Konsten att få frisedel.

[tryggve]

I början av 2000-talet kan det väl inte ha varit mer än 10-20 procent som fick/måste göra värnplikt. Jag mönstrade i slutet av 1990-talet och redan då var det i praktiken frivilligt. Som jag minns det var det bara de som hade bra fysik och stor motivation som blev uttagna. Om man inte behövde/fick göra värnplikt, så hamnade man i utbildningsreserven, vilket väl inte riktigt var detsamma som frisedel. Nedmonteringen av värnpliktsförsvaret måste ha gått oerhört fort i mitten av 1990-talet. Så sent som i början av 1990-talet gjorde väl en stor majoritet värnplikt.

Jag gjorde lumpen 1994-95, och då var det ca hälften av killarna från vår gymnasieklass som gjorde militärtjänst. Dock så var det inte så svårt att slippa om man inte ville, jag hade nog sluppit om jag hade bett om det.

Jag gjorde lumpen som kryptör på S2 i Karlsborg, och i vår pluton så var det rätt många som hade lite "smådefekter" som knän som lätt hoppade ur led, väldigt många av oss hade glasögon o s v.

[Tankspridd]

Har man ett konstant tjutande i öronen så går hörseltestet ganska illa och så även när man testar om hörslen ( På den tiden detta skedde så gjorde de om hörseltestet efter någon timme för ett jämförande resultat om någon ville fejka hörseltestet ) Detta var i början på 90 talet när min lillebror mönstrade ( Han lyssnade på musik på maxvolym ett par dagar innan mönstring )

Han fick medicinsk frisedel direkt utan problem och återvände lycklig hem till sitt något bättre betalda arbete

[Zizka]

Hej !

Året jag gick ut från Gymnasiet (-85) i Uppsala var det en ordförande i Te-klubben (väldigt vänsterorienterad..) på
på skolan som skulle mönstra.

Hans knep var följande för att slippa lumpen:
1. Sov inte på flera dygn före mönstring
2. Duschade inte på hela veckan
3. Borstade inte tänderna heller
4. Orakad
5. Oklippt
6. Ni fattar nog hela upplägget....

= Slutade med att han somnade inne hos psykologen och kom därifrån med ett stort leende på läpparna.

Jag själv hade vår-allergi (pollen) vilket gjorde att jag sköt upp min mönstring som skulle varit på våren för att inte ha några som helst andningsproblem som kunde avslöja mig, såg till att jag fick en inryckning i september (-88) i Norrland för att slippa ha några som helst bekymmer med naturen...

[Göstring]

Hej !

Året jag gick ut från Gymnasiet (-85) i Uppsala var det en ordförande i Te-klubben (väldigt vänsterorienterad..) på
på skolan som skulle mönstra.

Hans knep var följande för att slippa lumpen:
1. Sov inte på flera dygn före mönstring
2. Duschade inte på hela veckan
3. Borstade inte tänderna heller
4. Orakad
5. Oklippt
6. Ni fattar nog hela upplägget....

Tjugo år senare var det en norsk läkare som följde samma koncept för att slippa repövning och fick valsa runt i världspressen för det. Doctor Fakes Insanity to Avoid Military

[B Hellqvist]

Som tidigare nämnts, så var det nog lika bra att de som fuskade till sig frisedel inte gjorde lumpen, då de troligen bara blivit en belastning för kamrater och befäl. Man kan undra om de fortsatt med sin fuskarmentalitet, där de låter andra ta skiten, i sitt fortsatta liv... I mina kretsar var det en självklarhet att göra lumpen (mitten av 80-talet), och det var ovanligt att man inte skrivit 9 på i-testet och blivit uttagen till minst gruppchef. En kille i min mönstringsomgång fick frisedel utan att anstränga sig. På frågan "När är du född?" svarade han "Ja", då han uppfattade det som "Är du född?"... Jag minns att han halvvägs igenom i-testet utbrast: "Men vad är det här för frågor?!". Han var inte obegåvad, men så pass udda att han slapp bli inkallad.

[lampros]

På frågan "När är du född?" svarade han "Ja", då han uppfattade det som "Är du född?"...

En logisk man... läser man det som "är du född", ja då måste man ju svara ja... dagens leende

Fler tips man hörde om hur man skulle fucka up på mönsteringen var sådant som "Märk ut dig dåligt", t ex genom att lämna rågat urinprov. Eller bete sig överdrivet nitiskt, feltolka frågor osv. Civilt motstånd, nördvarianten.

Rent logiskt så var det nog bäst att sätta ner foten redan på mönstringen. Hade man väl blivit uttagen löd man ju under militärlagarna/militärväsendet. En uttagen, GU-placerad soldat hade ju bedömts ha visst värde för organisationen, honom ville de inte alltid släppa godvilligt. Det kunde bli dragkamp i onödan - i onödan för den motvillige som då borde "larva sig" redan på mönstringen. Om han saknade fosterlandskänsla dvs och var emot idén om ett nationellt försvar.

[Donkeyman]

Rent logiskt så var det nog bäst att sätta ner foten redan på mönstringen. Hade man väl blivit uttagen löd man ju under militärlagarna/militärväsendet.

Visst var det så. Mönstringen var den bästa möjligheten som fanns att "slippa" lumpen. Den som ville "komma undan" måste här se till att bli kasserad på ett eller annat sätt. Därför att annars blev du inkallad med tiden. Och blev man inkallad så fanns det inte någon annan väg än att rycka in och se till att bli kasserad så snart som möjligt. Vilket för de allra flesta tog månader oavsett hur hårt de kämpade för saken.

Slutligen fanns ju möjligheten att ansöka om "vapenfri tjänst". Men det innebar inte någon kortare tid. Snarare tvärtom. Det var något som enbart gynnade samvetet, men man kom inte undan från "lumpen" som sådan även om tjänsten var annorlunda. Lika lite var det en framkomlig väg att totalt "vapenvägra". Därför att det ledde först till domstol och sedan till fängelse. Vilket inte heller var någon lindring annat än för den som hade "samvetskval".

Ville man bara komma undan så var det mönstringen som var möjligheten. Annars var man inne i systemet.

[FredH]

Det var nog en extremt stor skillnad i att få frisedel beroende på om det var vid tiden för det stora invasionsförsvaret eller senare då det nedmonterats. Alla behövdes och det fanns gott om tjänster som passade alla. I stort sett.

Fanns en annan möjlighet förr i tiden. Dra till sjöss, då klarade du dig om du höll dig seglande i handelsflottan fram till 28års dagen. Fast det försvann på 90-talet.

[Wooster]

Det var nog en extremt stor skillnad i att få frisedel beroende på om det var vid tiden för det stora invasionsförsvaret eller senare då det nedmonterats. Alla behövdes och det fanns gott om tjänster som passade alla. I stort sett.

När infördes Utbildningsreserven? När jag mönstrade i början på 2000 - talet hamnade de allra flesta där - men jag vet nästan ingen som fick frisedel (utom polaren som haft permobil sedan 12 års-åldern).

[Jurgen Wullenwever]

Jag mönstrade fredag/måndag helgen då Berlinmuren öppnades 1989, och jag genomförde alla moment som de skulle göras, och var helt sanningsenlig. Under måndagseftermiddagen fick de andra gå en efter en, och bara jag var kvar. När jag kom in till mönstringsförrättaren sade han beklagande att när det kommer ett sådant här kuvert från psykologen så brukar man ge frisedel, men du har ju så normala värden. Psykologen hade inte nämnt något om detta när han talade med mig, och jag hade varit tre år i flygvapnet, så jag hade aldrig ens tänkt tanken att bli frikallad. De hade dröjt med mitt fall, eftersom de inte visste vad de skulle göra. Jag är tydligen udda på något vis.

[lampros]

Lika lite var det en framkomlig väg att totalt "vapenvägra". Därför att det ledde först till domstol och sedan till fängelse. Vilket inte heller var någon lindring annat än för den som hade "samvetskval".

Fördelen med fängelse jämfört med vapenfri tjänst var väl att fängelse var kortare. Tre månader? Kortare än sju månaders vapenfri iaf.

[Axial]

Det var nog en extremt stor skillnad i att få frisedel beroende på om det var vid tiden för det stora invasionsförsvaret eller senare då det nedmonterats. Alla behövdes och det fanns gott om tjänster som passade alla. I stort sett.

När infördes Utbildningsreserven? När jag mönstrade i början på 2000 - talet hamnade de allra flesta där - men jag vet nästan ingen som fick frisedel (utom polaren som haft permobil sedan 12 års-åldern).

1992 infördes en ändring i 1941 års värnpliktslag:
"4 a § De värnpliktiga som inte befriats från skyldigheten att fullgöra
värnpliktstjänstgöring skall tas ut för värnpliktsutbildning enligt 27 §
1 mom. eller till en utbildningsreserv. Lag (1992:523)."
Värnpliktslag (1941:967) ersattes ju strax efter av Lag (1994:1809) om totalförsvarsplikt, men det var väl där det dök upp? Men när jag mönstrade i Karlstad i november 1994 så skrev man in i princip alla som dög till nåt.

[Erik Ljungberg]

Lika lite var det en framkomlig väg att totalt "vapenvägra". Därför att det ledde först till domstol och sedan till fängelse. Vilket inte heller var någon lindring annat än för den som hade "samvetskval".

Fördelen med fängelse jämfört med vapenfri tjänst var väl att fängelse var kortare. Tre månader? Kortare än sju månaders vapenfri iaf.

Problemet var att rent teoretiskt kunde det bli tre månader igen, och igen, och igen. Efter avslutat straff, ny kallelse till mönstring/inryktning. Ny vägran. Nu rättegång och så tre månader till.

Vet inte hur det funkade rent praktiskt och hur många vändor det blev.

[lampros]

@Erik Ljungberg: intressant. I teorin kunde det bli påbackning. Men för den "sedvanlige" vägraren som inte ens ville göra vapenfri, var det nog ingen risk för påbackning. Dvs man haffades och kom på öppen anstalt/motsv.

Om man inte betedde sig ovanligt obstinat var man i de flesta fall fri att gå efter sina tre månader.

Fängelsevägen såg väl ut som: man vägrade att ens mönstra. Sedan stämning, rättegång, fängelse. En hård väg men vill man inte försvara landet så varsågod.

[Erik Ljungberg]

@Erik Ljungberg: intressant. I teorin kunde det bli påbackning. Men för den "sedvanlige" vägraren som inte ens ville göra vapenfri, var det nog ingen risk för påbackning. Dvs man haffades och kom på öppen anstalt/motsv.

Om man inte betedde sig ovanligt obstinat var man i de flesta fall fri att gå efter sina tre månader.

Fängelsevägen såg väl ut som: man vägrade att ens mönstra. Sedan stämning, rättegång, fängelse. En hård väg men vill man inte försvara landet så varsågod.

Tänk på att det är försvarsmakten som väljer om de vill kalla igen eller inte. Försvarsmakten dömmer eller straffar inte vapenvägrare, det gör rättsväsendet. Försvarsmakten kan sen fortsätta i nästan all oändlighet att kalla in, skicka till domstol osv.

Sen valde nog FM att avstod då det dels inte skulle leda till någon inryckning, bara mer vägran, och till en del negativ publicitet samt sura miner från rättsväsendet som nog ansåg att det fanns viktigare saker att ägna sig åt. I slutändad kanske FM till och med hade provocerat fram en ny lagstiftning om man gått för hårt fram.