Rillorna = "trappstegen" (förmodar jag)
Alltså, MD menar att de är mer till för att neutralisera subkalibriga pansarbrytande projektiler, än de är för RSV.
STRV 103 på armemuseum
Det var precis det den inte var. Den hade enormt många fel de första fem-tio åren innan vagnen blev någorlunda braborris skrev:När S:en konstruerades var den säkert en bra vagn.
[!
Strv 103 C var en mycket bra vagn...dock 20 år för sent.
Strv 103 eldeldning och beväpning var mycket bra. 1:1-utblicket som både Vc och sk/fö hade var bra. Eldröret på vagnen var mycket längre äm samtida vagnar. Längre eldrör = högre utgångshastighet = bättre genomslag.
Ursäkta tjatet men jag försår inte.MD650 skrev: Genom att göra projektilbanan instabil.
En underkalibrerad projektil av dåtidens typ (60-talet) gled väl forfarande av sluttande pansar?
Om proketilen träffar den vertikala delen får den fäste. Den enda fördelen skulle vara om projektilen i underkant först fommer i kontakt med kanten och på så vis styr iväg från pansaret. Samma sak torde väl gälla för en rsv granat också.
MVH
Hans
En pilprojektil är känslig för påverkan i sidled m.h.t. till dess form. Genom att blanda upp olika typer av mtrl får man egenskapen att kunna få projektilen instabil (dvs "knäckas") RSV påverkas inte i samma grad.Hans skrev:Ursäkta tjatet men jag försår inte.MD650 skrev: Genom att göra projektilbanan instabil.
En underkalibrerad projektil av dåtidens typ (60-talet) gled väl forfarande av sluttande pansar?
Om proketilen träffar den vertikala delen får den fäste. Den enda fördelen skulle vara om projektilen i underkant först fommer i kontakt med kanten och på så vis styr iväg från pansaret. Samma sak torde väl gälla för en rsv granat också.
MVH
Hans
Betr ribborna på motorluckorna: Maskeringseffekt kan uteslutas eftersom över dessa ligger normalt packade maskeringsnät och de är alltså inte synliga. se bild i instruktionsbok. Att vi normalt alltid ser dem beror på att näten oftast eller aldrig var där, jämför hur många bilder och vagnar som synts med flytutrustning vid sidorna monterad. Det skulle vara där men skador vid utbildning gjorde att de togs bort. Jmf Pbv 302, ikv 91, hur många gånger var inte sidplåtarna borta eftersom de egentligen behövdes vid vadning/flytning och kostade mycket i reparationer om de kördes sönder.
Konstruktionen är till för att underkalibrerade APDS skall "tro" att det är tjockare plåt och därigenom lättare rikoschettera. Med en minimal viktökning får man alltså ett bra mycket bättre skydd. Tyvärr blir effekten vid pilammunition APDSFS snarare att den fäster bättre! Det här infördes ungefär samtidigt med gallret, men detta hölls hemligt tills september 1992, då det visades offentligt på ptrp 50-årsjubilem i Sthlm. Gallrets uppgift är att utlösa RSV innan det kommer fram till huvudpansaret.
Tro inte att ribborna har något med RSV-skydd att göra, de flesta RSV kan utlösa oberoende av om distansorganet eller själva granathylsan träffar chassit.
En intressant aspekt är att Sovjet sköt fullkalibriga pansarprojektiler med T 54-55, mot vilka ribborna har gott skydd, men sen direkt går över till pilam på T 64, hoppar alltså över underkalibrerade rotationsstabiliserade. Undrar om underrättelse-tjänsten visste om detta,men förmodligen inte, eftersom pilen inte "bryr sig om" ribborna på samma sätt som ukal.
Konstruktionen är till för att underkalibrerade APDS skall "tro" att det är tjockare plåt och därigenom lättare rikoschettera. Med en minimal viktökning får man alltså ett bra mycket bättre skydd. Tyvärr blir effekten vid pilammunition APDSFS snarare att den fäster bättre! Det här infördes ungefär samtidigt med gallret, men detta hölls hemligt tills september 1992, då det visades offentligt på ptrp 50-årsjubilem i Sthlm. Gallrets uppgift är att utlösa RSV innan det kommer fram till huvudpansaret.
Tro inte att ribborna har något med RSV-skydd att göra, de flesta RSV kan utlösa oberoende av om distansorganet eller själva granathylsan träffar chassit.
En intressant aspekt är att Sovjet sköt fullkalibriga pansarprojektiler med T 54-55, mot vilka ribborna har gott skydd, men sen direkt går över till pilam på T 64, hoppar alltså över underkalibrerade rotationsstabiliserade. Undrar om underrättelse-tjänsten visste om detta,men förmodligen inte, eftersom pilen inte "bryr sig om" ribborna på samma sätt som ukal.
Ur maskeringsperspektiv torde det vara bättre att ha en oregelbunden yta istället för en slät yta. Därför har ribborna viss betydelse ur maskeringshänseende. Däremot är det sämre med en"oslät" yta än en slät yta när det gäller radarsignatur.strv skrev:Betr ribborna på motorluckorna: Maskeringseffekt kan uteslutas eftersom över dessa ligger normalt packade maskeringsnät och de är alltså inte synliga. se bild i instruktionsbok. Att vi normalt alltid ser dem beror på att näten oftast eller aldrig var där,.
Ribborna kan tänkas ha viss maskeringseffekt, men då de vid stridsutrustad vagn packad enligt reglementet inte syns torde effekten helt utebli. Trots en väldig massa år med strv 103 så har jag aldrig sett under fredsutbildning någon helt stridspackad vagn mer än på foto. Vissa delar har varit på då och då men aldrig komplett allting.
Om däremot besättningen inte gör enligt order så kommer de att synas, och det är helt rätt att en skrovlig yta inte reflekterar ljus på samma sätt som en helt slät.
Det är mycket i fredstid som är annorlunda, t ex skall motorluckorna skruvas fast med ett näst intill astronomiskt antal bultar, men det har inte skett, bara 3-4 st och de andra hålen har varit täckta av platspluggar. Det tar annars väldigt lång tid att att lyfta dem.
Om däremot besättningen inte gör enligt order så kommer de att synas, och det är helt rätt att en skrovlig yta inte reflekterar ljus på samma sätt som en helt slät.
Det är mycket i fredstid som är annorlunda, t ex skall motorluckorna skruvas fast med ett näst intill astronomiskt antal bultar, men det har inte skett, bara 3-4 st och de andra hålen har varit täckta av platspluggar. Det tar annars väldigt lång tid att att lyfta dem.