Stora Kustflottan Tråden

Diskussioner kring svenska förband, krigsförband, numera nedlagda liksom de fortfarande aktiva, krigsplanläggning samt anläggningar under perioden från försvarsbeslutet 1925 till idag. Värd: MD650
Användarvisningsbild
Psilander
Medlem
Inlägg: 4670
Blev medlem: 12 jul 2004 12:28
Ort: Sverige

Stora Kustflottan Tråden

Inlägg av Psilander » 27 apr 2007 08:35

Kustflottan var vår flottans organistatoriska grundstomme i 90år. Den övades första gången 1904 och fick sitt genombrott under amiralen Dyrssen under uniosnkrisen året efter. Kustflottan kom att innehålla de modernaste och slagkraftigaste enheterna och slet hårt under två världskrig och ett kallt krig i neutralitens tjänst.

Chefen för Kustflottan, vår siste sjögående amiral, och hans stab Flaggen kom med tiden att utgöra en mäktig myndighet inom försvarsdepartementet. Dock kom denna myndighet att omorganiseras och läggas ner 1994 och den forna organistatoriska styrkan försvann till de kortlivade organistations strukturer vi lever med idag.

Den stora styrkan låg i att krigs och fredsorganisationerana var tätt sammansvettsade
både administrativt och taktiskt.

Bild
Kustflottan löper ut i slutet av 1940-talet

JohnT
Stödjande medlem
Inlägg: 1726
Blev medlem: 04 maj 2002 13:44
Ort: Stockholm

Inlägg av JohnT » 27 apr 2007 11:12

Har boken kommit ut än?
Jag vet man jobbat på ett rejält verk om kustflottan, men inte om den har lämnat pressarna.


Cheers
/John T

Användarvisningsbild
Psilander
Medlem
Inlägg: 4670
Blev medlem: 12 jul 2004 12:28
Ort: Sverige

Inlägg av Psilander » 27 apr 2007 13:25

Jag har hört det också, men jag tror boken kommer först i höst, efter nån reklambroschyr från SMB.

Det skall ju också komma ett verk om våra robotbärande fartyg dvs Rbb, Ptrb och Kkv, det var nått upprop efter skepparhistorier i ett av de sista numren av Marinnytt

Kreuz
Medlem
Inlägg: 201
Blev medlem: 02 jan 2005 16:31
Ort: Kärralund

Inlägg av Kreuz » 27 apr 2007 13:44

Lite petitessvarning måhända men mig veterligen fanns kusflottan åtminstone fram till 1996. CKF (Frank Rosenius) åkte med oss ett par gånger tidigast under hösten 1995 och CKFs flaggkapten på slutövningen våren -96. Kan iofs tänka mig att beslutet att omorganisera kom under -94 men jag är rätt säker på att omorganisationen inte genomfördes då.

Bjernevik
Medlem
Inlägg: 2554
Blev medlem: 26 sep 2002 11:40
Ort: Stockholm

Inlägg av Bjernevik » 27 apr 2007 16:50

Kreuz skrev:Lite petitessvarning måhända men mig veterligen fanns kusflottan åtminstone fram till 1996. CKF (Frank Rosenius) åkte med oss ett par gånger tidigast under hösten 1995 och CKFs flaggkapten på slutövningen våren -96. Kan iofs tänka mig att beslutet att omorganisera kom under -94 men jag är rätt säker på att omorganisationen inte genomfördes då.
Både ja och nej. Fram till 1994 så var alla förband egna myndigheter direkt under regeringen. Det som skedde 1994 var att myndigheten Försvarsmakten kom till med ÖB som myndighetschef. Däremot fanns förbandet Kustflottan längre, men då var det inte en myndighet längre.

Stivne
Medlem
Inlägg: 314
Blev medlem: 26 sep 2005 19:58
Ort: Skåne

Inlägg av Stivne » 29 apr 2007 19:27

Jo de var fortsatt en myndighet, men inte myndigheten KFL, precis som alla andra förband var KFL en del av myndigheten Försvarsmakten. Myndighetsställningen försvann inte, men man bildade stormyndigheteten.

Bjernevik
Medlem
Inlägg: 2554
Blev medlem: 26 sep 2002 11:40
Ort: Stockholm

Inlägg av Bjernevik » 01 maj 2007 00:28

Stivne skrev:Jo de var fortsatt en myndighet, men inte myndigheten KFL, precis som alla andra förband var KFL en del av myndigheten Försvarsmakten. Myndighetsställningen försvann inte, men man bildade stormyndigheteten.
Det jag menade var alltså att Kustflottan inte längre utgjorde en egen myndighet. 1994 så bildades myndigheten samtidigt som alla tidigare "förbandsmyndigheter" upphörde. Förbanden fanns dock fortfarande kvar och dessutom uppstod nya förband som till exempel K1.

Stivne
Medlem
Inlägg: 314
Blev medlem: 26 sep 2005 19:58
Ort: Skåne

Inlägg av Stivne » 01 maj 2007 19:23

jo, vi menar nog samma sak, men säger det på olika sätt. Men om man bortser från myndighetsbiten så tror jag att Kreuz är på rätt spår (årtal) med 1996 som sista året då CKF/KFL utgjorde en institution i flottan. Vill minnas att Sammarin Hummern på västkusten hösten -96 var den sista stora övningen där CKF genomförde inspektion av förbanden i kraft av sitt ämbete.

@Kreuz!

Vad var det för typ av slutövning på våren? Låg du i Göteborg eller i minvapnet?

Kreuz
Medlem
Inlägg: 201
Blev medlem: 02 jan 2005 16:31
Ort: Kärralund

Inlägg av Kreuz » 01 maj 2007 19:52

Låg på 18:e i Göteborg (patrullis alltså). Vad jag kommer ihåg så var det en ganska händelselös övning utan egentligt stridsscenario. Den tänkta situationen var väl närmast en FN-insats eller likannde. Vi fick borda en misstänkt vapensmugglare och inspektera oljeutsläpp har jag för mig. Hela övningen var ett par snäpp lägre än de tidigare KFÖ som utspelade sig på hösten men det var ju en konsekvens av att vi låg ur fas med resten av ytattacken.

Apropos Hummern så var vi med på övningsövningen (eller vad man skall kalla det:) ) för denna som passande nog kallades "Räkan". Det roligaste jag kommer ihåg från den var att jag fick skjuta kanon och att jag av någon anledning genomförde en rökdykarinsats iförd lågskor :).

Användarvisningsbild
Psilander
Medlem
Inlägg: 4670
Blev medlem: 12 jul 2004 12:28
Ort: Sverige

Inlägg av Psilander » 07 jun 2007 16:55

Idag den 7 Juni firar flottan sin 385årsdag sedan då de av Gustav Vasa inköpta örlogsfartygen anlände till Sverige vid Slätbaken den 7 juni 1522

varjag
Stödjande medlem
Inlägg: 45507
Blev medlem: 24 apr 2002 11:53
Ort: Australien

Inlägg av varjag » 09 jun 2007 11:11

Psilander skrev:Idag den 7 Juni firar flottan sin 385årsdag sedan då de av Gustav Vasa inköpta örlogsfartygen anlände till Sverige vid Slätbaken den 7 juni 1522
Och hur ställer sig 'Gamle Kung Gösta's' flottas slagkraft i sin tid - mot dagens idagens läge?, Varjag

Användarvisningsbild
Psilander
Medlem
Inlägg: 4670
Blev medlem: 12 jul 2004 12:28
Ort: Sverige

Inlägg av Psilander » 10 jun 2007 20:24

Jag skulle säga att Sveriges styrka i Östersjön då, är jämförbar eller tom starkare än vår styrka nu, även om 382år av utveckling på alla håll gör att tom en stridsbåt skjuter halva Gustavs flotta i sank.

Kan någon förresten berätta om det finns några sjödrabbingar av intresse då vi slängde ut dansken 1522, eller kunde vi bedriva blockad ganska ostörda?

Richard J
Medlem
Inlägg: 119
Blev medlem: 02 aug 2003 19:41
Ort: Stockholm

Inlägg av Richard J » 11 jun 2007 01:21

Ursäkta en obildad landkrabba, men varför gavs förbandet ursprungligen namnet Kustflottan och varför tilläts det operativa förbandet (för det har väl inte funnits någon paralell högsjöflotta) vara enbart ett till synes onödigt mellansteg från den högsta marinledningen? Observera att frågan främst ställs från ett äldre historiskt perspektiv.

Stivne
Medlem
Inlägg: 314
Blev medlem: 26 sep 2005 19:58
Ort: Skåne

Inlägg av Stivne » 12 jun 2007 20:49

Kustflottan utgjorde inte "hela" flottan, utan endast en del, utöver denna fanns det exempelvis lokalförsvarstyrkor. Dessa var ofta knutna till ett geografiskt område, medan kustflottan hade i princip hela det runt om Sverige omgivande vattnet som operationsområde. Jag tänker här främst på beredskapstiden under VKII. På senare år var Kustflottan inte tänkt som ett "Krigsförband" utan snarare som en fredstida organisation som hanterade utbildning och liknande saker. De största förbanden i flottan (under invasionsförsvarets slutkläm) var flottilj och avdelningar.

Vad namnet kommer i från från början vet jag inte. Men jag är relativt övertygad om att namnet är relativt modernt, dvs åtminstone efter övergången från segel till propeller.

Användarvisningsbild
FNP
Medlem
Inlägg: 1200
Blev medlem: 22 aug 2002 00:29
Ort: Lidingö

Inlägg av FNP » 12 jun 2007 22:16

Richard J skrev:Ursäkta en obildad landkrabba, men varför gavs förbandet ursprungligen namnet Kustflottan och varför tilläts det operativa förbandet (för det har väl inte funnits någon paralell högsjöflotta) vara enbart ett till synes onödigt mellansteg från den högsta marinledningen? Observera att frågan främst ställs från ett äldre historiskt perspektiv.
Följande stycke är ut minnet (1900-1928):

Kustflottan kan härledas ur Kusteskadern vilken bildades vid 1900-talets början (1904?).
Flottan hade då erhållit ett flertal enhetliga fartygsklasser avsedda för bruk fritt till sjöss. Vidare hade allmän värnplikt införts med årligen återkommande (cyklisk) rekrytutbildning. Under sommarhalvåret rustades och sammandrogs ett antal av de modernare fartygen till en övningseskader, vilken utbildade besättingar och genomförde taktisk övningar i större förband. Begreppet Kustflottan torde ha ersatt Kusteskadern ungefär under VK I.

Följande (1928-61) är hämtat ur litteratur redovisad sist.

Chefen för Marinen (CM) var operativ chef för Marinen, till stöd hade CM Marinstaben (MS).
Flottans enheter tilldelades i händelse av mobilisering antingen Kustflottan (Kfl) eller lokalstyrkorna. Kustflottan leddes av Chefen för kustflottan (CKF) stödd av sin stab ”Flaggen”. CKF ledde Kfl från sitt flaggskepp , vanligen ett pansarskepp av Sverige klassen.
Lokalstyrkorna leddes av Marindistriktsbefälhavarna.

I fred sammanhålls de rustade örlogsfartygen i utbildningsförbandet Kustflottan. Icke rustade fartyg låg vid örlogsvarven.

Kustartilleriets förband hölls samman i kustfästningar (Älvsborg, Karlskrona, Vaxholm, Hemsö) samt Gotlands kustartilleriförsvar (från 1938) och leddes av en kommendant (antingen officer ur KA (t ex fredsregchef) eller befälhavande amiral ur flottan).
I Marinen fanns sedan år 1928 vid sidan av kustflottan en indelning i sex marindistrikt benämnda Norrlandskustens, Ostkustens, Gotlands, Sydkustens, Öresunds och Västkustens marindistrikt. Marindistriktbefälhavarnas uppgifter under beredskap och krigstillstånd omfattade bl a utrustning och ledning av lokalstyrkor, spaning, minering, minsvepning, ubåtsjakt, konvojering, uppläggning av förråd för utevarande sjöstyrkor, undsättning till skadade eller havererade fartyg mm. I fred begränsades verksamheten till planläggning och krigsförberedelser. Endast Syd- och Ostkustens MD var tillsatta i fred. Vid 1936 års försvarsbeslut gjordes inga nämnvärda ingrepp i de rådande förhållandena, men också MDV fredsorganiserades.

Befälsförhållanden enligt följande:
MDN: I Krig: Flaggman el kommendör i Härnösand I fred: Kommendanten i Hemsö fästning
MDO: Krig: Befälhavande amiralen i Stockholm I fred: Samma
MDG: Krig: Kommendör el kommendörkapten I fred: Officer ur flottan
MDS: Krig: Befälhavande amiralen i Karlskrona I fred: samma
MDÖ: Krig: Kommendör el kommendörkapten I fred Bef amiral i Karlskrona
MDV: Krig: Flaggman el kommendör I fred: Chefen Göteborgs örlogsdepå

I stort förblev genom 1942 års försvarsbeslut marindistriktsindelningen oförändrad. Samtliga marindistriktschefer skulle emellertid tillsättas redan i fred. På Gotland blev militärbefälhavaren tillika chef för Gotlands marindistrikt. På den lägre regionala nivån utbyttes begreppet kustfästning mot kustartilleriförsvar. För kustartilleriförsvaren på fastlandet fastställdes vidare särskilda marina försvarsområden (Hemsö, Stockholms- ,Göteborgs skärgård, Blekinge), vilka underställdes vederbörande marindistriktschefer.

CM ledde från ordinarie lokaler på Skeppsholmen, sedermera Tre Vapen på Gärdet.
Marindistriktscheferna ledde i från ordinarie lokaler i Härnösand, Stockholm, Visby, Karlskrona, Malmö, och på Nya Varvet i Göteborg. Fästningsbefälhavarna fanns också i ordinarie lokaler.

På Skeppsholmen, i Karlskrona och sedermera också på Nya Varvet fanns möjlighet att leda från skyddad anläggning i bergrum. 1957 ombildades Marindistrikten till Marinkommandon (Nord, Ost, Syd, Väst) eller bevakningsområden (Bo) Luleå och Malmö. Marinkommandochefen utövade under CM den operativa ledningen av underställda stridskrafters verksamhet inom tilldelat operationsområde. Chefen för kustartilleriförsvar (KaF) ledde under Marinkommandochef den sjöoperativa verksamheten vad avser KA stridskrafter.
Kustflottan kvarstod som krigsförband.

Tiden efter 1961

1961 fick ÖB ensam hela det operativa ansvaret och de operativa uppgifterna överfördes till Försvarsstaben. För att åstadkomma en enhetlig operativ ledning i varje del av landet och samtidigt minska antalet under ÖB lydande operativa chefer sammanfördes 1966 alla stridskrafter under 6 militärområdesbefälhavare (MB) som var och en hade det fulla operativa ansvaret inom sina militärområden för tilldelade stridskrafter. Varje MB förfogade över en integrerad stab. CM och CKF blev nu endast ansvariga för grundutbildning mm.

1966 bytte Marinkommandona namn till Örlogsbaser (ÖrlB). ÖrlB och Kaf underställdes MB.
Inledningsvis skulle ÖrlB enbart leda lokala sjökrigsföretag, men efterhand delegerades även ledningen av kvalificerade företag från MB till C ÖrlB.

Under 50-talet skedde en omfattande utbyggnad av moderna berganläggningar. Sålunda flyttade (i krig) C MDV/C ÖrlBV till berganläggning Munkedal (1958), C MDS/C ÖrlBS till berganläggning Torskors (i krig) och C MDO/C ÖrlBO till berganläggning Muskö (1969).

Under 1980-talet slogs successivt ÖrlB ihop med KaF till Marinkommandon.

Källor: Sveriges Militära Beredskap 1939-45 C-A Wangel, Kustartilleriet i Sverige under andra världskriget J-C Danckwardt, Si vis pacem – para bellum B. Wallerfeldt, Marinkommando Väst N-O Jansson, C Johansson