPA signalering som gällde och jag har hela tiden trott att det var att man repeterade vad den flåsiga och stressade kompartchen eller batartchen hade att säga.

En typisk ROPA-signalering kunde då låta så här:

e-signalisten: filip adam, eldsignalering ropa
b-platsbiträde: filip adam, eldsignalering ropa
e-signalisten: FA, X Y (och Z för haubits), 2 eldstötar
b-platsbiträde: FA, XY (och Z för haubits), 2 eldstötar

Samtidigt som radiokillen tog emot och pratade hade vi ju högtalare så de andra b-platsbiträdena kunde direkt dyka ned i sina bord och räkna ut uppsättning, bäring och laddning med hjälp av XY (och Z för haubits). Ammuntionstemperaturen visste vi ju redan och en väderobservation hade vi ju också fått.

Sedan var det ”bara” att invänta nästa eldsignalering. Om vi träffade vid sidan om eller rakt i mål visste vi inte för det kom bara ”100m hitom, 200 vänster”. Det kunde ju innebära att vi träffat med den första eldstöten och nu så ”jagade” e-signalisten målet som troligtvis flyttade på sig när det regnade 12cm SVING. Senare lärde sig e-killarna att tala om det var mållag för att på sätt ”boosta/peppa” oss och ge oss cred för träff med första skottet.


Hoppas nu inte jag avslöjat något hemligt, i så fall får någon i Redaktionen gå in och editera.

:)
Gammal tråd, men en liten förtydlig. Exemplet ovan är ropa-signaleringen på bplats (i tältet eller 1317-bilen). Det finns ju dessutom en e-signalist framme vid oplatsen. Utöver bplatsens e-signalist som ropade till bplatsbiträdet fanns det ytterligare ett bplatsbiträde som pratade med pjäserna. Den signaleringen handlade enbart om bäring, elevation, laddning och ammmunitionsmängd. Pjäsmanskapet hade ingen aning om varåt man skjöt eller målets beskaffenhet. Det brukade man "snacka" lite gran efteråt på pjäsnätet för att ge dem lite feedback.'
Som sagts tidigare var "ropa"-aspekter den att det ropades mellan e-signalist och bplatsbiträde i tältet/hytten.
När "Eldsignalering ropa" hojtades var det dessutom som ett slags Giv-akt i omgivningen. De som inte hade med saken att göra var knäpp tysta och höll sig allmänt ur vägen, även gästande överstar som sökt upp bplatstältet för lite kaffe - ty där var det alltid en kaffekanna på kamin och sällskap.

Användarvisningsbild
lampros
Medlem
Inlägg: 1836
Blev medlem: 2 april 2008, 13:52
Ort: Härnösand

Re: Lampros arméfrågor

Inlägg av lampros » 14 januari 2011, 08:10

Tack för detta tillägg säger jag, trådstartaren.
Ra145 skrev:När "Eldsignalering ropa" hojtades var det dessutom som ett slags Giv-akt i omgivningen. De som inte hade med saken att göra var knäpp tysta och höll sig allmänt ur vägen, även gästande överstar som sökt upp bplatstältet för lite kaffe - ty där var det alltid en kaffekanna på kamin och sällskap.
Vad jag själv tror mig veta är att sedan, när handlingen var över, kunde man beordra "Eldsignalering upphör - fältlystring". Tid att dricka lite kaffe m a o.

Skriv svar