Lampros arméfrågor

Diskussioner kring svenska förband, krigsförband, numera nedlagda liksom de fortfarande aktiva, krigsplanläggning samt anläggningar under perioden från försvarsbeslutet 1925 till idag. Värd: MD650
Skriv svar
Användarvisningsbild
lampros
Medlem
Inlägg: 1836
Blev medlem: 2 april 2008, 13:52
Ort: Härnösand

Lampros arméfrågor

Inlägg av lampros » 2 september 2009, 08:06

Jag gjorde lumpen en gång. I infanteriet.

Sedan dess har jag läst en och annan bok för att få klarhet i vissa saker man stötte på. Man har velat få reda på hur det här med ARMÉN fungerar, och då kanske i synnerhet infanteriet.

Jag har frågat saker förr här på forumet om armébegrepp osv, men nu startar jag en tråd för att samla alla frågor jag har. Jag tror mig redan idag fatta "hur armén fungerar", hur 1900-talets arméväsen i Sverige och annorstädes funkar, men råkar man nu ha Skalmans exptertis att tillgå så fortsätter jag frågandet. Det ger ju ibland upphov till intressanta diskussioner, som spin off-effekt.

Dagens frågor:

1. Signalpistoler (lyspistoler) är gjorda av lättmetall gissar jag. Och förr fanns det sådana av MÄSSING. Men var detta materiel verkligen billigare än att använda stål?

2. I SoldF 1972, kapitlet ELDEN, tipsas att infanterister kan få understöd av stridsvagnar genom att använda s k YTTERTELEFON: en telefonlur baktill på strv:n som man lyfter och anropar vagnchefen med. Funkar detta verkligen; har manicken prövats i krig till exempel? Är inte risken stor att en fiende kan smyga inpå vagnen, anropa och leda elden åt h-vete? (Samma princip visades i Soldf 1986, då visade teckningen emellertid en Ikv 91, 1972 var det en Centurion.)

3. Artillerifråga: hur kan man få granater att brisera så pass högt (dvs inte för högt och inte för lågt) att en effektiv luftbrisad uppstår? Tidsinställer man granaten ("tempering")? Tidrör? Zonrör?

Användarvisningsbild
MD650
Redaktör emeritus
Inlägg: 16318
Blev medlem: 27 mars 2002, 13:40
Ort: Det egentliga Sverige

Re: Lampros arméfrågor

Inlägg av MD650 » 2 september 2009, 08:17

2. Yttertelefonen fungerar utmärkt i samverkan med sktrupp. Jänkarna inför den till deras uppdatering av M 1:an.
Yttertelefonen är utmärkt att använda i samband med strid i bebyggelse.
Risken för att någon "buse" skulle utnyttja telefonen till mörka avsikter finns men är inte sannolik. Det är inget hot i allafall.

3. Det finns både tidrör och zonrör vavid zonröret är det mer moderna. När det gäller tidröret så gäller det att tempera det så att det får en lämplig brisadhöjd.

:)

Användarvisningsbild
lampros
Medlem
Inlägg: 1836
Blev medlem: 2 april 2008, 13:52
Ort: Härnösand

Re: Lampros arméfrågor

Inlägg av lampros » 2 september 2009, 08:35

Tack för svar.

Användarvisningsbild
G:son
Medlem
Inlägg: 3027
Blev medlem: 10 april 2007, 06:02
Ort: Finland

Re: Lampros arméfrågor

Inlägg av G:son » 2 september 2009, 08:36

lampros skrev:
1. Signalpistoler (lyspistoler) är gjorda av lättmetall gissar jag. Och förr fanns det sådana av MÄSSING. Men var detta materiel verkligen billigare än att använda stål?
Signalpistoler används ofta till sjöss, en stålpistol kanske rostar för snabbt i sådana förhållanden. Mässing är förstås lite dyrare än stål, men verktygen blev kanske billigare då mässing är mjukare. I dag är det inte ovanligt med signalpistoler av plast.

/G:son

Cuba
Medlem
Inlägg: 603
Blev medlem: 7 juli 2009, 11:59
Ort: T-town West side

Re: Lampros arméfrågor

Inlägg av Cuba » 2 september 2009, 09:56

G:son skrev:
lampros skrev:
1. Signalpistoler (lyspistoler) är gjorda av lättmetall gissar jag. Och förr fanns det sådana av MÄSSING. Men var detta materiel verkligen billigare än att använda stål?
Signalpistoler används ofta till sjöss, en stålpistol kanske rostar för snabbt i sådana förhållanden. Mässing är förstås lite dyrare än stål, men verktygen blev kanske billigare då mässing är mjukare. I dag är det inte ovanligt med signalpistoler av plast.

/G:son
Jag har fått för mig att det är av bearbetningstekniska orsaker som mässing har använts. Betydligt enklare vid gjutning till exempel, jämfört med stål.

Användarvisningsbild
lampros
Medlem
Inlägg: 1836
Blev medlem: 2 april 2008, 13:52
Ort: Härnösand

Re: Lampros arméfrågor

Inlägg av lampros » 2 september 2009, 10:32

Tack Gson och Cuba.

Fler frågor, kanske lite elementära men inga detaljer är för små för denna tråd :)

1. Blind övningshandgranat av massivt gjutjärn, vad kallas den på officiellt håll? Så enkelt som "blind övningshandgranat"?

2. Mer gjutjärn: jag har sett en leksaksaktig replik av en pistol m07 i gjutjärn, använd på marscher i packning etc för att vikten ska bli den rätta utan att vapnet i sig behöver kvitteras ut. Vad kallas pjäsen, vad är det exakta ordboksmässiga begreppet för en sådan blind pjäs?

Användarvisningsbild
Hans
Redaktör och stödjande medlem 2024
Inlägg: 28321
Blev medlem: 11 juli 2002, 12:52
Ort: Utrikes

Re: Lampros arméfrågor

Inlägg av Hans » 2 september 2009, 10:46

1) Fanns två olika, en som liknade en m/45 / m/56 och en som var mindre och standardiserad för militär femkamp.

2) Pistolatrapp m/28.
viewtopic.php?f=26&t=10656&start=20160

MVH

Hans

Användarvisningsbild
MD650
Redaktör emeritus
Inlägg: 16318
Blev medlem: 27 mars 2002, 13:40
Ort: Det egentliga Sverige

Re: Lampros arméfrågor

Inlägg av MD650 » 2 september 2009, 11:25

lampros skrev:

1. Blind övningshandgranat av massivt gjutjärn, vad kallas den på officiellt håll? Så enkelt som "blind övningshandgranat"?
Stämmer! Kan kompletteras med modellår också.
:)

Användarvisningsbild
lampros
Medlem
Inlägg: 1836
Blev medlem: 2 april 2008, 13:52
Ort: Härnösand

Re: Lampros arméfrågor

Inlägg av lampros » 3 september 2009, 11:59

Tackar för svar. Att få veta att den där gjutjärnpjäsen kallas "pistolatrapp m28" känns mycket upplysande: varje pryl ska ha ETT namn och EN beteckning. Ärligt talat gillar jag detta, det är som poesi. Ej ironiskt menat.

Fler frågor så:

1. I "Soldaten i fält" 1957 - den berömda "kaninbiblen" - står det om MAT att man får torrskaffning (smör, bröd) på kvällen eller på morgonen innan förbandet bryter upp, alltså torrskaffningen för det kommande dygnet. Det där var jag aldrig med om, vi fick bröd successivt för varje mål.

Är detta med "all torrskaffning för dagen ges på en gång" en gammal regel, något som kännetecknar snålare tider, "fattigsverige" eller vad?

2. I samma Sold F '57 kallas autoinjektor AMPIN. Vad står månne denna förkortning för? (För er som inte vet kan nämnas att autoinjektor är ett slags kanyl med motmedel mot nervgas.)

3. Om vi ser till lite äldre tider, typ VKII/beredskap, var då JÄGARTRUPP detsamma som SPANINGSFÖRBAND idag? Jag vet att jägare gör mer än spanar, men under VKII tycks veritabla spaningsplutoner ha saknats. De kallades jägare. - Stämmer det?
Senast redigerad av 1 lampros, redigerad totalt 3 gånger.

Användarvisningsbild
MD650
Redaktör emeritus
Inlägg: 16318
Blev medlem: 27 mars 2002, 13:40
Ort: Det egentliga Sverige

Re: Lampros arméfrågor

Inlägg av MD650 » 3 september 2009, 12:08

1. I "Soldaten i fält" 1957 - dem berömda "kaninbiblen" - står det om MAT att man får torrskaffning (smör, bröd) på kvällen eller på morgonen innan förbandet bryter upp, alltså torrskaffningen för det kommande dygnet. Det där var jag aldrig med om, vi fick bröd successivt för varje mål.
Det var nog mer regel att man gjorde så i syfte att säkerställa tillgång till "mat" under dagen.


2. I samma Sold F '57 kallas autoinjektor AMPIN. Vad står månne denna förkortning för? (För er som inte vet kan nämnas att autoinjektor är ett slags kanyl med motmedel mot nervgas.)
Är inte AMPIN ett namn på själva verksamma substansen i autoinjektorn?
3. Om vi ser till lite äldre tider, typ VKII/beredskap, var då JÄGARTRUPP detsamma som SPANINGSFÖRBAND idag? Jag vet att jägare gör mer än spanar, men under VKII tycks veritabla spaningsplutoner ha saknats. De kallades jägare. - Stämmer det?
[/quote]
Tidigare benämndes mycket riktigt spaningsförband för jägarförband t.ex. jägarplut = spanplut.
:)

Användarvisningsbild
Hans
Redaktör och stödjande medlem 2024
Inlägg: 28321
Blev medlem: 11 juli 2002, 12:52
Ort: Utrikes

Re: Lampros arméfrågor

Inlägg av Hans » 3 september 2009, 12:30

Ampinen var väl själva sprutan, som innehöll Atropin.

http://www.foi.se/upload/Produkter%20&% ... --SE_x.pdf

MVH

Hans

Användarvisningsbild
Stellan Bojerud
Saknad medlem †
Inlägg: 9662
Blev medlem: 12 juni 2005, 06:23
Ort: Stockholm

Re: Lampros arméfrågor

Inlägg av Stellan Bojerud » 3 september 2009, 12:45

Ampinen var väl föregångaren till atropininjektorn. Ampinen var om mitt minne är korrekt en glasampull med en kanyl. Sedan kanylen med handkraft körts in i låret skulle glasampullen brytas. Atropininjektorn hade däremot en fjäder, som körde in kanylen i låret.

Edit: Jag såg för första gången en atropininjektor 1964. Ampinen däremot 1959.

Cuba
Medlem
Inlägg: 603
Blev medlem: 7 juli 2009, 11:59
Ort: T-town West side

Re: Lampros arméfrågor

Inlägg av Cuba » 3 september 2009, 12:53

Stellan Bojerud skrev:Ampinen var väl föregångaren till atropininjektorn. Ampinen var om mitt minne är korrekt en glasampull med en kanyl. Sedan kanylen med handkraft körts in i låret skulle glasampullen brytas. Atropininjektorn hade däremot en fjäder, som körde in kanylen i låret.

Edit: Jag såg för första gången en atropininjektor 1964. Ampinen däremot 1959.
Jäpps, stämmer. Ampinen var laddad med nån gas (kväve? Vet inte) som tryckte ut vätskan ur glasbehållaren. Alltså en form av automatik i sprut-givandet! Fanns (finns säkert fortfarande) även morfinampiner.
TROR, är inte helt hundra, att även autoinjektorn hade motsvarande förladdning med gas för att trycka ut atropinet.
Under min karriär som plutonsjukvårdare fick jag kånka omkring på blindampiner hehe.

Användarvisningsbild
lampros
Medlem
Inlägg: 1836
Blev medlem: 2 april 2008, 13:52
Ort: Härnösand

Re: Lampros arméfrågor

Inlägg av lampros » 3 september 2009, 13:20

MD650 skrev:
1. I "Soldaten i fält" 1957 - dem berömda "kaninbiblen" - står det om MAT att man får torrskaffning (smör, bröd) på kvällen eller på morgonen innan förbandet bryter upp, alltså torrskaffningen för det kommande dygnet. Det där var jag aldrig med om, vi fick bröd successivt för varje mål.
Det var nog mer regel att man gjorde så i syfte att säkerställa tillgång till "mat" under dagen.
I see: trossen i krig kan arbeta under åtskilligt mer FRIKTION än tross under fredsövning. Man delar ut bröd som gardering mot utebliven lagad mat.

Tack för övriga svar. Så en fråga om FÖRLÄGGNING, en förmodan eller reflektion:

Under fredsövningar är det alltid TÄLT, men i krig torde det väl förekomma rätt mycket HUSKVARTER också?

Man övar det svåraste (tält/bivack), men husinkvartering kommer underförstått att förekomma det också. Am I right?

(Of course måste Norrlandsförband tälta mesta tiden, men resten torde inkvarteras rätt ofta.)

Användarvisningsbild
Hans
Redaktör och stödjande medlem 2024
Inlägg: 28321
Blev medlem: 11 juli 2002, 12:52
Ort: Utrikes

Re: Lampros arméfrågor

Inlägg av Hans » 3 september 2009, 13:25

lampros skrev:
Under fredsövningar är det alltid TÄLT, men i krig torde det väl förekomma rätt mycket HUSKVARTER också?

Man övar det svåraste (tält/bivack), men husinkvartering kommer underförstått att förekomma det också. Am I right?

(Of course måste Norrlandsförband tälta mesta tiden, men resten torde inkvarteras rätt ofta.)
Jepp, är nog en av de få som har övat kvarter - hade en bonnpojke vars föräldragård låg bra till när jag truppförde en fristående skyttepluton. Han lämnade förslaget och jag fick OK från blågult - sparade en massa tid morgonen därpå.

MVH

Hans

Skriv svar