Nordligaste krigsförtöjning

[ERO]

Marinkajen var en del av Spärrbataljon Holmsund och dess trossbatteri. Holmögadd var ingen krigsförtöjningsplats.
Det finns en plats att gå in med ett något större fartyg typ Vägverksfärja och det är efter "noter" på Nordgadden där Batteribryggan finns. Möjligen i bra väder på Sörgadden vid Fyren. I övrigt är Holmögadd väl försvarad av grund och grynnor

HMS Ring med andra ord

/CvD

Jajamen och utan GPS på tiden. Enslinjer och radar!

[Wedman]

Jag har sett större kfp i det inre av Omnefjärden och även Gaviksfjärden lär ha haft många kfp. Dessa bör ha varit en del av Hemsöbasen.

[MD650]

Jag har sett större kfp i det inre av Omnefjärden och även Gaviksfjärden lär ha haft många kfp. Dessa bör ha varit en del av Hemsöbasen.

Var ligger det?

[Darius]

Jag har sett större kfp i det inre av Omnefjärden och även Gaviksfjärden lär ha haft många kfp. Dessa bör ha varit en del av Hemsöbasen.

Var ligger det?

De ligger ungefär 3 - 5 mil norr om Hemsön (Hemsö fästning), om du sätter fingret på Kramfors och drar ditt finger ut mot höger tills du träffar havet så bör du ha Gaviksfjärden till söder om fingret och Omnefjärden till norr.

Observera att skillnader i kartor och finger storlek kan variera

[MD650]

De ligger ungefär 3 - 5 mil norr om Hemsön (Hemsö fästning), om du sätter fingret på Kramfors och drar ditt finger ut mot höger tills du träffar havet så bör du ha Gaviksfjärden till söder om fingret och Omnefjärden till norr.

Observera att skillnader i kartor och finger storlek kan variera

Då är jag med.

[FNP]

Torrdockan i Gustafsviks varv byggdes för att kunna ta emot jagare.
Ett MASS (Marint Strissjukvårdskompani.....?)

Dockan var ursprungligen (efter VK I) projekterad för Pansarskepp av Sverige klass
MASS = Marint Stridssjukhus

[FNP]

Jag vill minnas att Milo ÖN hade två divisioner hjälpvedettbåtar om vardera fyra fartyg. En i Luleå och en i Umeå. Leddes av BoLU (Bevakningsområde Luleå) som i fredstid bestod av en kommendörkapten, en kapten och en värnpliktig bilförare tillika skrivbiträde.

Fartygen var bogserbåtar, som bestyckades med en 40 mm lvakan M/36. När jag gjorde KFÖ 1965 var även en bestyckad isbrytare ingående i BoLU.

10. och 11.Vedettbåtsdivisionerna. Bogserbåtarna torde ha utgått allra senast på 70-talet.

[FNP]

Gällande BoLu, har jag för meig att det lades ner i början av 80-talet.

/CvD

Jag delar din minnesbild och tror det var 1982 som fredsförbandet BoLu lades ned.

[Stellan Bojerud]

1975 gjorde jag SÖB vid Fostaben i Umeå. Då hade vi kvar de bestyckade bogserbåtarna i stridsplanen. KFÖ 1966 vid MilostabNN hade vi t o m ubåtar i Hemsö. Jaktubåtar typ Forellen.

[FNP]

1975 gjorde jag SÖB vid Fostaben i Umeå. Då hade vi kvar de bestyckade bogserbåtarna i stridsplanen. KFÖ 1966 vid MilostabNN hade vi t o m ubåtar i Hemsö. Jaktubåtar typ Forellen.

Det var mycket intressant att höra.
För marinens krigsorganisation i övrigt utgick bogserbåtarna som hjälpvedettbåtar tidigare.
Under 80-talet återkom Hjälpvedettbåten men då var det inte bogserbåtar längre.

Ja, det torde varit 4.ubåtsflottiljen i Hemsöbasen den bör ha lagts ned i början av 70-t några år innan 6.ubåtsflottiljen försvann från västkusten. Detta i och med att ubåtsvapnet skars ned först från 21 (c 1972) till 17 (c 1977) och därefter till 12 ubåtar (c 1982)

[Björn Gustafsson]

Vi låg på flera krigsförtöjningsplatser i Hemsöbasen med jagaren Halland under kustflottans slutövning hösten 1980. De var kompletta med PKS, maskeringsnät och förberedda värn för närförsvarsstyrkan. Det var ingen lätt uppgift att dra maskeringsnäten över en jagare i den storleken men vi övade mycket på det vid olika KFP:er runt kusterna det året. Vid de norrländska KFP:erna stod granskogen tät nästan ända nere vid vattnet och det var inte ovanligt att kasttågen fastnade i grenarna vid förtöjning.

[MD650]

PKS???

[ERO]

PKS???

PKS var en stolpe med en plint där man kunde koppla in sig på det fasta telefonnätet till en växel i i basområdet eller i KA fasta nät som var utbyggt till förberedda platser i bataljonsområdet redan i fredstid då det var många öar och mycket vatten. Bräckt vatten var inte så bra för 1000 DL.

[MD650]

PKS var en stolpe med en plint där man kunde koppla in sig på det fasta telefonnätet till en växel i i basområdet eller i KA fasta nät som var utbyggt till förberedda platser i bataljonsområdet redan i fredstid då det var många öar och mycket vatten. Bräckt vatten var inte så bra för 1000 DL.

Aha! Vad står förkortningen för?

[FNP]

PKS=Påkopplingsstolpe