Bv i org 77

[lampros]

Skyttepluton i org 77 hade två tg 20 och en bv 206. Motsvarande plut i org 85 hade två bandvagnar, punkt.

Kunde inte 77-plutonen ha haft två bandvagnar istället? Merkostanden torde ha blivit marginell. Åbäkigt med tre fordon/plut tänker jag, varav bandvagnen inte skulle frakta trupp bara materiel.

Hur tänkte de egentligen? TÄNKTE de?

[MD650]

När IB 77 sattes upp så var det en revolution för infanteriet.
Skkomp kunde framrycka till FAP (fordonsavlämningsplats) med sina skyttesoldater utvilade då de slapp gå, cykla eller cykeltolka.

Fördelen med tgb20 var hastigheten. I bv hade man förläggningsmtrl o.d.
Från början fanns det ett tgb 20-komp på brigaden där man skulle tilldela resp. bataljon tgb 20 vid behov. Det ändrades så att resp. bataljon "ägde" sina egna tgb.

Tidigt 90-tal så gjordes det försök med bl.a. IB 2000 där varje skplut hade det omvända förhållandet d.v.s. två bv och en tgb 20. Det innebär att plutonen fick större rörlighet.

[KA]

Skyttepluton i org 77 hade två tg 20 och en bv 206. Motsvarande plut i org 85 hade två bandvagnar, punkt.

Kunde inte 77-plutonen ha haft två bandvagnar istället? Merkostanden torde ha blivit marginell. Åbäkigt med tre fordon/plut tänker jag, varav bandvagnen inte skulle frakta trupp bara materiel.

Hur tänkte de egentligen? TÄNKTE de?

IB77 hade 36 man i skytteplutonerna ( 3 skyttegrupper + 1 Grg-grupp), medans NB85 endast hade 28 man i sina skytteplutoner ( 2 skyttegrupper + 1 Grg-grupp).
28 man på 2 Bv206 blir mycket trångt och därför fick man skidtolka en del om man hade med sig mycket ammunition mm.

[Stellan Bojerud]

När IB 77 sattes upp fanns det inga tgb 20 och bv 206 annat än som försöksex. Skkomp vid till exempel I 1, I 11 och I 12 erhöll tgb 912. Tre st tgb 912 per skplut, inga bv. Vid I 4 hade skplut vardera två tgb 934.

Denna org infördes med början GU 1977/78. Vid I 1 lånades tgb 912 från P 1 och P 10. Vid I 4 lånades tgb 934 från A 1 och Lv 2. D v s mobförråden tömdes på stamfordon.

1980 hade en hel del nya tgb och bv tillförts förbanden. Vid I 1 hade då en skbat ur IB 38 erhållit ny mtrl. En skbat hade tgb 912 och den tredje skbat hade ännu Org-66. 1983 hade hela IB 38 omorganiserats till Org-77.

En avvilkelse vid I 1 var att ett skkomp/år utbildades vid InfSS i Borensberg. Detta komp var alltså inte samövat med bataljonen och saknade lokalkännedom. IB 38 hade då krigsuppgift i Roslagen. När PB 6 och sedermera PB 10 lagts ner fick IB 38 (som omnumrerades till IB 1) Arlanda som huvuduppgift.

[lampros]

Intressant allt, tackar för info. Speciellt det där om att NB 85 skplut var mindre än motsv i IB 77.

[Vysotskij]

Vad vann man på att ha bv och tgb i samma pluton? För mig låter det som en organisation som inte ens på plutonsnivå kan förflytta sig snabbt på väg eller i terräng.

[B Hellqvist]

Vad vann man på att ha bv och tgb i samma pluton? För mig låter det som en organisation som inte ens på plutonsnivå kan förflytta sig snabbt på väg eller i terräng.

Jag tjänstgjorde som stabsgruppchef i ett IB77-skyttekompani, och den terräng vi rörde oss i (Smålands högland) så var det inga större problem med förflyttningshastigheten. De flesta småvägar tillät inga högre hastigheter med "grisbilarna", så 206:ans maxhastighet (60 km/h på väg för att spara banden, om jag minns rätt) sinkade inte kompaniet nämnvärt. I de flesta fall gick det att få fram 20-bilarna till förläggningsområdet, så 206:ornas terrängframkomlighet behövde inte sättas på prov särskilt ofta för att få fram kompanimaterielet. 20-bilarna brukade lämnas på FAP:en vid anfall, medan 206:an följde med plutonen så långt som möjligt - jag har för mig att den skulle funka som ambulans.

[Vysotskij]

Fast att bandvagnarna inte sinkade den taktiska förflyttningen, i alla fall på kort sikt, är en sak. Börjar vi tala operativ förflyttning kommer väl saken i ett annat ljus? De flesta IB 77 ingick ju ändå i den strategiska reserven. En tgb kan väl hålla mycket högre marschhastighet med lägre underhållskrav än bv på distanser över tio mil?

Att få fram uh/sjtp långt i terrängen är ju ett argument för den valda organisationen, men jag har svårt att se den stora fördelen med integration bv/tgb på plutonsnivå framför en exempelvis på bataljonsnivå.

[MD650]

Fast att bandvagnarna inte sinkade den taktiska förflyttningen, i alla fall på kort sikt, är en sak. Börjar vi tala operativ förflyttning kommer väl saken i ett annat ljus? De flesta IB 77 ingick ju ändå i den strategiska reserven. En tgb kan väl hålla mycket högre marschhastighet med lägre underhållskrav än bv på distanser över tio mil?

Att få fram uh/sjtp långt i terrängen är ju ett argument för den valda organisationen, men jag har svårt att se den stora fördelen med integration bv/tgb på plutonsnivå framför en exempelvis på bataljonsnivå.

Det som var ett stort steg för infanteriet var att nu slapp soldaten cykeltolka. Nu kunde han komma utvilad till fordonsavlämningsplatsen (tidigare cykelavlämningsplatsen).

[Vysotskij]

Det tvivlar jag inte på. Det jag ifrågasätter är att fördelningen av bv skapade bästa möjliga krigsförband.

[Chenapan]

Ib 77 var kanske den sista brigadtyp som utvecklades med kompletta studier,försök, organisationsförsök och reglementsarbete mm. Inf/kavinspektören hade ansvaret. Utvecklingen tog flera år. Motiven för förändring har framgått i den tidigare diskussionen, d v s ökat stridsvärde och ökad taktisk rörlighet för brigaden i förhållande till IB 66r. Många hävdar att det i och med IB 77 som infanteriet slutligt motoriseras. Ingen mera cykeltolkning och inga cykeltransportkompanier.

Brigaden utvecklades bl a med beställningar på nya terrängfordon tgb 11/13 och bv 206. Inledningsvis var det tanken att tgb 13 skulle vara trupptransportfordonet. Tgb 20 utvecklades som en exportprodukt men provades också för inhemskt bruk och infördes i IB 77.

Organisationsförsöken genomfördes först vid I 17 och senare vid I 11. Flera förband var dessutom inblandade. Att de inledande försöken skedde vid I 17 kan man bl a ana när man läser det nya arméreglementet TR 80 (Taktiska riktlinjer 80) som kom ut 1979. Alla illustrationer med kartor på operativt sammanhang har havet till vänster. Tr 80 blev senare AR 2.

Blandningen av tgb och bv i plutonsorganisationen var ett av resultaten av organisationsförsöken och ett medvetet val för att ge rörlighet så långt fram som möjligt. Naturligtvis fanns det säkert behov av kompromisser för att fördela den givna ramen terrängfordon i brigaden. Som tidigare diskuterats genomfördes dessutom huvuddelen av försöken med substitutfordon.

Skillnaden i teknisk hastighet mellan fordonstyperna var inget som allvarligt påverkade det taktiska uppträdandet. Vi skulle ju inte "köra ihjäl" fienden. En bra förberedande order var t ex ofta mera effektivt än en snabb vägförflyttning.
Vid taktiskt uppträdande och vid förflyttningar inom miltärområde, t ex uppmarsch skulle IB 77 kunna rulla på egna hjul/band. Längre uppmarscher eller operativa transporter (mellan milo) krävde förstärkningsfordon för bandvagnarna. De lastades upp på järnnväg, flakalastbilar eller timmerbilar, s k "bankebilar".


Mvh
Chenapan

[Stellan Bojerud]

Skyttepluton i org 77 hade två tg 20 och en bv 206.

Vid närmare eftertanke slår det mig att detta ändrades efter några år. Då hade skplut endast en bv 206. Tgb 20 sammanhölls i ett personaltransportkompani. Ett skyttekompani tilldelades då vid behov en personaltransportgrupp, som bestod av sex Tgb 21 inf.

[hans995]

Skillnaden i teknisk hastighet mellan fordonstyperna var inget som allvarligt påverkade det taktiska uppträdandet. Vi skulle ju inte "köra ihjäl" fienden. En bra förberedande order var t ex ofta mera effektivt än en snabb vägförflyttning.
Vid taktiskt uppträdande och vid förflyttningar inom miltärområde, t ex uppmarsch skulle IB 77 kunna rulla på egna hjul/band. Längre uppmarscher eller operativa transporter (mellan milo) krävde förstärkningsfordon för bandvagnarna. De lastades upp på järnnväg, flakalastbilar eller timmerbilar, s k "bankebilar".

Mvh
Chenapan

Så sant
Hastigheten sitter inte i fordonet utan i chefens huvud, var en sanning vi fick inpräntade på KHS/T (kaptens/kompchkursen). Jag har varit med om att traktorförband genomför sina åtaganden inkl marsch klart snabbare än motsv tgbförband.
/Hans

[Stellan Bojerud]

Cykelskytte med traktor var taktiskt sett snabbare än Org-77 med tgb och bv. Detta p g a kortare rangeringstid vid avmarsch men i synnerhet vid fordonsavlämningsplats samt fotmarsch från denna till UFA. Jag bedömde att det krävdes ca 60 km förflyttningssträcka för att Org-77 skulle "hinna ikapp" cykelskytte.

Detta visade jag praktiskt vid slutövningen 1986 i trakten av Marma.

[Bjernevik]

Skyttepluton i org 77 hade två tg 20 och en bv 206.

Vid närmare eftertanke slår det mig att detta ändrades efter några år. Då hade skplut endast en bv 206. Tgb 20 sammanhölls i ett personaltransportkompani. Ett skyttekompani tilldelades då vid behov en personaltransportgrupp, som bestod av sex Tgb 21 inf.

Var det inte tvärtom? IB 77 hade tgb 20 i ett särskilt kompani, men i IB 77R så fördelades de ut på skytteplutonerna.