Brigader 1948 och senare

[Vysotskij]

I så fall låter det väl högst rimligt med två brigader med åtta-tio års omsättning?

[Grönis]

Ser ni med erfarenhet något skäl till att det inte vore möjligt att utbilda två IB 77 eller NB på samma regemente under 1970- och 1980-talen?

Kan tänka mig att det var förbandsomsättningen som avsågs. Normen var att ett utbildningsår antingen utbildade en halv skyttebataljon eller ett antal funktionskompanier. Det tog alltså minst två år att få en bataljon klar, med tre skyttebataljoner betyder det sex år. Lägg till funktionskompanierna så är man uppe i sju år eller mer för att omsätta en brigad. Med två brigader dubbleras detta och då håller det inte riktigt.

Sedan kan jag tänka mig att mängden yrkesbefäl blev väl tunt med två brigader att bemanna.

När man utbildade en halv skyttebataljon, hur många kompanier var det då? Det låter lite om det skulle vara 2-3 st eller missförstår jag dig?

När det gällde amfibiebataljonerna har jag hört att man i princip alltid strävade efter att utbilda en fullständig bataljon per år och funderade då varför man inte gjorde samma sak i armén.. men detta kanske helt enkelt inte riktigt stämmer..

[Bjernevik]

Bläddrade lite i "Den stora armén" och hittade följande som känns relevant:

Dvs, det blev färre yrkesbefäl vid dubbleringen eftersom antalet anställda inte ökades vid dubbleringen.

Om den stora omläggningen i och med VU60 sägs:

Notera sista meningen. Det tog alltså normalt sett mer än ett GU-år att producera en komplett bataljon.

Så jag kan se varför man inte såg tvåbrigadersregementen som en bra idé. Det gav så klart större numerär till en lägre kostnad, men på bekostnad av kvalitet. Fast kvalitetsbristen skulle inte visa sig förrän vid det krig som tursamt nog aldrig kom.

[Bjernevik]

När man utbildade en halv skyttebataljon, hur många kompanier var det då? Det låter lite om det skulle vara 2-3 st eller missförstår jag dig?

Bra fråga. Jag kommer helt enkelt inte ihåg var jag hört (eller läst) det. Men jag killgissar att det var antalet skyttekompanier som varierade.

Nedanstående utdrag från "Den stora armén" kanske kan ge en uppfattning. Det avser dock utbildningsåret 1958, dvs innan VU60-omläggningen. Fast mängden soldater som kunde utbildas på ett fredsregemente då borde inte ha varit färre än senare.

När det gällde amfibiebataljonerna har jag hört att man i princip alltid strävade efter att utbilda en fullständig bataljon per år och funderade då varför man inte gjorde samma sak i armén.. men detta kanske helt enkelt inte riktigt stämmer..

Med tanke på hur många amfibiebataljoner det skulle finnas och hur många amfibieregementen det fanns så går det inte riktigt ihop. Så jag tror mer på att det var "reducerad bataljon" som utbildades.

[Grönis]

ja antaglien. I någon annan tråd nämns det väl just att det var brist med officerare med vissa kunskaper inom KA så det behövdes nog en del pusslande med folk för att ens kunna utbilda reducerade bataljoner.

[Urban]

Just för amfibie delades utbildningen på flera platser när de skulle sättas upp under 90-talet. Ex. 5.Amfibiebataljonen i Göteborg grundutbildades i två år, 94/95 samt 95/96 där KA 1 utbildade Kj-kompanierna samt spaningspluton och KA 4 stab-, amfibie- samt granatkastarkompani. Sedan sammanförde man alla när bataljonsövningsskedet påbörjades. Då fick man samtliga funktionerna utbildade varje år för just denna bataljon. Så det tog för bataljonen två år att bli klar.