Landstormen under beredskapen 1939-1942

[Stellan Bojerud]

När upprustningen kom igång i Sverige, fanns det två företag, som kunde tillverka eldhandvapen och lättare pjäsmateriel. De var Carl Gustafs stads gevärsfaktori (GF) i Eskilstuna och Husqvarna Vapenfabriks AB. GF anmälde att man inte samtidigt kunde tillverka alla typer av vapen och krävde besked om prioritering.

Generalfälttygmästaren svarade: Kulsprutegevär.
Tillverkningen av kulsprutor lades efter hand ut på Telefon AB LM Ericsson.
Tillverkning av kulsprutepistoler uppdrogs åt Husqvarna.

1939 hade linjeinfanteriet en (1) kulsprutepistol m/37 per pluton. Under 1940 ökades detta till en kpist m/37-39 per grupp och 1941 började även hemvärnet få kpistar. 1943 fanns det två kpist per grupp. Totalt tillverkades 74.100 kpist m/37-39. Härtill kom små serier importerade vapen. Även landstormsförbanden fick kpist. Landstormsregementet I 181 på Öland hade t ex 11 mm kpist m/40 (Thompson M 1928).

När hemvärnet bildades sommaren 1940 rådde brist på gevär. Man övervägde att dela ut enkelladdade 8 mm Remington m/1867-89, som det fanns gott om i förråden. Men då Finland återlämnade 25.003 gevär m/96, behövde den nödåtgärden inte vidtas.

För fältarmén avsågs gevär m/38, som var ett m/96, vilket förkortats 11 centimeter. Totalt blev det ca 80.800 gevär m/38 varav 24.500 nytillverkade. Nytillverkningen av gevär m/38 skedde vid Husqvarna 1943-1944. Skälet till att dessa gevär kom sent, var att Husqvarna hade fullt upp med att producera kpist och med tiden även pistol m/40.

Minns jag rätt började produktionslinjen för gevär m/38 vid Husqvarna att organiseras 1940. Pensionerade vapenhantverkare från GF återinkallades och hjälpte Husqvarna. Arbetskraft anvisades av länsarbetsnämnderna. Så skulle produktionslinjen monteras och arbetskraften utbildas. 1942 var man beredd att ta upp serieproduktion, som alltså skedde 1943-44.

[ola]

Tackar för givande och intressanta läsningar av dig John och Stellan

Mvh Ola

[ola]

Ser man det lite i det MYCKET stora hela så var det ett JÄTTEKLIV från 1925 års krigsorganisation
till 1943M års krigsorganisation gällande att skaffa fram krigsmateriel och när det väl var nästan
klart ja då var kriget över och det kalla började närma sig med varma steg, men det är ju en
annan historia det.


//Ola

[Stellan Bojerud]

1937 antog svenska armén den finska kulsprutepistolen Suomi m/31 (Tikkakoski) i modifierad form. Finnarna svor ve och förbannelse, eftersom svenskarna krävde att vapnet skulle konstrueras för browningpatronen m/07 och inte parabellum.

1939 inköpte armén bl a pistol m/39 (Walther HP) och kpist m/39 (Bergmann MP 34) samt 9 mm ammunition typ Parabellum, som gavs modellbeteckning m/39. Då denna ammunition var bättre än Browning m/07, beslöts att övergå till m/39.

Kpist m/37 modifierades för att ta parabellumpatroner m/39 och benämndes därefter m/37-39.

Ett åldrande minne säger att det fanns 700 kpist m/37. Dessa överlämnades till Flygvapnet, som använde patron m/07.

Kpist m/39 (1.800 st) har jag funnit hos I 19 skidlöparbataljon (Norrbottens regemente, Boden - från 1942 Kiruna) och I 5 (Jämtlands regemente, Östersund). Möjligen även I 35 (Härjedalens regemente, Östersund).

Kpist m/40 (500 st) säger ett grumligt minne fanns vid I 46 (Varbergs regemente, Halmstad), I 151 (Blekinge regemente, Kristianstad), I 181 (Ölands regemente, Kristianstad) samt 7.Motorbrigaden (Södra Skånska regementet, Ystad).

[ola]

Kpist m/39 (1.800 st) har jag funnit hos I 19 skidlöparbataljon (Norrbottens regemente, Boden - från 1942 Kiruna) och I 5 (Jämtlands regemente, Östersund). Möjligen även I 35 (Härjedalens regemente, Östersund).

I5 och I19 utbildade ju kårjägarbataljoner så kan vara därför att de hamnade där, min stilla gissning

[ola]

Kpist m/40 (500 st) säger ett grumligt minne fanns vid I 46 (Varbergs regemente, Halmstad), I 151 (Blekinge regemente, Kristianstad), I 181 (Ölands regemente, Kristianstad) samt 7.Motorbrigaden (Södra Skånska regementet, Ystad).

Konstigt att de hamnade både hos lokalförsvaret och fältarmén
och inte bara hos fältarmén där de kanske kom mer till nytta !!

[Hans]

Kpist m/40.

I6 - 274
I7 - 75
I16 -150
Karlsborg -1

Sedan hamnade en bunt hos landstormen på Öland.

Källa: Tom Davis Jr.
Göta Vapenhistoriska Sällskaps småskrift 22-23 med en av källorna till artikeln angiven som vår käre Stellan.

MVH

Hans

[Stellan Bojerud]

Det besvärliga är att jag inte längre har tillgång till mina dokument, utan blott till ett alltmer sämre fungerande minne. Detta säger mig att kvoten var 25 kpist per bataljon.
I 6 Kristianstad satte upp I 151 Blekinge regemente, Karlskrona, och I 181 Ölands regemente, Kalmar. Sistnämnda regemente bestod av endast två bataljoner. I 7 Ystad satte upp 7.motorbrigaden. I 16 Halmstad satte upp I 16 Hallands regemente och I 46 Varbergs regemente, båda i Halmstad. En kpist m/40 var utlånad från I 6 till ammunitionsfabriken i Karlsborg för provskjutningsändamål.
Alla kpist m/40 administrerades av tygstationen i Kristianstad.

[ola]

Det besvärliga är att jag inte längre har tillgång till mina dokument, utan blott till ett alltmer sämre fungerande minne. Detta säger mig att kvoten var 25 kpist per bataljon.
I 6 Kristianstad satte upp I 151 Blekinge regemente, Karlskrona, och I 181 Ölands regemente, Kalmar. Sistnämnda regemente bestod av endast två bataljoner. I 7 Ystad satte upp 7.motorbrigaden. I 16 Halmstad satte upp I 16 Hallands regemente och I 46 Varbergs regemente, båda i Halmstad. En kpist m/40 var utlånad från I 6 till ammunitionsfabriken i Karlsborg för provskjutningsändamål.
Alla kpist m/40 administrerades av tygstationen i Kristianstad.

Tackar för intressant information (något sent tack)