Strv m/42

[sgt_jim]

Strv /42 hade ju en ksp monterad i chassit till höger om föraren, men ända så anges antalet besattningsmedlemmar till fyra. Vem i hela friden handhade då denna ksp?
Det kan väl inte vara som tidiga M-4 Sherman som hade två ksp fast monterade i fronten och skulle siktas och avfyras av föraren? Den iden visade ju sig vara värdelös och övergavs tidigt.

[sgt_jim]

Är det verkligen ingen som kan svara på min fråga? Jag trodde att det fanns en hel del experter här.

[CvD]

Tornet ser rätt litet ut, kan det inte ha varit en lösning likt T-34 med två man i tornet och två man i chassiet?
Dvs att antingen vagnchefen är skytt eller laddare åt kanonen?

/CvD

[sgt_jim]

Nej. I tornet på strv m/42 fanns gruppchef, skytt och laddare.
Jämför med Ikv 73 som den senare kallades/användes som. Den hade ingen kulspruta i vagnsfronten men fortfarande fyra mans besättning.

Citat från sidan http://www.ointres.se/ikv_72_102_103_73.htm :
"Ikv 73 skilde sig mycket lite från Strv m/42 – den tidigare ”fläckiga” vagnen målades om i en heltäckande grön färg, kulsprutan till höger om föraren ersattes med en reservdelslåda för bandet."

Vad gäller T-34 så hade T-34/76 två mans besättning i tornet där gruppchefen också var skytt. T-34/85 hade tre. Gruppchef skytt och laddare.

[Lasse O]

Är det verkligen ingen som kan svara på min fråga? Jag trodde att det fanns en hel del experter här.

Det är inte så lätt att vara expert på strv m/42. Dels har väl knappast någon skalmanit egna erfarenheter av vagnen och dels finns det inte så mycket nedtecknat.
Böcker om de krigförandes stridsvagnar finns i överflöd och ner till minsta skruv och mutter men ifråga om svenska stridsfordon före strv 103 är det som sagt lite tunt. De finns förstås i olika häften och översiktliga böcker men utan särskilt mycket fakta.

Min önskedröm på bokfronten vore ett praktverk på 500 sidor om ikv 103 med utvikningsbilder, besättningarnas berättelser och en kritisk granskning

[sgt_jim]

Kunde inte hålla med mer. Jag arbetade på 3:e Skankompaniet på P1 (I salig åminnelse.). På övningarna gick jag som plutonschef. Och många övningar blev det. Vi åkte ju runt i landet med våra Ikv 103 och samövade med ett flertal infanteriregementen.
Den lilla vagnen tog sig fram ÖVERALLT.
Det största problemet med vagnen var att torsionsstavarna hade en förmåga att brytas av. Det blev en hel del nattimmar som gick åt till att byta stavar.
Jag i mitten på bilden med kikaren uppe under en stridsskjutning. Kommer inte ihåg var.
Vi hade gamla Strv m/42 och/eller Strv 74 chassin som mål på det här skjutfältet. Utan torn. Tornen användes ju som värnkanoner lite överallt.

Men, det var ju Strv m/42 som tråden handlar om.

[Stefan Karlsson]

Det finns ingen "äkta" strv m/42 bevarad, enbart en äkta Ikv 73, men den är ju såsom påpekats ovan ändrad jämfört med m/42.

De Strv m/42 som finns lite här och var är mer eller mindre bra resultat av återställning av Strv 74 tillbaka till Strv m/42 och eftersom den dokumentation som finns är tämligen dålig får man bara gissa tills dess någon kan visa ett foto av hur det såg ut på insidan. I den dokumentation jag har tillgång till finns inte tillräckligt.

Till höger om föraren förvarades ammunition och det fanns inte någon plats för någon extra gubbe utan chassie-ksp'n manövrerades av föraren (på något sätt). I smörjschemat från 1947 finns den ksp'n inte längre med, den kanske inte var någon succe.

Stefan

[Lasse O]

Men, det var ju Strv m/42 som tråden handlar om.

Jo, men minnen är alltid bra. Själv har jag inga egna praktiska minnen av ikv 103 som soldat men jag blev alltid väldigt fascinerad när någon ikvplut besökte I 3 där jag bodde som barn på 50-talet. Vid några tillfällen fick jag tack vare pappa kliva ner i vagnen och känna på alla spakar och rattar. Efter varje sådant besök satt jag i dagar och ritade bilder på ikv 103 som lär ha varit väldigt korrekta i detaljerna.
Ikv 103 var min barndoms drömfordon (bättre än min fars Ford Anglia) och självklart skulle jag bli chef för en sådan vagn när jag blev stor

Åter till strv m/42.

[kblomster]

Jag har letat lite i Krigsarkivet på sistone och att få fram ritningar på saker äldre än ca 1955-1960 är väldigt svårt. Många ritningar verkar ha bränts på 40- och 50-talet och de kvarvarande är minst sagt knepiga att leta rätt på. De förvaras i ett synnerligen krångligt facksystem där nyckeln för att hitta det man letar efter är en serie handskrivna ritningsförteckningar (ett antal tjocka volymer med sida upp och sida ner med ritningsnummer) som ibland inte stämmer med verkligheten.

[sgt_jim]

Jag har en orginal handbok för Ikv 73, alltså en Strv m/42 utan kulsprutan den här tråden handlar om. Jag hittade den i en hörna av bokförrådet på P1. En av mina bibliofiliska rariteter. Men den svarar ju som sagt inte på min fråga. (Jag stal den inte. Ansvarigt befäl sa "ta den bara. Den har vi ingen användning av.")

[Lynx_39]

Kikade först i
"Provisorisk instruktionsbok för Stridsvagn m/42" tryckt 1943.
På sidan 10 står: "Stridsvagnens bestyckning utgöres av en 75 mm:s kanon ch tre kulsprutor i tornet, samt en kulspruta till höger om föraren, monterad i själva stridsvagnskroppen...Kulsprutan i stridsvagnskroppen är lagrad på samma sätt som kulsprutan i tornets bakre del."

I instruktionsbok "Stridsvagn m/42, Textdel, tryckt 1947 står:
"Ändringar före den 1 juli 1947 äro införda i instruktionsboken...
Stridsvagnens beväpning utgöres av en 7,5cm kanon, tre kulsprutor i tornet, en kulspruta till höger om föraren, monterad i själva stridsvagnskroppen, samt två kulsprutepistoler."

Själva granatstället till höger om föraren rymde 23 granater och ses på figur 22 i ibok Bilddel.
Denna figur visar vagnskropp med tornet avmonterat och med ksp monterad. Jag bedömer det som helt omöjligt att avfyra detta vapen med "alla på sin plats". Jag skall prova att höra med en av mina gotlänningar jag haft kontakt med nyligen, han omskolades från infanterist till pansarlivgardist vid P1G och tjg på strv m/42 från oktober 1944 till maj 1945.
Förbandet hade 18 vagnar, m/42TH, (som lån från P 2 i Helsingborg då de vagnar som P 3 förbanden fått var TM-vagnar som uppvisade enorma fel på växellådan och det stod fler vagnar i verkstan än i förråden vid denna tid).
Jag har foton på minst 15 av dessa och samtliga har bogkulsprutan monterad.

Mvh,
Thorleif

[Tyghantv]

Kulsprutelagringen i chassit demonterades i samband med ombyggnationen till Strv 74 resp Ikv 73.

Den ungerska Lago-vagnen hade 47 mm kan, tre ksp och fyra mans besättning. Den svenska prototypvagnen "Lago" hade en 57 mm kanon och fem mans besättning. (se Landsverks prospekt).

Jag har en vag minnesbild av att i samband med utbildningen på strv 74 år 1962 uppgavs att den femte besättningsmedlemen plockades bort för att få med mer ammunition i vagnen när man gick upp i kaliber och att det var laddaren som skulle betjäna kulsprutan vid behov. Rätt eller fel ???

[Leif H]

"Det finns ingen "äkta" strv m/42 bevarad, enbart en äkta Ikv 73, men den är ju såsom påpekats ovan ändrad jämfört med m/42"
Har inte Beredskapsmuseet i Skåne en "äkta" Strv m/42?

[Stefan Karlsson]

"Det finns ingen "äkta" strv m/42 bevarad, enbart en äkta Ikv 73, men den är ju såsom påpekats ovan ändrad jämfört med m/42"
Har inte Beredskapsmuseet i Skåne en "äkta" Strv m/42?

Eftersom samtliga Strv m/42 modifierades/byggdes om till Ikv 73 resp Strv 74 finns ingen äkta Strv m/42 bevarad. Det finns dock några vagnar som man "byggt tillbaka" för att likna Strv m/42 och bland dessa är Beredskapsmuseets vagn den där man nått längst.

Stefan Karlsson

[Leif H]

Aha, nu förstår jag vad du menade Stefan och håller fullständigt med