Det var nog den relativt korta räckvidden som gjorde att man begränsade det till marklv.Wedman skrev: Det jag inte förstår är varför lvbat 70 bara nämns som markstridsluftvärn i artikeln i arménytt? I rättvisans namn ska skrivas att uppgift som luftförsvarsluftvärn inte utesluts:
"Som framgår av de symboliska cirklarna i bilden löser även förband med andra luftvärnssystem uppgifter i begränsad omfattning som luftförsvarsluftvärn."
Huvudbilden är dock att rbs 70 användes som markstridsluftvärn.
Luftvärn Milo ÖN
Re: Luftvärn Milo ÖN
Re: Luftvärn Milo ÖN
Kan det inte ha varit en fråga om när i tiden artikeln skrevs också? Att det då var avsikten att vackert väder-systemen RBS 70/90 skulle följa markförbanden medan de mer svårrörliga men allväderskapabla 40/48-bataljonerna skulle sköta flygbasförsvaret.MD650 skrev:Det var nog den relativt korta räckvidden som gjorde att man begränsade det till marklv.Wedman skrev: Det jag inte förstår är varför lvbat 70 bara nämns som markstridsluftvärn i artikeln i arménytt? I rättvisans namn ska skrivas att uppgift som luftförsvarsluftvärn inte utesluts:
"Som framgår av de symboliska cirklarna i bilden löser även förband med andra luftvärnssystem uppgifter i begränsad omfattning som luftförsvarsluftvärn."
Huvudbilden är dock att rbs 70 användes som markstridsluftvärn.
När sedan 40/48-förbanden började försvinna, och framförallt tappa sin allvädersförmåga, så fick även RBS 70/90-förbanden flygbasuppgifter i större grad.
- Stellan Bojerud
- Saknad medlem †
- Inlägg: 9662
- Blev medlem: 12 juni 2005, 06:23
- Ort: Stockholm
Re: Luftvärn Milo ÖN
Som jag förstår det fördubblade man ingenting. Man dividerade 16 med 2 och fick 2 x 8 som är 16. RBS 77 stod med en bat som skydd för 13.pansarfördelningen i Skåne och en i Stockholm. Den sistnämnda hade 2 komp norr och två söder Stockholm.Wedman skrev:Stellan Bojerud skrev:Samma gamla HAWK, d v s RBS 67, men i upphottad form. Rikets HAWK-bataljon delades 1977 upp på två mindre bataljoner, varvid det utbasunerades att "under programplaneperioden har antalet kvalificerade luftvärnsbataljoner ökat med 100%".![]()
Det var inte bara antalet bataljoner med robot 77 som fördubblades utan även antalet kompanier. I beskrivningen av RBS 67 står att en eldenhet består av fyra robotlavetter medan det blev två lavetter per eldenhet efteråt.
Den ursprungliga idén med lvbat 67/77 verkar ha varit att komplettera jaktflyget i Skåne där avståndet till Östtyskland var så litet att man inte kunde räkna med någon längre förvarningstid. Vad var det som gjort att man delade bataljonen? Bedömdes lufthotet mot huvudstadsområdet ha ökat?
Re: Luftvärn Milo ÖN
Som jag förstått diskussionen här så var huvuduppgiften för lvbat 70 att skydda flygbaser redan under 1980-talet och det var nog en korrekt prioritering.Bjernevik skrev:Kan det inte ha varit en fråga om när i tiden artikeln skrevs också? Att det då var avsikten att vackert väder-systemen RBS 70/90 skulle följa markförbanden medan de mer svårrörliga men allväderskapabla 40/48-bataljonerna skulle sköta flygbasförsvaret.
När sedan 40/48-förbanden började försvinna, och framförallt tappa sin allvädersförmåga, så fick även RBS 70/90-förbanden flygbasuppgifter i större grad.
Re: Luftvärn Milo ÖN
Var halveringen (eller fördubblingen, beroende på hur man räknarStellan Bojerud skrev:Som jag förstår det fördubblade man ingenting. Man dividerade 16 med 2 och fick 2 x 8 som är 16. RBS 77 stod med en bat som skydd för 13.pansarfördelningen i Skåne och en i Stockholm. Den sistnämnda hade 2 komp norr och två söder Stockholm.
Re: Luftvärn Milo ÖN
Sedan beror det på vilken rb 70-bataljon vi talar om. Det fanns ju både briglv, nlv samt fördlv med olika uppgifter.Wedman skrev:Som jag förstått diskussionen här så var huvuduppgiften för lvbat 70 att skydda flygbaser redan under 1980-talet och det var nog en korrekt prioritering.Bjernevik skrev:Kan det inte ha varit en fråga om när i tiden artikeln skrevs också? Att det då var avsikten att vackert väder-systemen RBS 70/90 skulle följa markförbanden medan de mer svårrörliga men allväderskapabla 40/48-bataljonerna skulle sköta flygbasförsvaret.
När sedan 40/48-förbanden började försvinna, och framförallt tappa sin allvädersförmåga, så fick även RBS 70/90-förbanden flygbasuppgifter i större grad.
Re: Luftvärn Milo ÖN
Vilka brigader hade hela luftvärnsbataljoner?MD650 skrev:Wedman skrev:Sedan beror det på vilken rb 70-bataljon vi talar om. Det fanns ju både briglv, nlv samt fördlv med olika uppgifter.
Re: Luftvärn Milo ÖN
Så småningom hade mekbrig lvbat....Wedman skrev: Vilka brigader hade hela luftvärnsbataljoner?
Så sant!
Re: Luftvärn Milo ÖN
När jag ser förteckningen över lv-förband känns det som det fanns ganska gott om dem. Samtidigt tycker jag att jag har hört att just luftvärnet var något som var underdimensionerat, kanske främst på brigadnivå. Vad säger ni, var detta något som det var mer brist på än annat och hade det fått större konsekvenser än någon annan komponent som saknades?
Re: Luftvärn Milo ÖN
Här kommer min bedömning, jag ser fram emot kritik i vanlig ordningRickard skrev:När jag ser förteckningen över lv-förband känns det som det fanns ganska gott om dem. Samtidigt tycker jag att jag har hört att just luftvärnet var något som var underdimensionerat, kanske främst på brigadnivå. Vad säger ni, var detta något som det var mer brist på än annat och hade det fått större konsekvenser än någon annan komponent som saknades?
Vilket hot var luftvärnet anpassat för?
- Luftlandsättning
- Attack- och bombflyg baserat i Sovjetunionen (eller Östtyskland och Polen)
- Attackhelikoptrar
Däremot verkar det inte ha funnits luftvärnsförband för att kunna möta attackflyg för understöd av markförband (SU-25) i någon större mängd (och förbanden i Östtyskland/Polen hade nog inte Sverige som huvudsakligt insatsområde). Även om attackflyg anpassat för markunderstöd tillförts så hade man nog inte kunnat räkna med särskilt snabba insatser så med spridning och täta omgrupperingar hade man nog kommit långt.
Sovjetunionen hade inte resurser (jaktflyg) för att kunna upprätthålla luftherravälde över Sverige och varken transportflyg, attack-/bombflyg eller helikoptrar skulle klara sig särskilt bra mot vårt jaktflyg så det främsta försvaret mot lufthotet var eget jaktflyg. Flygplan är sårbara på marken liksom flygbaser och därför var huvuduppgiften för de högre luftvärnsförbanden att skydda flygbaserna. 10 lvbat 70 (30 kompanier) och 14 lvbat 48 (42 kompanier) för att skydda 36 huvudbaser och lika många sidobaser ger ett kompani per bas fast antagligen skulle prioriterade baser ha båda typerna av kompanier.
För att möta luftlandsättningar fanns alltså kompanier ur luftvärnsbataljonerna på flygbaser och dessutom ett antal lokalförsvarsluftvärnsplutoner och, efter införande av RBS 70, självständiga luftvärnsautomatkanonkompanier på de stora slätterna i Skåne, Västergötland, Östergötland, Närke och Uppland.
Samma typer av förband skyddade broar längs koncentrationsvägarna i Norrland samt andra anläggningar som ställverk och kanske också flygbaser. Attackflyg baserat i Sovjetunionen, Östtyskland eller Polen skulle inte haft bränsle för någon längre tid över Sverige och jag tror inte att piloterna var tränade till att leta mål i några större utsträckning. De mål som var aktuella var alltså (fortfarande min bedömning
Hotet mot arméstridskrafterna kom främst från attackhelikoptrar och då är frågan hur långt ett luftvärnskompani med robot 70 hade räckt, särskilt ifall brigadluftvärnet även skulle ansvara för skydd av understödjande fördelningsförband som fördelningsartilleri.
Min slutsats är att lufthotet nog inte var så stort som man skulle kunna tro (givet att angriparens huvudstyrkor var upptagna på annat håll) och att luftvärnet var någorlunda väl rustat för att lösa dess uppgift. (Samtidigt hade det inte skadat med fler lvbat 77
Re: Luftvärn Milo ÖN
Tack för ett långt och intressant svar!
Någonstans har jag hört att man inom armén "tidigare" (dvs oklart när) lärde ut tesen "allt flyg är fientligt", vilket jag bara gissat betyder att i det läget när kriget väl börjat för markstridskrafter så finns inget svenskt flyg kvar. (Och att det är fritt fram att skjuta på allt som flyger..)
Är det någon som vet om citatet ovan är sant, dvs om man utbildade enligt detta, eller om det är någon form av myt, missförstånd eller skämt?
Jag har trott att en given förutsättning för varje form av sovjetisk invasion var just luftherraväldet?Wedman skrev: Sovjetunionen hade inte resurser (jaktflyg) för att kunna upprätthålla luftherravälde över Sverige och varken transportflyg, attack-/bombflyg eller helikoptrar skulle klara sig särskilt bra mot vårt jaktflyg så det främsta försvaret mot lufthotet var eget jaktflyg.
Någonstans har jag hört att man inom armén "tidigare" (dvs oklart när) lärde ut tesen "allt flyg är fientligt", vilket jag bara gissat betyder att i det läget när kriget väl börjat för markstridskrafter så finns inget svenskt flyg kvar. (Och att det är fritt fram att skjuta på allt som flyger..)
Är det någon som vet om citatet ovan är sant, dvs om man utbildade enligt detta, eller om det är någon form av myt, missförstånd eller skämt?
Re: Luftvärn Milo ÖN
Det kan nog bara varit en övningsförutsättning under vissa övningar som t.ex. fria kriget motsv.Rickard skrev: Tack för ett långt och intressant svar!
Någonstans har jag hört att man inom armén "tidigare" (dvs oklart när) lärde ut tesen "allt flyg är fientligt", vilket jag bara gissat betyder att i det läget när kriget väl börjat för markstridskrafter så finns inget svenskt flyg kvar.
Re: Luftvärn Milo ÖN
En tänkbar logisk förklaring till delningen samt flytten av en Hawk Bataljon till att försvara rikets huvudstad kan nog vara att Flygvapnet la ner sina Bloodhound II LV-robot förband mot slutet av 70-talet då de kostade för mycket och flygplanen var viktigare... Britterna köpte dock tillbaka huvudelen av robotarna för att förstärka sitt luftvärn av hemlandet.Stellan Bojerud skrev:Samma gamla HAWK, d v s RBS 67, men i upphottad form. Rikets HAWK-bataljon delades 1977 upp på två mindre bataljoner, varvid det utbasunerades att "under programplaneperioden har antalet kvalificerade luftvärnsbataljoner ökat med 100%".
Re: Luftvärn Milo ÖN
Pappa hörde det i under sin grundutbildning 1948 och trodde det var sant.Rickard skrev:
Någonstans har jag hört att man inom armén "tidigare" (dvs oklart när) lärde ut tesen "allt flyg är fientligt", vilket jag bara gissat betyder att i det läget när kriget väl börjat för markstridskrafter så finns inget svenskt flyg kvar. (Och att det är fritt fram att skjuta på allt som flyger..)![]()
Är det någon som vet om citatet ovan är sant, dvs om man utbildade enligt detta, eller om det är någon form av myt, missförstånd eller skämt?
Fast i Kiruna så sas det att "Flygplan är antingen fientliga eller fjällstorkar"
Mvh
/John T.
- Stellan Bojerud
- Saknad medlem †
- Inlägg: 9662
- Blev medlem: 12 juni 2005, 06:23
- Ort: Stockholm
Re: Luftvärn Milo ÖN
Det gick tio år från avvecklingen av Bloodhound och till det HAWK kom till 08-området.Urban skrev:En tänkbar logisk förklaring till delningen samt flytten av en Hawk Bataljon till att försvara rikets huvudstad kan nog vara att Flygvapnet la ner sina Bloodhound II LV-robot förband mot slutet av 70-talet då de kostade för mycket och flygplanen var viktigare... Britterna köpte dock tillbaka huvudelen av robotarna för att förstärka sitt luftvärn av hemlandet.Stellan Bojerud skrev:Samma gamla HAWK, d v s RBS 67, men i upphottad form. Rikets HAWK-bataljon delades 1977 upp på två mindre bataljoner, varvid det utbasunerades att "under programplaneperioden har antalet kvalificerade luftvärnsbataljoner ökat med 100%".