Norrlandsbrigader

[Stellan Bojerud]

Lösningen på gåtan NB 20?

Läget 1972

NB 50
50.Nbrigstab (Org-63) Skellefteå, 1973 (Org-69 R) Tavelsjö
50.Nskomp (Org-63) Skellefteå, 1973 (Org-69 R) Tavelsjö
1.Nskbat (Org-63) Lycksele, 1973 (Org-69 R) Vännäs
2.Nskbat (Org-69 R) Sävar
3.Nskbat (Org 69-R) Skellefteå
50.Skankomp Luleå
50.Briglvkomp Byske
50.Nhaubbat (10,5 cm haub m/40 B, A 8) Burträsk
50.Ningbat Skellefteå
50.Nuhbat Burträsk

NB 20
20.Nbrigstab (Org-69 R) Tavelsjö
20.Nskomp (Org-69 R) Tavelsjö
1.Nskbat (Org-63) Vännäs
2. Vakant
3.Vakant
20.Skankomp Teg
20.Briglvkomp Teg
20.Nhaubbat (10,5 cm haub m/40 B, A 8) Nordmaling/Bjurholm
20.Ningbat Tavelsjö
20.Nuhbat Umeå

Fristående norrlandsskyttebataljoner
12.Nskbat Jörn
13.Nskbat Sävar

Hypotes:

Att två brigadstaber m m skulle mobilisera på samma ort är uteslutet. Det sannolika är därför att 20.Nbrigstaben m m 1973-07-01 blev 50.Nbrigstaben m m och att 1.Nskbat NB 20 blev 1.Nskbat NB 50.

Avvecklingen av NB 20 verkar ha påbörjats 1972-07-01 då 12.Nskbat och 13.Nskbat är fristående. Sannolikt var de tidigare 2.Nskbat och 3.Nskbat IB 20.

Det fanns ett motiv för att avveckla NB 20, nämligen att I 21 skulle få en NB. Denna NB 51 organiserades 1973-07-01.

1972

NB 51 uppsattes av delar från såväl IB 51 som IB 21
21.Brigstab (Org-59) Anundsjö, 1973 51.Nbrigstab (Org-69 R) Anundsjö
21.Brigskomp (Org-59) Anundsjö, 1973 51.Nskomp (Org-69R) Anundsjö
1.Nskbat (Org-69 R) Trehörningssjö
2.Nskbat (Org -69 R) Mo/Anundsjö
3.Skbat (Org-59) Björna, 1973 3.Nskbat (Org-69 R) Björna
21.Skankomp Vakant, 1973 51.Skankomp Anundsjö
21.Briglvkomp Vakant, 1973 51.Briglvkomp Anundsjö
51.Infhaubbat (10,5 cm haub m/40, A 4), 1973 51.Nhaubbat (Org-69 R) (10,5 cm haub m/40, A 4) Lockne
51.Infingbat Anundsjö, 1973 51.Ningbat Anundsjö
21.Briguhbat vakant, 1973 51.Nuhbat Skorped

Slutsats: Enligt beslut 1964 uppsattes fyra NB, nämligen NB 19, NB 20, NB 35 och NB 50. I syfte att även I 20 i Sollefteå skulle få utbilda en modern brigad avvecklades NB 20 1972-73 och uppsattes istället NB 51.

[C Fagervall]

Tackar för detta!

Minns jag rätt att de första fyra norrlandsbrigaderna hade Org-63? Sedan kom det väl en Org-85?

De första bör ha varit NB 19 (I 19 Boden), NB 35 (I 5 Östersund), NB 50 (I 20 Umeå) och NB 51 (I 21 Sollefteå). IB 13 (I 13 Falun) omorganiserades i slutet av 1970-talet om jag minns rätt.

Omnumrering av brigaderna bör sammanfalla med att infanteribrigader Org-66 med lägre nummer (IB 20 och IB 21) avvecklades och att NB omorganiserades, d v s kring 1985 eller så.

I 5 Östersund satte inte upp någon IB 5, utan den kallades IB 25 för att undvika förväxling med PB 5. IB 25 blev alödrig NB utan "slaktades" någon gång före 1965 och blev tre självständiga lätta skyttebataljoner, sim även kallades fältjägarbataljoner. De ingick i 12.fördelningen i trakten av Pajala - Korpilombolo.

De gamla NB hade org 69 innan de blev NB 85. Dessförinnan kan de ha varit org 66 men det är jag osäker på.

NB 13 sattes upp i mitten av 80-talet. De bytte ut 66M-brigaden mot en NB 85 (tror jag, kan ha varit att IB 77 byttes ut mot NB 85).


Norrlandsbrigaderna första organisationstyp var Org 64. Fyra Infanteribrigad 59 omorganiserades till NB. Dessa var
NB 19 (I 19), NB 20 och NB 50 (I 20) samt NB 35 (I 5).
En mindre omorganisation sker till "Org 69" kring 1970. Detta innebär en större överenstämmelse med IB 66 R. (b.l.a.
utgår den tidigare kspgruppen i nskytteplutonen. Kvar är tre skyttegrupper och en Grg grupp).

På grund av ett behov av anfallsförband i zonen framför Kalixlinjen samt i Fo 66 beslutas 1971 att NB 20 skall upplösas
och bilda tre Norrlandsskyttebataljon F underställda Fo 66 och Fo 67. Som ersättare omorganisers IB 51 till NB 21 på
I 21 i Sollefteå 1972-74.
Tidigare har IB 51 varit grupperad kring Morjärv-Töre inom XV. Fördelningen. Som ersättare flyttas IB 44 ur I 14 upp till ÖN från att tidigare hört till II. Fördelningen i Milo NN:

NB 13 bildas 1985-87. Denna är en f.d. "IB 77" brigad ur Dalaregementet.

MVH C Fagervall

[Stellan Bojerud]

En gammal notering säger mig att det först var 1994 som NB 51 böt nummer till NB 21.

[MD650]

En gammal notering säger mig att det först var 1994 som NB 51 böt nummer till NB 21.

Stämmer!
Då blev NB 20 ---> NB 50
NB 19 ---> MekB 19

[Stellan Bojerud]

Tack för bekräftelsen.

Det finns två teorier:

1) NB 20 slaktas p g a krigsplaneringens behov.

2) NB 20 slaktas av "rättfärdighet" gentemót I 21, som annars skulle bli utan moderniserad brigad.

Jag tror på version 2. Så gick det till i den Storsvenska armén.

När tio IB 66 skulle moderniseras till IB 77 utbröt stort ylande. Det fanns två alternativ:

1) Alternativ rationell: 5 regementen sätter upp vardera två IB 77. 5 fortsätter med till IB 66 M upphottade IB 66 R.
Rationellt ur utbildnings och underhållssynpunkt. Kostnadsbesparande m h t ombyggnad av garage, omskolning av befäl e t c.

2) Alternativ rättvis: 10 regementen sätter vardera upp en IB 77 och en IB 66 M. Ena året bil, andra året traktor. 66-befäl skall lära sig 77 - o k. Men nya, fräscha 77-befäl skall plötsligt föra traktorförband, vilket regelmässigt gick dåligt.

Givetvis valdes det orationella men "rättvisa" (dock ej för det skattebetalande svenska folket) alternativ 2.

Parentetiskt:

Endast det näst bästa är gott nog. När jag 1984 skulle placera befäl vid min cykelskyttebataljon, begärde jag inte de bästa officerarna, utan de bästa bland de näst bästa. De som kunde traktororganisationen ända in i ryggmärgen. Likväl blev jag tilldelad en av regementets allra bästa kaptener, men av det skälet att han måste göra KFÖ innan han fick gå MHS AAK och min bataljon låg närmast i tiden.

Barnsagan om haren och sköldpaddan är fullständigt sann. Sköldpaddorna i 5.cykelskyttebataljonen spöade hararna i IB 14 fem dygn i rad. Detta enbart för att sköldpaddorna var välmotiverade och kunde hantera sin föråldrade utrustning bättre än de självöverskattande hararna (Vi vinner för vi har bilar och bandvagnar - de har traktorer och cyklar).

De som åstadkom denna framgång för cykelskyttebataljonen var två kaptener och en löjtnant. Alla tre före detta överfurirer.

[Wedman]

Ytterligare en möjlig förklaring (utöver alternativen Rationell och Rättvis) är önsketänkande. Kan det inte ha varit så att man hoppades att alla IB 66 skulle moderniseras och i sådana fall skulle det ha varit rationellt att alla infanteribefäl omskolades?

[Stellan Bojerud]

Jovisst! Önsketänkande sålde stort inom armén under invasionsförsvarets era.

Strategin inklusive planeringsstrategin sträcker sig från negativ till positiv sålunda:

1. Att inte lära sig av sina misstag (grunden för återfallsbrottslighet)
2. Att lära sig av sina misstag hur man inte bör göra
3. Att lära sig av andras misstag hur man inte bör göra
4.Att lära sig sina misstag hur man bör göra
5. Att lära sig av andras misstag hur man bör göra

Det svenska försvarets planeringsstrategi påstår jag ha varit 1,5 på den skalan.

[Wedman]

Brigader
Norrlandsbrigad (NB)
Norrlandsbrigaden är främst lämpad för anfall och fördröjningsstrid i småbruten och betäckt norrlandsterräng.

Brigaden kan genomföra anfall efter längre terrängförflyttning.

Brigaden är normalt förstärkt med personaltransportförband (bandvagn) och kan då genomföra snabba och långa förflyttningar på väg och i terräng.

Norrlandsskyttebataljonen är i regel stridsenhet.

Vid fördröjningsstrid ges norrlandsbrigaden ett område om 30-40 km bredd och 50-60 km djup.
Norrlandsskyttebataljonen ges ett område om 10-15 km bredd och 30-40 km djup och med en större genomgående väg.

Norrlandsbrigaden kan genomföra avvärjningsstrid, varvid lokalförsvarsförband bör underställas och norrlandsskyttebataljonerna främst utnyttjas för anfall.

[Wedman]

Här finns intressant läsning om norrlandsbrigaderna:
I 19 Kamratförening

NB 85
FAKTA

Kamratföreningarna

Bodens Garnison

Mars 2009

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Norrlandsbrigaden 85, NB 85

Norrlandsspaningskompani
Norrlandsbrigadstabskompani
Norrlandsskyttebataljon
Norrlandspansarvärnskompani, robot 55
Norrlandshaubitsbataljon
Norrlandsingenjörbataljon
Norrlandsluftvärnskompani, robot 70
Norrlandsbandpansarvärnskompani
Norrlandsunderhållsbataljon
Underrubriker till 1-10

Organisation och Taktisk, organisatorisk, ekonomisk målsättning (TOEM)

Utbildning, GU och RU
Mobilisering
Övrigt, särskilda händelser/berättelser
11. Nordanvind; NB 85 anfall

1.Norrlandsbrigaden
Bakgrund

För strid i Övre Norrland påbörjades på 1960-talet utvecklingen av Norrlandsbrigaden.

Den stora vinterfälttjänstövningen i Kalixområdet februari/mars 1958 – ”Snöflingan” visade att infanteribrigadens traktororganisation ej var tillämbar för strid i Övre Norrland. Det behövdes ett förband som hade god rörlighet vid sidan av vägarna, såväl under sommar som också vinterförhållanden

Vid omfattningsrörelser i väglös terräng måste de stridande förband kunna förflyttas snabbare samtidigt som underhållet kunde följa med.

Lösningen blev förband med översnöfordon – bandvagnar i stort antal, bandvagn 202 som tillverkades av AB Bolinder- Munktell.

Bandvagn 202 hade mycket god framkomlighet, såväl på barmark som i snö.

Det förband som nu skulle utvecklas benämndes Norrlandsbrigaden – främst avsedd för strid i Övre Norrland, dvs. i terräng med glest vägnät.

I 19 fick uppdraget att genomföra taktiska försök och utveckla Norrlandsbrigaden. Efter omfattande organisationsförsök började norrlandsskyttebataljonen, som skulle ingå i norrlandsbrigaden, ta form Utbildningen vid I 19 kom igång utbildningsåret 1964/65.

Norrlandsbrigaden prövades första gången vid Vinterfälttjänstövningen 1965 (VFÖ 1965) i trakten av Pålkem.

Införandet av Norrlandsbrigaden innebar att terrängrörligheten ökade, infanteriet moderniserades och att hästarna lämnade försvaret. Norrlandsbrigaden tillfördes moden materiel, soldaterna kunde genom bandvagnstolkning snabbt och relativt utvilade nå stridsområdet.

Utvecklingen av Norrlandsbrigaden innebar att i mitten och slutet av 1980 talet infördes en ny bandvagn med beteckningen Bv 206. Detta innebar att all personal i norrlandsskyttekompanierna kunde åka uppsuttna i bandvagnarna. Till Brigaden tillfördes ytterligare en norrlandsskyttebataljon. Vidare tillfördes NB 85 pansarvärnsrobot 55 (TOW) ingående i norrlandspansarvärnskompaniet. Två norrlandsluftvärnskompanier med rb 70 tillfördes.

NB 85 innebar: ökad rörlighet, bättre eldkraft, bättre uthållighet, lättare att leda i strid och bättre utbildning genom att utbilda en norrlandsskyttebataljon/åldersklass.

Norrlandsbrigaden var ett ”skräddarsydd” förband för strid särskilt under vinterförhållanden i övre Norrland. Brigaden prövades och visade sina kvalitéer vid många övningar i norra Sverige. Övningen Nordanvind 1991 prövades NB 85 under mycket realistiska förhållanden och rönte stor respekt hos de många utländska observatörerna

Utvecklingen pågick ända fram till mitten av 1990-talet då brigaden övergick till en Mekaniserad brigad med stridsvagnar och stridsfordon 90.

TOEM

Nb 85 är främst utformad för anfall och fördröjningsstrid i betäckt och småbruten terräng i övre Norrland.

Uppgift:

Anfall

kunna slå ett Mekaniserat Regemente, 30 km från vägslut, inom 3 dygn

Fördröjningsstrid

kunna fördröja en Mekaniserad Division på en bredd av 30-40 km och 50-60 km djup under minst tre (3) dygn

Se vidare bild..

Utbildning: Grundutbildning (GU)

I Bodens garnison utbildades hela I 19: s Norrlandsbrigad, Norrbottensbrigaden, NB 19 med undantag av Norrlandsunderhållsbataljonen som utbildades vid T 3 i Sollefteå.

A 8 utbildade Norrlandshaubitsbataljonen, Ing 3 utbildade Norrlandsingenjörbataljonen, Lv 7 utbildade Norrlandsluftvärnskompanierna. I 19/P5 utbildade alla övriga förband som tillhörde NB 19.

Totalt fanns i krigsorganisationen fem (5) Norrlandsbrigader fördelade på I 19/P5 Boden, I 20 Umeå, I 21 Sollefteå, I 5 Östersund, och I 13 Falun.

De fem (5) Norrlandsbrigader utbildades vid Norrlandsförbanden I 19, Boden, I 20, Umeå, I 21, Sollefteå, I5, Östersund och I 13, Falun.

Norrlandsbrigaden bestod av tretton (13) enheter varav fyra Norrlandsskyttebataljoner. I varje Norrlandsskyttebataljon fanns 750 soldater och ca 80 bandvagnar 202, senare bandvagn 206.

Norrlandsbrigaden innehöll ca 6000 soldater och 400 bandvagnar.

Idag utbildas inga brigader, istället utbildas brigadledningar (en vid I 19), som leder olika stridsgrupper.

Kuriosa:

När man organiserade Norrlandsbrigaden utgick man från i huvudsak samma målsättning som på 1500-talet.

Förbanden skulle sålunda – på samma sätt som det föreskrevs i ett kungligt brev från 1556

”Kunna löpa på snön bredvid vägen”

Utbildning: Repetitionsutbildning (RU)

Norrlandsbrigaderna genomförde repetitionsutbildning, RU enligt VU 60.

Det innebar att värnpliktiga och befäl i Norrlandsbrigaden enligt värnpliktslagen var skyldiga att göra krigsförbandsövningar, KFÖ. Befälen hade dessutom att göra Särskild övning för befäl, SÖB.

Krigsplacering i Brigaden gjordes efter genomför grundutbildning och upphörde vid 32-36 års ålder då soldaten inte ansågs ”orka med” den krävande tjänsten vid Norrlandsbrigaden, soldaten fick en ny krigsplacering vid ett lokalförsvarsförband.

KFÖ och SÖB genomfördes i regel i de terrängområden som ingick brigadens krigsuppgift.



C. Mobilisering
Norrlandsbrigaden, NB 19 mobiliserade inom fyrkantenområdet.

Brigadens materiel, fordon med undantag av inkallade fordon(a-plats fordon) all utrustning fanns förrådsställd i mobiliseringsförråd, i regel ett kompani/förråd. Ammunitionen förvarades i egna mobiliseringsförråd.

KFÖ inleddes oftast med en mobiliseringsövning som genomfördes på det sättet som planen var för mobilisering.(i korthet)

hämtning på avstigningsstationer/samlingsplatser,
inskrivning
kontroll mot infiltratörer
utrustning
tältförläggning
inskjutning
skottställning
skyddsmaskprov, hämtning av civila fordon på avlämningsplats, a-plats
När förbandet var färdigmobiliserat förflyttades förbandet till sin krigsterräng för utbildning,. Mobiliseringstiden (mobtid) för Norrlandsbrigaden var lite olika för förbanden. Huvuddelen hade 48 timmars mobtid, vissa förband 24 tim.



2. Norrlandsspaningskompani (Nskomp)



TOEM
Nskomp bestod av följande enheter

En Stabstropp
Fyra (4) norrlandsspaningsplutoner
En Trosstropp
Personal 115, 17 Bv 202, viktigare materiel, Ra 195, Ra 422, Ra 145/146, högantenner, bildförstärkare

Uppgifter/Målsättning

Nskomp skall kunna

Detaljspana inom en yta av högst 100 kvadratkm
Övervaka en yta av högst 400 kvadratkm
Bedriva fast och rörlig spaning under minst 4 dygn utan tillgång till egen tross
Ta och hålla känning med framryckande fiende längs tre (3) vägar
Fastställa utbredning på en luftlandsatt fiende, samt fastsälla fiendens gruppering på djupet
Utbildning, GU och RU

Idrottsplutonssoldater krigsplacerades efter GU i Nskomp, i övrigt se p 4. B

C. Mobilisering

Se P 1.C

4. Norrlandsskyttebataljon (Nskbat)

TOEM

Nskbat bestod av

Fyra (4) Norrlandsskyttekompanier
Ett (1) Norrlandsbataljonsstabs-granatkasarkompani
Ett (1) Norrlandstrosskompani
Personal 750, viktigare vapen sex (6) 12 cm granatkastare, åtta (8) pansarvärnsrobotar 56, åtta(8) 9 cm pansarvärnspjäser och 89 bandvagnar, Bv 206 (inklusive Rabv 2061, Pjplbv 2064,Pvbv 2062 och Bandvagnskok)

Uppgift:

Anfallsstrid
slå en mekaniserad bataljon, luftlandsatt bataljon
bekämpa reducerad Regemente
kunna verka 30 km från vägslut 10-30 km
inom 10 km ha stridskontakt med luftlandsatt fiende inom 2 timmar
kunna framrycka på två (2) täter med 10 km/h (vinter) och 6 km/h (sommar)


Fördröjningsstrid
fördröja Regementsstridsgrupp på en bredd av 10-15 km och 25-40 km djup


B. Utbildning GU och RU

Norrlandsskyttebataljonerna grundutbildades med en bataljon/åldersklass vid ett av de fem Regementen som ansvarade för en Norrlandsbrigad.

Repetitionsutbildningen (RU) genomfördes, om ekonomin medgav detta, i krigsterrängen. RU genomfördes med hela bataljonen och ”Brigadår” tillsammans med Brigadens övriga förband. RU avslutades regelmässigt med en större slutövning, när ekonomin medgav detta, i krigsterrängen. Detta var regel för NB 19.

C. Mobilisering

Se p 1C

2009-02-16 Sida 1 (4)

ME

7. Norrlandsingenjörbataljon

A. Organisation och Taktisk organisatorisk, ekonomisk målsättning (TOEM)

Vid slutförsök med norrlandsbrigad (NB85) konstaterades att norrlands-ingenjörbataljon (enligt organisation 85) förmåga ”att understödja norrlandsskyttebataljons anfall i väglös terräng” ej var godtagbar. Främst beroende på de två norrlandsingenjörkompaniernas transportmedel, tunga traktordumpers med dålig framkomlighet i terräng. Kompanierna kunde inte följa skyttebataljonens bandvagnar.

Förslag till förändringar – organisation, lämnades från Ing 3:

alla dumprar utom två utgår från ningbat
bataljonens tio bandvagnar med nytillkomna släp samlas till ett ningkomp, lätt ningkomp
det andra ningkomp, kallat tungt ningkomp tillförs bl a fyrhjulsdrivna traktorer med 10-15 tons släp
maskinkomp tillförs två maskintransporttrailers samt tar till sig bataljonens reparationstropp
Under 1985/86 genomfördes vid Ing 3, försök med ny organisation, som sedan fastställdes, Norrlandsingenjörbataljon 88. Förutsättningen för omorganisationen var bl a att Ningbat 85 innehåll av personal och utrustning skulle utgöra resursram med endast begränsade tillägg av viss radioutrustning och bandvagnssläp.

Norrlandsingenjörbataljon 88.

Ningbat 88, är en tekniskt innehållsrik organisation som ingår i NB 85 för att utföra fältarbeten som erfordras för att brigaden skall kunna lösa sina uppgifter.

AH 1:NB (redovisar huvuddragen av organisation och utrustning):

Ningbatstab, Batstabs- och trkomp 88 (154), Tningkomp 88 (123), Ningmakomp 88 (135), Lningkomp 88 (120)

- Norrlandsingenjörbataljon 88. Översikt och bataljonsstab (sida 71)

- Norrlandsingenjörbataljon 88 – sammanställning (sida 72-75)

Sida 2 (4)

* Målsättning

Ningbat 88 organiseras för att med fältarbeten kunna understödja Nbrig strid

- Ningbat skall med del kunna understödja Nbrig anfall i väglös terräng samt då även samverka med Nskbat.

- Ningbat 88 skall då med egna resurser bl a kunna

bygga vägförbindelse för tillfällig trafik med standard- och terrängfordon.
Kapaciteten skall medge byggnad och underhåll av sex vägar samtidigt, med en längd på 6-12 km/dygn,

upprätta och betjäna förbindelse fast bro klass 25/14 alternativt två färjor klass25/14.
förstöra 25 km 8 –10 m bred permanent väg på ett dygn,
kapaciteten skall bl a medge att 800 strvmina 5 kan läggas ut från bandvagn i en omgång upp till 2,5 km längd i väglös terräng, 20 km från vägslut.
B Utbildning, GU och RU.

B 1. Grundutbildning (GU).

* Ing 3 svarade för grundutbildning av ingenjörförband ingående i NB 19, NB 50, NB 51, NB 35.

* Förbandsomsättning (FOMS) – Omsättning av personal i krigsförband.

Med förbandsomsättningsplanen som grund planerades och beställdes inryckandebehovet jämte reserv för förväntade avgångar av värnpliktiga under grundutbildning. De värnpliktigas uttagning – grundrekryterad befattningstyp för krigsplacering direkt i krigsförband, efter grundutbildning.

* Grundutbildningsorganisationens kompanier, utbildning för att ingå i krigs-organisationen - helt kompani, pluton till enskilda specialbefattningar.

- Grundläggande soldatutbildning – alla värnpliktiga erhöll utbildning enligt särskild utbildningsplan bl a Inre tjänst, fysisk träning, vapentjänst, sjukvårds-tjänst, skyddstjänst, skyddsvakttjänst, exercis och soldatundervisning/försvars-upplysning.

- Befattningsutbildning – utbildning av värnpliktiga i befattning, för att kunna placeras i avsedd befattning i krigsförband efter genomförd grundutbildning.

* Utbildnings/Övningsplatser: Fältarbetsutbildning genomfördes på Ing 3, med befintliga utbildningsanordningar inom kasernområdet och övningsplatserna Tjärnbacken, Ängesholmen, Råbäck, Bjässberget samt garnisonsgemensamma utbildningsanordningar, (skjutbanor och övningsfält).

* Kompaniövningar samt bataljonsövningar genomfördes för att öva den enskilde soldaten i sin befattning, enheters organisation, uppgifter och samverkan mellan olika enheter - enligt särskilda övningsplaner.

3 (4)

* Förbandsvis omsättning. Efter genomförd grundutbildning erhöll den värnpliktige krigsplacering i befattning och de under grundutbildning sam-tränade kompani och plutoner tillfördes norrlandsingenjörbataljonen.

B 2. Repetitionsutbildning (RU).

* Krigsplacering av personal – Efter genomförd grundutbildning krigsplacerades

den värnpliktige i en befattning inom ningbat – som upphörde vid 28-32 års ålder, för vissa specialbefattningar gällde krigsplaceringen längre. Personalen överfördes därefter från ningbat och erhöll ny krigsplacering i fördelnings-eller lokalförsvarsingenjörförband

* Krigsförbandsövning (KFÖ), repetitionsutbildning i krigsförband samt Särskild övning för befäl (SÖB), kortare repetitionsutbildning för befäl genomfördes enligt VU 60 systemet.

- Befälsomgång 1 (B 1) inryckte först för detaljplanering och utbildning,

befälsomgång 2 (B 2) en vecka senare för utbildning samt förbandets huvuddel (F-omgång) ytterligare en vecka senare för repetitionsutbildning.

- B 1 och B 2 utbildning genomfördes vid Ing 3 med utnyttjande av befintliga utbildningsanordningar och övningsplatser, även besök av mobiliseringsplats

(mobplats) och terrängområden som ingick i krigsuppgiften samt övnings-området för krigsförbandsövningen.

- F – omg inryckte som regel till mobiliseringsplatsen, där KFÖ inleddes med mobiliseringsövning enligt plan för mobenheten (de åtgärder som kunde

genomföras i fredstid)

* Krigsförbandsövningen med de organiserade förbanden genomfördes som regel i de terrängområden som ingick i krigsuppgiften eller vinterfälttjänst-övning (VFÖ) – exempel Nordanvind.

C. Mobilisering.

Plan för mobilisering upprättades av mobmyndigheten (mobm) som hade ansvar för mobförberedelser för tilldelade mobenheter.

Inställelseplats för krigsplacerad personal var som regel mobplatsen där utrustning för personal, materiel och vissa fordon mm fanns i mobförråd för mobenheten (kompani). Ammunition, sprängmedel och minor förvarades i särskilda ammunitionssförråd.

*Mobiliseringsövning genomfördes i samband med inställelse till mobplatsen, vid krigsförbandsövning (KFÖ), varvid åtgärder och verksamhet (tillåtna i fred) följde mall enligt Mobiliseringsanvisningar för Armén (MOB A, 1983)

Sida 4 (4)

D. Övrigt, särskilda händelser/berättelser.

1. Handlingar mm som ev kan lämnas efter hand när utställningens omfattning och struktur blir tydligare:

* Lägeskartor (skisser) med mobiliseringsplatser och uppgifter för ningbat, efter särskilt tillstånd (H-handling), om arkivhandling blir tillgänglig.

* Planer - Kompani- och bataljonsövningar och repetitionsutbildning mm, om arkivhandling blir tillgänglig.

* Bilder och fotografier som kan illustrera verksamhet, fordon, arbetsredskap, materiel mm i olika miljöer.

2. Föreslås att i utställningen tillkommer någon form av ”kylrum” – illustrera norrlandsmiljön, vintertid.

3. Utställning – utomhus.

Fördröjande fältarbeten föreslås illustreras med delvis verklig materiel.

Fordon och arbetsredskap
Vägförstöring (bro- och vägbank)
Mineringsarbeten
8. Norrlandsluftvärnskompani, robot 70(Nlvkomp,rb 70)

TOEM

Nlvkomp bestod av

en stabstropp
tre lvplut
en undplut
en trto
Personal 185, Bv206, fyra (4)/ lvplut, RB 70 system som består av rb 70, spaningsradar, PS-70/R och igenkänningsutrustning
Uppgift:

kunna understödja Nbrig strid i väglös terräng
kunna bekämpa luftfarkoster
Se Bild.

Utbildning GU och RU

Samtliga Nlvkomp grundutbildades vid Lv7. kompanivis FOMS

RU inom resp Nbrig ram om möjligt i sv med nskbat.

Mobilisering

Inom resp brigads mobliseringsområde.

10. Norrlandsunderhållsbataljon /Nuhbat)

A: Organisation/TOEM

Nuhbat bestod av:

Nuhbatstabskomp
Batstabsavd
Nam-ochtpkomp
Nrep-och intkomp
Nsjvkomp
Två (2) Lnuhkomp
Totalt 750 man

TOEM

Upprätta 2-4 TOLO inom 1 tim

Upprätthålla och betjäna 2 brigförbandsplatser
Behandla 150 skadade/dygn/förbandsplats
Vårda 80 skadade/dygn/förbandsplats
Primärkirurgi 7+9 skadade/dygn/förbandspl
Sjuktp 48 liggande-3 omg/dygn
Upprätta bat och lämna understöd i full omfattning på 3 tim samt förbandspl på 6 tim. Bryta på 2 tim( ej brigförbandspl)
Utbildning GU och RU

Nuhbat till samtliga Norrlandsbrigader utbildades vid T3 i Sollefteå. En hel bat utbildades genomförde GU

RU genomfördes med hel bat alt delar av bat med förband i regel nskbat tillhörande samma NB.

Mobilisering

Nuhbat mobiliserade inom resp NB område, nuhbat tillhörande NB 19 mobiliserade i trakten av Hundsjö.Huvuddelen av nuhbat fordon var uttagna fordon och anlände till A-plats. Mobtiden för nuhbat huvuddelar 72 tim, ett lnuhkomp mobiliserade på 48 tim.

A-plats fordon fick ”byggas” om för att anpassas till uppgiften tex två tons bussar byggdes om till sjtpfordon

Övrigt

19.nuhbat som tillhörde NB 19 kallades för Dog Lake Batalion

[MD650]

Där har I 19 kamratförening blandad ihop korten.

Nskbat 85 hade tre och inte fyra nskkomp.

[Vysotskij]

I den intressanta beskrivningen står att ett nskbat per år utbildades vid de fem norrlandsinfanteriregementena. Samtidigt står att soldaterna kvarstår i nskbat till 32 års ålder. Det ger 60 nskbat på fem brigader...

[MD650]

I den intressanta beskrivningen står att ett nskbat per år utbildades vid de fem norrlandsinfanteriregementena. Samtidigt står att soldaterna kvarstår i nskbat till 32 års ålder. Det ger 60 nskbat på fem brigader...

I 19/P 5 utbildade totalt sex nskbat varav två var fristående. Likaså gjorde I5 det också. Sedan utbildade man inte alltid full bataljon.

[lampros]

Politikerna har aldrig haft koll på lokalförsvarsförbanden. De enda politiska växelpengarna avseende armén var brigader.

Men beslöt politikerna lägga ner en brigad så behöll armén likväl huvuddelen av den under annat namn. Jämför t ex PB 6 (P 1) som levde vidare som 6.Pansargruppen.

Detta med att gå omkring med en större rock än man kunde fylla ut och hade råd till sysselsatte många människor. De var nämligen på heltid sysselsatta med att frakta materiel mellan halvtomma eller tomma förråd.

På den "goda" tiden hade Svea livgarde KFÖ med vardera 2 bataljoner samt några värnkompanier vår och höst. Ibland t o m 3 bataljoner samtidigt. Före vårens KFÖ for materielenhetens folk runt och tömde diverse förråd för att fylla upp dem som skulle användas vid kommande KFÖ. Efter KFÖ:ns slut samlades materielen ihop och under sommaren (med avbrott för semester) fraktades denna materiel till de förråd som skulle avnändas för höstens KFÖ o s v o s v i en ständigt pågående kedja.

Synnerligen intressant!

Så om vi gett oss på att i ett slag, på ett bräde mobilisera hela trekvarts-miljon-mannaarmén, den gamla goda kalla krigsarmén - då skulle inte så få förband mötas av tomma förråd?

[Axial]

I den intressanta beskrivningen står att ett nskbat per år utbildades vid de fem norrlandsinfanteriregementena. Samtidigt står att soldaterna kvarstår i nskbat till 32 års ålder. Det ger 60 nskbat på fem brigader...

I 19/P 5 utbildade totalt sex nskbat varav två var fristående. Likaså gjorde I5 det också. Sedan utbildade man inte alltid full bataljon.

Och vissa utbildningsår så körde man väl "uppsamlingsheat" och utbildade diverse obskyra förbandstyper? Som t ex intendenturpluton, brigadskyttekompani, brigadpv (om dessa fanns på NB?), diverse transportenheter och liknande. Så att säga att varje norrlandsinfanteriregemente spottade ur sig en nskbat per år, varje år, är nog något förenklat.

[MD650]

Brigadens pvkomp på NB 85 hette npvkomp och utbildades mycket riktigt med jämna mellanrum.