Fast artilleri i norra Sverige

[MD650]

Under GKÖ hösten -97 så spelades bataljonens understöd av Fo staben när vi anföll på Siknäshalvön med vilket lfkanonkomp/lfhaubkomp det var kommer jag inte ihåg. Bla annat understöddes bataljon av en Bvplut för transporter på djupet av Siknäshalvön
Batartch 6.*amfbat
Primus sub stella polaris

Välkommen till forumet!
Det var Siknäsbatteriet med Fylgias pjäser.

[MD650]

Är det någon som har koll på hur mycket ammunition som fanns vid varje pjäs och om det fanns mer längre bak?

MVH

Hans

Hittade en uppgift avseende Parviainen-batteriet. Den skall ha haft 200 granater i RU.

[Erik Ljungberg]

Är det någon som har koll på hur mycket ammunition som fanns vid varje pjäs och om det fanns mer längre bak?

MVH

Hans

När jag var på studiebesök till en av pjäserna ställde vi frågan. Då hävdades att ammunition var i närheten av respektive pjäs. Mängden uppgavs inte har jag för mig. Undersförstått var nog att lyckdes man skjuta upp alla amunition hade man löst uppgiften.

[MD650]

. Undersförstått var nog att lyckades man skjuta upp alla amunition hade man löst uppgiften.

Det är min uppfattning också.

[Fredrik Andersson]

Mitt sjukvårdsbefäl sa för några år sedan något i stil med "Du hinner skjuta minst tio skott om du ådragit dig ett hjärtskott. Det är den tiden det tar att pumpa dina ådror torra och det är dags att sjunka in i den eviga sömnen." Samma andemening som för våra norrländska artillerigossar?

[Stellan Bojerud]

200 proj per eldrör verkar ha varit norm. 8,4 cm m/94-47 i Bodens Fästning (BF) hade 300 proj/eldrötr.

[Bjernevik]

Som jämförelse hade en 12/70-pjäs i KA 600 proj i durken. I och för sig hade de lite högre eldhastighet än de fasta pjäserna i norr och kanske lite högre överlevnadsfaktor också.

[Stellan Bojerud]

Ammunition kostar. De äldre typerna levde på VK 2 am. Därefter skedde ej nytillverkning.

[ERO]

Kunde man övningsskjuta med fler batterier än de i Boden och Isaksberget om ser till närheten av skjutfält?

[MD650]

Kunde man övningsskjuta med fler batterier än de i Boden och Isaksberget om ser till närheten av skjutfält?

Ja, det var möjligt då man kan avlysa "civil" terräng vid behov.

[Jonas Gunnarsson]

Det som är lite märkligt i mitt tycke är att man aldrig tog iland tyngre pjäser än 15,5 cm. 28 cm är trots allt en grövre kaliber!

Möjligen kan det ha varit som så att man ville hålla sig till enbart 15,5 som tyngsta kaliber för att få fram ett mer standardiserat system av artilleri, dvs i praktiken 12,5 och 15,5. Mig veterligt så var det bara kustartilleriet som hade viss tillgång till 21 cm eldrör.

En annan förklaring kan ha varit att man inte ville ta upp tillverkning av 28 cm granater igen, även om det förmodligen fanns en hel del i lager.

Någon som har en annan förklaring?

[Bjernevik]

När Sverigeskeppen utrangerades så funderades det på att ersätta 24cm pjäserna i vissa KA-batterier med 28cm pjäserna. Det föll på att man vid samma tid gick ifrån svårt artilleri inom KA. Det krävdes helt enkelt inte längre för att få verkan i dåtidens fartyg.

En annan faktor som nog spelade roll var att 15cm granater är de tyngsta som kan hanteras för hand. Tyngre granater kräver maskinell hantering vilket innebär dyrare anläggningar.

[Der Löwe]

Jag har för mig att 21 cm SKODA pjäserna har grupperats i Jämtlandsfjällen för att testa om de kunde användas för att understödja "ödemarks strid".

[Bjernevik]

Jag har för mig att 21 cm SKODA pjäserna har grupperats i Jämtlandsfjällen för att testa om de kunde användas för att understödja "ödemarks strid".

21/42 har jag aldrig sett något om att de användes för annat än rent kustartilleri. 15,2/37 däremot grupperades vid minst ett tillfälle vid norska gränsen under vk2.

[Der Löwe]

Det är möjligt att jag blandat ihop det eller att det blev nån slags" skröna". Men när vi pratade om kanoner så har jag hört av en A4 ing att det funnits de pjäserna i fjällterängen. Men som sagt, tredje leds uppgifter.