Hednisk "jul" betyder Oden?

[karlfredrik]

Agrip skriver (1177).

Här är det lämpligt att belysa ett problem om vad hedningar visste om julen..
Hedningar hade en fest till Odens ära, och Oden kallades många namn..och Jolnir, och efter Jolnir fick julen sitt namn..

EfterDriscolls engelska översättning sid 3, London 1995
Själv tgror jag inte på detta, men tydligen hade julen något samband med fest till Odens ära

[Osprey]

Ja en fest kring jul firades i dessa trakter långt innan kristendomen kom hit, men om den var till just Odens ära vet jag inte. Rätt ät också att Oden hade många namn som t.ex Grimner (beskrivet bl.a i Grímnismál) är också sant, men namnet Jolnir har jag inte hört förut även om jag inte kan hålla det för otroligt.

[Dûrion Annûndil]

Ur "Ord med historia" av Gösta Bergman, Prisma 2001, s 256:

På basis av alla kända äldre former konstruerar språkmännen en allmängermansk form jehwla. Så länge är man på fast mark, men därefter vidtar gissningar. Säkert är emellertid att detta ord äldst syftade på en hednisk högtid som var förlagd till midvintern.

Min fetstil. Någonting om Oden står inte.

Mvh -Dan

[herulen]

Ingen kan med bestämdhet säga vad jul (i finskan joulu) betyder och var det exakt härstammar ifrån. Det vi vet är att det har med fira att göra. I finskan och i estniskan betyder johla att jubla, fira, i engelskan betyder joy att man jublar, och tyskan betyder jubla kort och gott Jubeln. Tidpunkten för detta firande skulle då infalla vid midvintern. Vid samma tidpunkt på året så firade man i stora delar av det romerska riket en fest till Mithras ära. Denna fest inföll då alltid den 24 december. Under slutet av 300-talet förlade kyrkan sitt firande av Jesu födelse till samma datum. Vill vi veta något om julfiranden hos nordgermanerna så har Beda meddelat oss att geola är en högtid som firas någon gång under skiftet december januari. December kallas också ýlir. En annan krönikör som också noterade nordgermanernas julfirande var Prokopios. På en plats han benämner Thule så säger han att vid vintersolståndet håller sig människorna sig mest inom hus där de firar och festar av rädsla för att solen inte ska svika dem. Thietmar från Mersenburg beskrev Lejrebornas sed att vid midvintern utföra enorma blotgärningar till gudarna. I ett hyllningskväde till Harald Hårfager från ca år 900 sägs det att vi ska dricka jul eller utföra jólablót dvs. midvinterblot. I Flateyarbók kan vi läsa att ”hedningar firar julen till att ära den onde Oden…han kallas för Jólnir”. Han tänktes leda hemlösa andar som drog omkring i trakterna. Ett sätt att blidka honom eller andra gudar var att blota. Kung Heirik offrade till Frey med ett s.k. sónarblót med den första galten varje midvinter

[herulen]

Inom forskningen har många menat att Jul har emanerat ur ordet hjul som en symbol för solen. Midvintern firades ju för solens återkomst. Ett exempel på detta är dyrkan av Mithras. Han identifierades (förutom att att han var en soldatgud) med den obesegrade solen, solis invicti. Skälet varför kyrkofäderna lät flytta festen av Jesu födelse den 6 januari till 25 december berodde på hedningarnas vana att fira solgudens födelsedag som då var den 25 december. Han var ljusets gud och på flera statyer av honom så står han med ett hjul med fyra ekrar bredvid sig. Detta fyra-ekrade hjul är en symbol för solen. Att detta slags hjul var en viktig symbol i Norden och i Europa symbol kan vi framför allt skåda under bronsåldern. Flera av våra hällristningar är hjulbilder med fyra ekrar och föremål av hjul har hittats i riklig mängd i Europa. Det forngermanska ordet för hjul är ”Giuli”, hjul i det gotiska språket är ”hiul”, och fornsaxiska språket heter det ”hweol”.Kan i detta sammanhang nämna att den engelska kakbakstillverkaren (som numer har slagits ihop med slotts) kommer i år att sälja en choklad vad namn Yule logs, d.v.s. julstockar. I flera sägner berättas om att man firade midvinter med att bl.a. rulla brinnande hjul nedför berg och kullar. Det är inte bara Mithras som har avbildats med detta slags hjul, utan även Merkurius. I det byzantinska hovet nämns att goterna, vilka ju här måste menas ruserna, väringarna eftersom det var under 900-talet, firade en fest vid jultid. De var klädda i zoomorfa dräkter, skrek och hojtade ordet tul, tul, tul, (grek τούλ, τούλ, τούλ) samtidigt som sprang runt kejsarens cirkelformade bord. Jul på grekiska heter idag också τούλ och det grekiska korset har fyra lika långa armar.

Nu har emellertid de allra flesta filologer dock avfärdat sambandet mellan hjul och jul. Att det franska ordet joli skulle härstamma från vikingarnas jol (jul) har också avfärdats på rent språkliga grunder. På franska het jul Noёl, som i äldre tidigmedeltida skrifter stavades joёl som är en nedslitning av latinets "(dies) natalis". På spanska säger man "navidad". Det tidigare nämnda youltide, jouhula etc har heller ingenting med det skimrade eller vacker att göra. Exakt vad ordet betyder lär vi kanske aldrig få veta. Vi vet dock att Oden kallades för Jólnir, som inte kan förknippas med hjul. I Ágrip kan vi dock läsa var julen har fått sitt namn: ”var af Jólnir [d.v.s. Oden] jól kolluð”. Här vill jag dock göra en invändning. Orsaken till varför Oden kallas för jólnir beror på nog mer på att man firade honom vid denna viktiga högtid. Jul har alltså inte fått sitt namn efter odens smeknamn utan det är tvärtom.

[Osprey]

Förövrigt har jag för mig att jag hört att orsaken till att kristendomen förlade Jesu födelse just till samma tid som den tidigare hedniska högtiden var just att man ville bli av med eller konkurrera ut denna och på så sätt på ett smidigt sätt bli av med tidigare seder.

Jag har också för mig att om man ser till astronomiska händelser och bland annat sjärnfall så kan man på goda grunder anta att Jesus i själva verket egentligen föddes vid en helt annan tid på året. Nu kommer jag inte på rak arm ihåg exakt när på året detta var men det kan kanske någon annan bidra med.

[G:son]

Men julfirandet torde väl ha varit en inrutad händelse i det katolska kyrkoåret, långt innan kristendomen nådde Nordens kustar? Det behöver förvisso inte betyda att julens etymologi inte kan spåras till en hednisk midvinterfest.

/G:son

[Olof Trätälja]

Eftersom det i alla fall bara är gissningar tycker jag att den enklaste är som herulen gör sammanlänka det med ordet hjul. Däremot vet jag inte hur stora växlar man kan dra på forngermanska. Hjul heter ju Rad på tyska tex. Kanske är det ett senare låneord, men i så fall från något östligt indoeruropeiskt språk där det heter liknande. Kopplingen till Mithra osv blir därför lite svår tycker jag. Men man kan ju också tänka sig att man använt hjulet i sig som metafor för året, vilket man kanske ansåg började vid just midvinter.

Tilläggas kan ju att det fyrekrade hjulet uppenbarligen haft ett kultiskt värde. Inte bara såsom herulen nämner utan det dyker upp över i princip hela det indoeuropeiska språkområdet såsom symbol närmast direkt efter att det uppfunnits och satts på de första stridsvagnarna. Från Thera/Santorini till Skandinavien och Indien.

[Osprey]

Tilläggas kan ju att det fyrekrade hjulet uppenbarligen haft ett kultiskt värde. Inte bara såsom herulen nämner utan det dyker upp över i princip hela det indoeuropeiska språkområdet såsom symbol närmast direkt efter att det uppfunnits och satts på de första stridsvagnarna. Från Thera/Santorini till Skandinavien och Indien.

Det fyrekrade hjulet har väl för övrigt också ett nära släktskap med sohjulet och svastikan som. Är det samma symbol i olika skepnad, eller är de snarlika symboler som står de för olika saker?

[Edit] Och när jag nämner symboler så räknar jag givetvis inte in svastikans betydelse och innebörd under 1900-talet.

[Hexmaster]

Förövrigt har jag för mig att jag hört att orsaken till att kristendomen förlade Jesu födelse just till samma tid som den tidigare hedniska högtiden var just att man ville bli av med eller konkurrera ut denna och på så sätt på ett smidigt sätt bli av med tidigare seder.

Jo, men just skandinaviska riter var nog inget man tänkte på, eller ens kände till. En annan sak är ifall midvinterblotet verkligen dracks på det sätt som det brukar framställas, som en direkt motsvarighet till julfirande?

Jag har också för mig att om man ser till astronomiska händelser och bland annat sjärnfall så kan man på goda grunder anta att Jesus i själva verket egentligen föddes vid en helt annan tid på året. Nu kommer jag inte på rak arm ihåg exakt när på året detta var men det kan kanske någon annan bidra med.

Att herdarna var ute på fälten indikerar att det nog inte var vinter, men något bevis är det inte. Stjärnfall vet jag inte alls vad du menar, skulle det vara stjärnan från öster?

[Schwemppa]

Intressant med språkhistoria. Finska ordet för julfest - joulujuhla - skulle mao vara smått tårta på tårta. Det här ska jag komma ihåg att påpeka för mina finskspråkiga kollleger på lämplig julfest...

[Osprey]

Förövrigt har jag för mig att jag hört att orsaken till att kristendomen förlade Jesu födelse just till samma tid som den tidigare hedniska högtiden var just att man ville bli av med eller konkurrera ut denna och på så sätt på ett smidigt sätt bli av med tidigare seder.

Jo, men just skandinaviska riter var nog inget man tänkte på, eller ens kände till. En annan sak är ifall midvinterblotet verkligen dracks på det sätt som det brukar framställas, som en direkt motsvarighet till julfirande?

Jag vet inte om den hedniska seden att fira kring jul var just skandinavisk eller om det fanns någon motsvarighet i det övriga hedniska Europa. Att en lokal skandinavisk företeelse inte hade påverkat kyrkans införelse av julhögtiden har jag full förståelse för, frågan och min okunskap i det här fallet gäller i så fall snarare hur utbrett det vid den tiden var att fira en hednisk fest i slutet av det som nu är december.

Jag har också för mig att om man ser till astronomiska händelser och bland annat sjärnfall så kan man på goda grunder anta att Jesus i själva verket egentligen föddes vid en helt annan tid på året. Nu kommer jag inte på rak arm ihåg exakt när på året detta var men det kan kanske någon annan bidra med.

Att herdarna var ute på fälten indikerar att det nog inte var vinter, men något bevis är det inte. Stjärnfall vet jag inte alls vad du menar, skulle det vara stjärnan från öster?

Jo precis, jag har flera gånger sett eller läst om astronomiska iakttagelser som beskriver fenomenet kring nämnda stjärna och de har då indikerat att Jesu födelse isåfall skiljde på både månader och ett fåtal år från det vedertagna. Jag kommer inte nu ihåg exakt var jag hörde eller läste det och kan självfallet inte heller svara för hur seriöst och vederhäftigt det var.

[Hexmaster]

Jag vet inte om den hedniska seden att fira kring jul var just skandinavisk eller om det fanns någon motsvarighet i det övriga hedniska Europa.

Man brukar nämna Dies Natalis Solis Invicti, "den obesegrade solens födelsedag". Hölls den 25 december fr.o.m. 274 e.Kr.

Whether the 'Sol Invictus' festival has a "claim on the responsibility" for the date of Christmas (Catholic Encyclopedia (1908)) has been called into question by Joseph Ratzinger, now Pope Benedict XVI, who challenged this theory by arguing that a December 25th date was determined simply by calculating nine months beyond March 25th, regarded as the day of Jesus’ conception (the Feast of the Annunciation). The March 25th date coincides with concepts of "new life" and "rebirth" and have been associated by Christianity with Jesus. Other recent Christian commentators also agree that the identification of Christ's birthday pre-dates the Sol Invictus festival, noting the earliest record of the celebration of Christ's birthday on December 25 dates to 243 A.D.

http://en.wikipedia.org/wiki/Sol_Invictus

[lampros]

Enligt Gunnel Liljenroths "Hel - den gömda gudinnan i nordisk mytologi" ska "jul" vara etymologiskt besläktad med ord som hjul, häll, hall, håla, helig, hela. Och dessa ska ha funnits i ett språk brukat av ett matriarkatsamhälle som rådde här i norden före patriarkatets övertagande på bronsåldern.

Låter lite som en saga men kan vara sann ändå. Liljenroth spekulerar, det kanske man måste tillstå, men man får även medge att hon spekulera med konsekvens. På sina premisser är hennes tes rätt trovärdig (matriarkatet ska t ex ha överlevat istiden uppe i Nordnorge där Golfströmmen skapade lokalt hyfsat klimat).

(Enligt samma upplägg är europeiska länder som Helvetia, Albion, Holland, rester av samma urspråk. Och den där "Hel", gudinnan, ska ha varit übergud för detta matriarkat, därefter förnedrad och gjord till dödsgudinna av asatron. "Hel" blev både namn på hennes domän - helvetet! - och gestalten.)

[G:son]

Låter lite som en saga men kan vara sann ändå. Liljenroth spekulerar, det kanske man måste tillstå, men man får även medge att hon spekulera med konsekvens. På sina premisser är hennes tes rätt trovärdig (matriarkatet ska t ex ha överlevat istiden uppe i Nordnorge där Golfströmmen skapade lokalt hyfsat klimat).

Jag tycker, att det låter som rena rappakaljan.

För det första kan ingen kultur kan ha överlevt istiden i Nordnorge, och för det andra, så vet vi ju ingenting om kulturerna i Norden från den tiden.

/G:son