Sveriges försvar 2vk - storlek?

[von Adler]

Kg m/40 finns det mer om: viewtopic.php?f=98&t=48988&hilit=knorr+bremse

Ungefär vad tjänade en vanlig industriarbetare då och vad fick man som dagsersättning som inkallad? Och familjebidrag?

MVH

Hans

Skriver en del om det i den här tråden.

Ja. En industriarbetare tjänade kring 10kr om dagen. En inkallad soldat fick 1kr om dagen (plus mat och husrum, förstås). Gifta män fick 2-2,50kr extra för hustrun. Hade man barn fick man 1,25-1,75kr för familjemedlemmar över 16 och 0,85-1,05kr för de under 16. De varierande kostnaderna var för olika regioner och deras levandsomkostnader.

Soldatens lön utbetalades till soldaten direkt, medan familjepengarna betalades ut till hustrun.

Efter 1940 infördes också möjlighet att ansöka om ekonomiskt bidrag för hyra, men det beslutades från fall till fall till skillnad från familjepengarna, som betalades ut automatiskt.

Som man kan se var det ett starkt ekonomiskt avbräck att ligga inkallad långa perioder, särskilt om du hade stora omkostnader och en lön över medianen.

Dessutom var det säkerligen möjligt att tjäna mer pengar genom övertid och avancemang eller jobbyte i arbetskraftsbristens Sverige under kriget som din morfars bror missade, så jag kan förstå hans bitterhet.

[Hans]

Tack, jag visste att det snackades om det någonstans.

MVH

Hans

[von Adler]

Här är order of battle för Operation Rädda Norge, från norr till söder.

VI. MILO (attackerar Mo-i-Rana).

1 infanteridivision (V. Fördelningen).
1 infanteriregemente (I19).
1 lokalförsvarsbataljon (II/I131).
1 kårjägarbataljon (XIX. Kårjägarbataljonen).
1 kårartilleribataljon (XII. Kårartilleridivisionen).
1 luftvärnsbataljon (IX. Kårluftvärnsdivisionen).
Diverse understödsenheter (2 infanterikompanier 1 pansarvärnskompani, 1 militärpoliskompani, 2 ingenjörskompanier, 3 vägbyggarkompanier och 8 jägarplutoner).

II. MILO (attackerar mot Trondheim i avsikt att skära av kommunikationen söderut).

1 infanteridivision (II. Fördelningen).
1 lokalförsvarsbataljon (II/I144).
1 kårjägarbataljon (V. Kårjägarbataljonen).
Diverse understödsenheter (1 ingenjörskompani, 7 jägarplutoner).

1. Armékåren (attackerar Oslo österifrån).

5 infanteridivisioner (IV., XII., XIII., XIV. och XV. Fördelningen).
2 pansarbrigader (185 stridsvagnar, var vilka briagder inte specificerat).
1 stormkanonbataljon (18 stormkanoner).
5 kårartilleribataljoner (III., IV., VI., VII. och VIII. Kårartilleridivisionen).
3 luftvärnsbataljoner (Kårluftvärnsdivisionen Lv 1, II. och VIII. Kårluftvärnsdivisionen).
2 lokalförsvarsbataljoner (I och II/I110).
1 kårjägarbataljon (II. Kårjägarbataljonen).
Diverse understödsenheter (5 militärpoliskompanier, 6 ingenjörskompanier, 14 vägbyggarkompanier, 2 fältdepåbataljoner, 12 fältdepåkompanier och 6 jägarplutoner).

III. MILO (attackerar Oslo från sydost).

1 infanteridivision (III. Fördelningen).
1 lokalförsvarsbataljon (I/146).
1 kårartilleribataljon (II. Kårartilleridivisionen).
1 luftvärnsbataljon (VI. Kårluftvärnsdivisionen).
Diverse understödsenheter (3 militärpoliskompanier, 6 fältdepåkompanier, 5 jägarplutoner).

Reserver

2 infanteridivisioner (I. och XI. Fördelningen).
1 pansarbrigad (med 185 stridsvagnar).
1 motorbrigad (7. Motorbrigaden).
1 cykelbrigad (1. Cykelbrigaden).
6 militärpoliskompanier (Rikspoliti) och 7 infanteribataljoner (Reservepolititi) från de norska polistrupperna.

Plus att man skulle satt in hela flygvapnet, kring 440 plan vid den här tidpunkten.

[ola]

Kollade lite mer i mina gömmor och fann dessa siffror för flygvapnet, flottan och kustartilleriet.

Fältarmén: inkallade per år
1939: 140.000 man
1940: 270.000 man
1941: 200.000 man
1942: 235.000 man
1943: 235.000 man
1944: 200.000 man
1945: 160.000 man


Flygvapnet: total personalstyrka

1936:
-265 Officerare
-175 Underofficerare
-340 reservofficerare
-2500 Värnpliktiga
-40 Flygingenjörer
-9 Läkare
-1015 Stamanställda
-126 Civilmilitärer

1942:
(denna personalstyrka skulle vara densamma fram tills 70-talet enligt boken flygvapnet en historisk översikt)
Stamanställd personal:
-458 Officerare
-740 Underofficerare
-3490 Underbefäl
-351 Civilmilitärer
Övrig personal:
-7000 Värnpliktiga
-5000 Civilt anställda


Flottan: inkallade per år
1939: 10.308
1940: 15.671
1941: 18.735
1942: 20.331
1943: 23.403
1944: 23.871
1945: 14.709


Kustartilleriet: inkallade per år (vid större kriser/händelser)
1939: 10.000
1940: 12.500
1941: 16.000
1942: 15.000
1943: 23.500

[koroshiya]

Många bra inlägg, måste jag säga igen.

Hur såg det ut utrustningsmässigt då? Jag tänker mig att infanteri måste ha haft mycket bättre till gång till vapen år 45 än år 39.

I början kan det väl ha funnits brister, så att det som stod i dokument inte stämde med verkligheten?

[von Adler]

På lägre nivå hade Sverige faktiskt riktigt bra vapen, både kvalité och kvantitet.

De brister som uppstod var huvudsakligen för att man expanderade linjearmén från 6 till 10 fördelningar 1940-41 samtidigt som man (i alla fall på papperet) sa att lokalförsvaret ska ha samma vapen som linjearmén. Dessutom sattes hemvärnet upp och skulle ha vapen även de.

1939 hade en svensk skyttegrupp 1 kulsprutegvär och 9 gevär. Det finns dock senare under hösten åtminstine 1 k-pist per pluton (som har 4 skyttegrupper). Delar av lokalförsvaret saknar kusprutegevär.

1940 har man fått till 1-pist och 1 kulsprutegevär och 8 gevär per skyttegrupp. K-pistar börjar finnas i rätt stor mängd. Kulsprutegevär ligger ibland bakom, särskilt bland mindre prioriterade förband - saknas ett kuslprutegevär får man ofta 2 k-pistar extra istället.

1941 är det 2 k-pistar 1 kulsprutegevär och 7 gevär.

1943 (som är fullt infört i januari 1944) är det 2 k-pistar, 1 kulsprutegevär, 1 prickskyttegevär 2 halvautomatiska (i praktiken 1 på grund av barndomsproblemen hos AG m/42, som for in och ut ur fältverkstäderna i början) och 5 (eller 6 om man saknade 1 halvautomatiskt) gevär.

Sverige var en tidig och entusiastisk proponent av granatkastaren. Där en del kontinentala arméer använde infanterikanoner (bland annat tyskarna) och äldre minenwerfer-system hade Sverige massor av granatkastare istället.

[koroshiya]

Ska ta en titt på dessa granatkastare endera dagen.

[von Adler]

Granatkastare i infanteribataljoner.

Sverige
1939: 5 medeltunga.
1940: 7 medeltunga.
1941: 7 medeltunga och 9 lätta.
1943: 1 tung (3 på regementsnivå), 7 medeltunga och 9 lätta.

Tyskland
1939, 1:a vågen: 6 medeltunga och 9 lätta.
1939, 2:a, 3:e och 4:e vågen: Inte en enda.

1940, 1:a vågen: 6 medeltunga och 9 lätta.
1940, 2:a, 3:e och 4:e vågen: Inte en enda.
1940, 5:e och 6:e vågen 2,67 (8 på regementsnivå).
1940, 7:e vågen: Inte en enda.
1940: 8:e vågen: 6 medeltunga och 9 lätta.
1940: 9:e vågen: Inte en enda.

1941, 1:a och 2:a vågen: 6 medeltunga och 9 lätta.
1941, 3:e vågen: 1 medeltung och 9 lätta.
1941, 4:e, 5:e, 6:e, 7:e och 8:e vågen: 6 medeltunga och 9 lätta.

1943: 4 tunga och 6 medeltunga.

UK
1939: 2 medeltunga och 12 lätta.
1940: 2 medeltunga och 12 lätta.
1941: 6 medeltunga och 16 lätta.
1942: 6 medeltunga och 8 lätta.
1943: 6 medeltunga och 26 lätta.
1944: 6 medeltunga och 26 lätta.

Sovjet
1939: 2 medeltunga.
1941: 6 medeltunga och 9 lätta.
1942 (tidigt): Inte en enda (i nyuppsatta förband).
1942 (sent): 2,33 tunga (7 på regementsnivå), 9 medeltunga och 9 lätta.
1943: 2,33 (7 på regementsnivå), 9 medeltunga och 6 lätta.

Frankrike
1940: 2,67 medeltunga (2 på regementsnivå, 2 i bataljonen) och 3 lätta.

Det ska här nämnas att de franska lätta var 60mm och betydligt kraftfullare än något annat lands lätta (utom USA).

Polen
1939: 2 medeltunga, 9 lätta.

USA
1940: 4 medeltunga och 9 lätta.
1942: 6 medeltunga och 9 lätta.
1943: 6 medeltunga och 9 lätta.
1944: 6 medeltunga och 9 lätta.

Det ska här nämnas att de amerikanska lätta var 60mm och betydligt kraftfullare än något annat lands lätta (utom Frankrike).

Finland
1939: 1,33 medeltunga (4 på regementsnivå).
1941: 1 tung (3 på regementsnivå) , 4 medeltunga (3 på regementsnivå, 3 i bataljonen).
1943: 2-3 tunga (6-9 på regementsnivå), 3 medeltunga.

[Der Löwe]

Jag har säkert länkat hit förut, men det finns en sida med orbats från VK 2. Jag har inte koll på dess källor men känns relativt vederhäftig.
http://www.niehorster.org/000_admin/000oob.htm

[ola]

Jag har säkert länkat hit förut, men det finns en sida med orbats från VK 2. Jag har inte koll på dess källor men känns relativt vederhäftig.
http://www.niehorster.org/000_admin/000oob.htm

De är inte direkt up to date (12 år gamla) och delar av det bidrog jag med till redan då och då hade jag inte all information (hade inte gjort min ordentliga djupdykning i beredskapsverket som den heter på krigsarkivet)
sedan hade han en annan kille som bidrog med fakta som inte heller är direkt bra om man säger så.
Efter att han fulade sig med källa m.m. så bidrog jag inte mer sedan 2013

Mvh Ola

[Der Löwe]

Det är ändå en bra sammanställning om man tex vill jämföra polska och tyska lägre armeförband 1939. Eller brittiska och japanska 1941.

[JohnT]

Hela Beredskapsverket är nu digitaliserat, och det r flera tusen sidor med redogörelser och bilagor som kan vara ganska detaljerade:

Så siffran blir rejält olika om man räknar med ersättningsreserven

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/ ... 392&cv=836