Anfallsbredd i östra Norrbotten

[Sarvi]

Väg 356 är egentligen bara en del av den s.k. militärvägen. Den byggdes ursprungligen för att ha en landsvägskommunikation mellan garnisonerna i Solleftå och Boden och sedan vidare norrut-österut mot gränsen mot Finland. Enligt antikustprincipen förlades vägen en bit in i landet för att vara mindre sårbar för angrepp från havet, precis som stambanan genom övre Norrland. I princip alla förband som mobiliserades söderöver men som hade krigsuppgifter i ÖN skulle transporteras upp via antingen militärvägen eller stambanan.

[MD650]

Väg 356 är egentligen bara en del av den s.k. militärvägen. Den byggdes ursprungligen för att ha en landsvägskommunikation mellan garnisonerna i Solleftå och Boden och sedan vidare norrut-österut mot gränsen mot Finland. Enligt antikustprincipen förlades vägen en bit in i landet för att vara mindre sårbar för angrepp från havet, precis som stambanan genom övre Norrland. I princip alla förband som mobiliserades söderöver men som hade krigsuppgifter i ÖN skulle transporteras upp via antingen militärvägen eller stambanan.

Vet du när den byggdes?

[Rickard]

Vet du när den byggdes?

Enligt Stellan Bojerud tidigare i tråden så i början av 1900-talet:

Väg 356, den sk Militärvägen, byggdes 1904-1910 av Statens Järnvägar på uppdrag av Generalstaben och var en grundbult i svensk försvarsplanering av ÖN.

[MD650]

Enligt Stellan Bojerud tidigare i tråden så i början av 1900-talet:

Väg 356, den sk Militärvägen, byggdes 1904-1910 av Statens Järnvägar på uppdrag av Generalstaben och var en grundbult i svensk försvarsplanering av ÖN.

Man kanske skulle läsa lite först

Ok, så pass tidigt?!

[Rickard]

Den byggdes ursprungligen för att ha en landsvägskommunikation mellan garnisonerna i Solleftå och Boden och sedan vidare norrut-österut mot gränsen mot Finland.

Att den drogs ändå fram till finska gränsen, var det för att kunna transportera trupp ändå fram dit? Har tanken under 1900-talet varit att möta fienden med stora förband (brigad/fördelning) ända framme vid gränsen?

Om vi inte tänkt ha stora förband långt fram, fanns det inte en risk att en motståndare haft bättre nytta av den vägen på sin väg från gränsen?

[MD650]

Att den drogs ändå fram till finska gränsen, var det för att kunna transportera trupp ändå fram dit?

Ja, det är min uppfattning att det var så.

Har tanken under 1900-talet varit att möta fienden med stora förband (brigad/fördelning) ända framme vid gränsen?

Generellt var tanken att lokalförsvarsförband med i huvudsak personal som var närboende, skulle ta upp striden. Detta berodde ju på problematiken att mobilisera fältförbanden med mycket krigsplacerad personal från södra Sverige.
Men och händelseutvecklingen med gav torde man gått över Kalixälv med brigad eller delar ur fördelning.

]

[MagnusD]

Avseende grundfrågan:
En anfallande division hade ett anfallsområde med 20 km bredd som standard (mellan 10 - 30 km). Förstahandsmålet upp till 40 km djup och andrahandsmålet upp till 100 km djup. Divisionen anföll regelmässigt i stridstriangel. Alltså två till tre regementen i första echelongen. Själva anfallsbredden är den verkliga bredden vid stridsgruppering. Den kan alltså vara avsevärt mindre än anfallsområdet.
Anfallsområdets bredd ökar i tg med begränsat vägnät.
Marschområdets bredd för division är samma som anfallsområdet och behöver 3-4 genomgående vägar.
En anfallande bataljon behöver minst en väg eller stråk.

Mvh
MagnusD

[varjag]

Avseende grundfrågan:
En anfallande division hade ett anfallsområde med 20 km bredd som standard (mellan 10 - 30 km). Förstahandsmålet upp till 40 km djup och andrahandsmålet upp till 100 km djup. Divisionen anföll regelmässigt i stridstriangel. Alltså två till tre regementen i första echelongen. Själva anfallsbredden är den verkliga bredden vid stridsgruppering. Den kan alltså vara avsevärt mindre än anfallsområdet.
Anfallsområdets bredd ökar i tg med begränsat vägnät.
Marschområdets bredd för division är samma som anfallsområdet och behöver 3-4 genomgående vägar.
En anfallande bataljon behöver minst en väg eller stråk.

Mvh
MagnusD

Ställde grundfrågan....tackar för ett koncist svar!, Varjag

[MD650]

Avseende grundfrågan:
En anfallande division hade ett anfallsområde med 20 km bredd som standard (mellan 10 - 30 km). Förstahandsmålet upp till 40 km djup och andrahandsmålet upp till 100 km djup. Divisionen anföll regelmässigt i stridstriangel. Alltså två till tre regementen i första echelongen. Själva anfallsbredden är den verkliga bredden vid stridsgruppering. Den kan alltså vara avsevärt mindre än anfallsområdet.
Anfallsområdets bredd ökar i tg med begränsat vägnät.
Marschområdets bredd för division är samma som anfallsområdet och behöver 3-4 genomgående vägar.
En anfallande bataljon behöver minst en väg eller stråk.

Mvh
MagnusD

I vilken typ av terräng?
Mellaneuropa?

[MagnusD]

MD 650
Standardmässigt. Som del av en front i Centraleuropa med uppgift genombrott kunde div anfalla på linje med liten bredd, och kanske med kortare andrahandsmål. Om en sådan kraftsamling skedde förbrukades dock div snabbare och armén måste kvickare avlösa främre div. Det var en anledning till att de sovjetiska fronterna i DDR var välfyllda. Det övergripande målet för TVD Väst var ju Atlantkusten. Andra echelongen fanns med del i Polen samt Vitryssland. Därför hade Vitryssland vid den allmänna kollapsen i början 90-tal relativt sett världens största stridsvagnsbestånd:-)

För TVD Nordväst var ju mindre och färre förband avdelade (ur baltiska samt Leningrads Milo). Även om kraftsamling alltid eftersträvas fanns inte samma möjlighet som på centralfronten. Färre förband tillsammans med sämre infrastruktur i Skandinavien ökade områdena för förbanden. Ett sätt att öka anfallshastigheten var då vertikala omfattningar vilket ledde till att särskilda helikopterbrigader sattes upp. Ett annat (dock avsett för centralfronten) var moderniseringen av OMG (Operativa Manöver Grupper). Dessa pansar och mek-tunga förband (kanske 2 strvdiv + 3 mekdiv) skulle efter genombrottet snabbt framrycka långt i på djupet. Det var en del av konceptet med den simultana djupstriden. Samtidigt som sovjetiska minröjningen började i våra minförråd skedde bombanfall mot Oslo etc.
Bäst jag slutar innan jag kommer helt bort från ämnet:-)

Mvh
Magnus

[Der Löwe]

Me i norra Sverige är det infrastrukturen som i stort bestämmer hur många förband det är lönt att sätta in. Ingen skulle väl trycka in en Mekdiv mellan två vägar utan möjlighet att tillföra större mängder underhåll. Dessutom så telerapporteras dessa divisioner inte till Sveriges gräns. De måste framrycka genom norra Finlands begränsade vägnät. Detta gälde även för våra förband som skulle mobiliseras, transporteras genom nedre norrland till en uppgift i ÖN. Stridsfältet begränsades mer av såna faktorer än av om det gick att köra på den elelr den myren.

[MD650]

MD 650
Standardmässigt. Som del av en front i Centraleuropa med uppgift genombrott kunde div anfalla på linje med liten bredd, och kanske med kortare andrahandsmål.

Mvh
Magnus

Då tror jag får öka bredderna m.h.t. vägnätet i Norrbotten.

[Rickard]

Som del av en front i Centraleuropa med uppgift genombrott kunde div anfalla på linje med liten bredd,

Detta kanske är en smula detaljnivå, men när man pratar om anfallsbredd på lite lägre nivå, dvs längs en väg - vad pratar vi om för fysisk anfallsbredd egentligen? Jag tänker på de smala vägarna med skog omkring, vad blir själva bredden på fronten så att säga - två, tre pansarfordon?

[MD650]

Detta kanske är en smula detaljnivå, men när man pratar om anfallsbredd på lite lägre nivå, dvs längs en väg - vad pratar vi om för fysisk anfallsbredd egentligen? Jag tänker på de smala vägarna med skog omkring, vad blir själva bredden på fronten så att säga - två, tre pansarfordon?

En normal skogbilväg i Norrbotten medger en vagn i fronten.
En normal dubbelfilig grusväg kan medge två vagnar i bredd
En asfalterad väg medger två vagnar i bredd.
En väg i E 4:ans klass kan medge tre vagnar.

Men det blir lite hyptetisk.
Man räknar med att förbandet (kompani-bataljon) kan ha upp till fem km anfallsbredd men utan att ha "sammanhängande eld-/observationssystem".

[Jon Svedman]

Med risk för att sparka in öppna dörrar och hamna OT, borde det inte rimligtvis bli ett herrans traffikkaos tämligen omgående om en tät är max 2-3 vagnar bred?