Motor, växellåda, hastighet och räckvidd?

Ragnar Svedje · Inlägg av **Ragnar Svedje** » 18 april 2007, 10:48

Jag har länge undrat över en stridsvagns rörlighet och räckvidd. Ofta vid argumentationer om fördelar och nackdelar brukar man hävda att den stridsvagnen är snabbare och därmed bättre. Men är detta verkligen helt sant, kan det inte vara så att den är snabbare för att en onödigt stor motor används som har en sådan bränsleförbrukning att räckvidden stympas. Även om en stridsvagn kan köra 50 km/h så är ju frågan hur ofta den verkligen gör det.

Jag ger lite data för olika stridsvagnar nedan, jag hoppas att dessa data från Wikipedia verkligen gäller de vid tiden för VK2. T ex T-34 vidareutvecklades ju och användes långt efter kriget i många olika länder så naturligtvis var motorn bättre i de senare versionerna. Min avsikt var dock att ta fram relevanta data vid tiden för VK2.

Sorgligt nog har jag inte lyckats få fram uppgifter om storlek på tanken, räknat i liter, och bränsleförbrukningen hos respektive motor. De hade varit värdefulla för den kommande diskussionen.

T-34
Vikt: 30,9 ton
Motor: 500 hk
Hastighet: 55 km/h
Räckvidd: 46,5 mil

KV-1
Vikt: 45 ton
Motor: 600 hk
Hastighet: 35 km/h
Räckvidd: 33,5 mil

Panther
Vikt: 44,8 ton
Motor: 690 hk
Hastighet: 55 km/h
Räckvidd: 25,0 mil

Sherman
Vikt: 30,3 ton
Motor: 400 hk
Hastighet: 38,5 km/h
Räckvidd: 19,3 mil

Centurion
Vikt: 52 ton
Motor: 650 hk
Hastighet: 34 km/h
Räckvidd: 45 mil

Källa Wikipedia.

Hur fort kör en stridsvagn under strid? Den frågan måste besvaras, jag har själv ingen praktisk erfarenhet men jag gissar att även om man kör över ett fält kan man inte köra 50 km/h eftersom minsta lilla gupp skulle orsaka stora påfrestningar på vagnen och om man tänkt sig att vagnen skall hålla länge och tränga djupt in i fientligt land så bör man köra ekonomiskt och försiktigt när man kan. Sedan undrar jag om landsvägskörning bakom fiendens linjer verkligen företogs i maxhastighet alla gånger? Även om det är bråttom att slå igen käftarna och innesluta fienden så vet man aldrig vad som väntar längs vägen, kanske en stridsvagnsmina eller ett bakhåll.

Sedan hävdar vissa att motorn var för svag som ett argument till varför en stridsvagn var sämre än någon annan. Detta är väl heller aldrig riktigt sant. En svag motor (inom rimliga gränser) kan med rätt växellåda förmås köra upp för branta kullar och berg. Vidare så kan även en svag motor få en stridsvagn att köra snabbt på landsväg. En bra växellåda bör ha en riktigt låg växel och en riktigt hög plus några mellanliggande växlar.

Så kommer vi till räckvidden, och där håller jag nog med den debattör som hävdar att längre räckvidd är något positivt i alla lägen, givet att stridsvagnen är gjord av sådan kvalitet att den inte behöver repareras på vägen. Men räckvidd är ju en funktion av två parametrar, bränsleförbrukningen hos motorn och storleken på tanken (alltså bränsletanken). Jag blev förvånad över att Panthern endast hade en räckvidd av 25 mil, det låter lite med tanke på dess uppgift - att erövra Sovjetunionen. För att göra kniptångsmanövrar med den tanken bör man alltså inkludera tankbilar som åker strax efter pansarkilen.

Finns det exempel på hur Centurion- Sherman- eller KV-1stridsvagnar lidit av sin låga hastighet? Att flera vagnar blivit inneslutna och nergjorda eftersom snabbare fientliga stridsvagnar har gjort kringgående kniptångsmanövrar och vagnarna pga sin lägre hastighet inte hunnit ut innan fällan slagit igen. Detta skall alltså enbart bero på hastigheten, inte på befälhavarens skicklighet.

Finns det dito offensiva exempel på hur Centurion- Sherman- eller KV-1stridsvagnar misslyckats med att slå ihop käftarna och innesluta en fientlig styrka pga sin lägre hastighet?

Ytterligare en faktor att ta med i beräkningen är naturligtvis kvaliten på motor och växellåda. En förutsättning för att ovan nämnda data skall ha relevans är ju att motor och växellåda håller distansen ut! Annars blir det ju meningslöst att diskutera utifrån dessa data.

Erik_G · Inlägg av **Erik_G** » 18 april 2007, 12:11

Rörlighet är ju en form av skydd, kör du snabbt har den andre killen svårt att träffa dig. Har du dessutom underlägsna kanoner och pansarskydd, och behöver komma nära din fiende eller manövrera rking denne, blir det ju inte lättare av att det går långsamt. Men detta ämne är ju väldigt komplext. Hela krigets komplexitet med logistik, rörelse mm kommer ju i dagen här.

Gör du en stridsvagn för långsam har du svårare att agera offensivt och behålla överraskningsmomentet. Du ger fienden mer tid att förbereda sig innan du är framme.
Går stridsvagnarna för snabbt hinner inte infanteriet och andra understödjande enheter med, och då blir du till sist stående med soppatorsk, utan flygskydd och utan infanteriskydd.

Rörlighet innebär ju inte bara 70 km/h på ett platt fält, utan förmågan att inte köra fast i mjukare terräng, att kunna klättra upp för branter mm. Naturligtvis har en stridsvagn bättre förutsättningar att klara av svår terräng ju fler hk per ton den har. Även starka motorer kan ju ges låg utväxling. Starka motorer ger naturligtvis möjligheten att hänga på mer pansar utan att rörligheten kontra en mera klent utrustad stridsvagn försämras.

Även om 25 mil kanske inte är något att hurra för (min V50 har i och för sig bara ungefär det dubbla), så var det väl inte så ofta de behövde åka 25 mil innan de blev tvugna att stanna av andra orsaker. behövde man åka långa sträckor tog man tåget, för det sparade dels bränsle, dels slitage på vagnen.

Sen är det ju så, att även om man kanske väljer att transportera sig längs landsväg där detta är möjligt, sker ju inte själva striden på landsväg. Måste man hålla sig på landsväg för att ha acceptabel rörlighet har man ju begränsat sina möjligheter ganska rejält. Är man bakom fiendens linjer vill man nog inte röra sig långsammare än vad man måste, för man vill ju själv välja när och var striden ska föras, och inte ge fienden möjlighet att organisera ett motanfall. Rör man sig för långsamt ger man ju mer tid åt fienden att reagera och agera. Om fienden får varningen tio minuter innan man anfaller är det ju bättre än im fienden får varningen en timma innan man är framme.

Kort sagt, en stridsvagn med hög rörlighet ger en större möjlighet att välja var och när, och att ta striden till fienden.

/E

varjag · Inlägg av **varjag** » 18 april 2007, 13:33

Topphastigheten - för en stridsvagn måste ju vara en rent akademisk siffra. Jag kan inte föreställa mig att man riskerar band, kopplingar och motorer (för att inte glömma besättningen!) vid sådana farter. Det är ju inte heller som till sjöss när man 'flyr för brinnande livet...'
I de ryska krigsfilmerna från kriget (Stalingrad, Tredje Slaget, Berlins Fall o.s.v.) visas talrika scener från det ryska slättlandskapet där T-34:orna i slät terräng dundrar fram i farter som antagligen var mellan 15-25 km/t. Över okänd terräng och med begränsad sikt - är det en ganska hög fart, som kan innehålla obehagliga överraskningar. Det är uppenbart att vintertid, på frusen mark - kunde man köra fortare, sommartid eller i menföre - gick det saktare. Sen var det ju fråga om att infanteriet skulle 'hinna med'...
Dom där stackars 'tankryttarna', k-pistskyttar som klamrar sig fast vid stridsvagnarna - måste ha 'hållit fast' för glatta livhanken om farten översteg 12-15 km/t!
Sedan är det ju omvittnat att de supertunga, Tiger och KV-1/JS-typerna led av permanenta problem med kopplingarna - som inte var vuxna vagnarnas vikt utan led av snabb slitning - något som förarna helt säkert var medvetna om och anpassade körningen därefter, Varjag

MD650 · Inlägg av **MD650** » 18 april 2007, 16:53

Medelahstigheten i strid beroende på terräng varierar men i betäckt tg torde den vara under 5km/h medan i öppen tg kan den vara mellan till 10-15 km/h. Detta är ju beroende på fitryck och tg.

Ragnar Svedje · Inlägg av **Ragnar Svedje** » 19 april 2007, 10:01

OK, lite olika bud på stridshastighet men rimligt är att just i strid så ligger man långt under vagnens maximala hastighet.

Det finns ju en möjlighet att köra extra fort när man brutit igenom fiendens linjer och kör på en väg bakom fronten samt som Varjag påpekade över ett fruset och snöbelagt slättlandskap. Men kan vi enas om att en stridsvagn inte behöver vara bättre än en annan bara för att den går att köra 10 km/h fortare?

Sedan när det gäller strid så är naturligtvis svårare för en stridsvagn att slå ut en fientlig dito som rör på sig, än om den står stilla. Därför bör en stridsvagn alltid röra sig i en stridszon. Men hur svårt är det då inte att skjuta från en stridsvagn i rörelse mot en annan stridsvagn också i rörelse? Jag kan tänka mig ett scenario där skytten precis har siktat in precis rätt på en fientlig vagn som visar bredsidan inkluderat en liten kompensation för rörelsen. Vi kan antaga en erfaren och duktig skytt. Men precis när han skall skjuta kör stridsvagnen på en liten ojämnhet i marken, antingen en svag sänka eller ett litet gupp, och vips missar han målet med flera meter.

Jag vet inte vad strategin är, kanske är det bättre att skytten grovsiktar på en fientlig vagn och sedan ropar STOP till föraren som "pallnitar" och skytten genast finjusterar och skjuter varefter stridsvagnen kör vidare.

Erik_G · Inlägg av **Erik_G** » 19 april 2007, 10:18

Ragnar Svedje skrev:Men kan vi enas om att en stridsvagn inte behöver vara bättre än en annan bara för att den går att köra 10 km/h fortare?

Absolut. Den långsammare vagnen kanske strider i sådan terräng att hastigheten inte kan utnyttjas, eller strider på ett sätt anpassat till den långsammare hastigheten. Att vagnen går långsammare kanske beror på dess tyngre kanon eller tyngre pansar, vilket ger vagnen andra fördelar kontra sin snabbare men lättare fiende. Det är ju inte EN parameter som gör en vagn bättre än en annan. Man kan ju inte stirra sig blind på kalenderdata endast. Som jag sade innan är stridsvagnsdesign en balans mellan tre parametrar, och man kan ju välja bort rörlighet för t.ex eldkraft eller skydd.

Ragnar Svedje skrev:Men hur svårt är det då inte att skjuta från en stridsvagn i rörelse mot en annan stridsvagn också i rörelse? Jag kan tänka mig ett scenario där skytten precis har siktat in precis rätt på en fientlig vagn som visar bredsidan inkluderat en liten kompensation för rörelsen. Vi kan antaga en erfaren och duktig skytt. Men precis när han skall skjuta kör stridsvagnen på en liten ojämnhet i marken, antingen en svag sänka eller ett litet gupp, och vips missar han målet med flera meter.

Jag vet inte vad strategin är, kanske är det bättre att skytten grovsiktar på en fientlig vagn och sedan ropar STOP till föraren som "pallnitar" och skytten genast finjusterar och skjuter varefter stridsvagnen kör vidare.

Hela ditt resonemang här är naturligtvis förlegat idag, eftersom en modern stridsvagn som Strv 122 har ett stabiliserat sikte och en stabiliserad kanon och bättre hjulupphängning än de vagnar som användes under vk2. Under vk2 och några år till så var man ju mer eller mindre tvungen att stå still för att ha en ärlig träffchans. Naturligtvis fanns det skickliga skyttar som på rätt underlag kunde träffa en vagn utan att stanna, men i regel så fick man väl stå still.

Idag fungerar det som sagt annorlunda. Det är fullt möjligt att idag skjuta under gång med god träffchans. Siktet är stabiliserat, så skytten behöver bara rikta in hårkorset på fienden, mäta in avståndet med laser och trycka på avtryckaren. Datorerna räknar sedan ut framförhållning med hänsyn till egen hastighet, riktning, avstånd till fienden, väder och vind, ammunitionstyp, temperatur mm och riktar om eldröret. När eldröret sedan är i rätt position går skottet. Att man idag använder pilprojektiler med en mycket flack bana och hög hastighet gör det ju dessutom lättare att träffa rätt.

/E