När ett figur/modellprojekt känns "fel"

Diskussioner kring modeller som bygger på vår historia.
Värd: B Hellqvist
Användarvisningsbild
B Hellqvist
Redaktionen
Inlägg: 6229
Blev medlem: 24 mar 2002 16:05
Ort: Skövde

Inlägg av B Hellqvist » 27 dec 2006 23:53

Wooster skrev:Det kanske skummaste är, att trots att jag nu rent intellektuellt förstår att alla tyska soldater inte var ideologiska nazistiska mördarmaskiner så är min ryggmärgskänsla fortfarande den att alla tyskarna var onda - det sitter i. Därför har jag också grubblat mycket på varför intresset för tyskarna är så himla stort, till exempel i modellbyggarsvängen.. Är jag den väluppfostrade pojken och ni andra revoltörerna, eller? :lol:
Du har en intressant poäng där. De senaste åren har vi sett en uppsjö datorspel som använder "Nazis (tm)" som kanonmat. Call of Duty, Medal of Honor, Brothers in Arms... Tyskarna är där för att mejas ner, som i gamla filmer som "Örnnästet". Spelrecensenterna skriver om hur kul det är att meja ner högvis med "nazister", och i spelen hör man tyskarna skrika när de träffas, deras blod stänka på väggarna och deras lik ligga på marken med glasartad blick innan de sakta bleknar bort. Det verkar som om det är fullt legitimt att ta kål på hur många virtuella 20-åringar som helst, bara de har ett hakkors på uniformen. Jag är rätt less på de där spelen...

Det finns en moralisk hake med intresset för "nazisterna", i varje fall i Svenne Banans ögon. "Intresse" förväxlas alltför ofta med "acceptans" och "sympati", och Medelsvensson tror att bara för att man intresserar sig för den tyska sidan, så tycker man automatiskt att Hitler var en bra snubbe och att tyskarna egentligen skulle ha vunnit för de hade coola uniformer och Tigerstridsvagnar. Jag erkänner villigt att huvuddelen av min figursamling består av tyska figurer, varav en inte obetydlig del är Waffen-SS. För min del består intresset för tyskarna i att de var den "aktiva" parten i kriget, med aggression, innovation och estetik som utgör ett spännande tema för många modellbyggare och figursamlare. Det är precis som i "Stjärnornas krig": man kan inte låta bli att bli lite impad av Imperiet, trots att man egentligen ska hålla på Rebellerna. :) Tilläggas bör att min samling även består av en hel del amerikaner och ryssar samt några britter. De allierade hade en hel del intressant utrustning och uniformer, och kan vara nog så kul att återskapa i skala 1/6. Jag läser en hel del memoarer från alla sidor i kriget, och det resulterar ibland i figurer inspirerade av de historiska förlagorna. Därför är de flesta av mina figurer hyllningar till personer som gjorde sin plikt, även om det var för perversa regimer. Men det är när jag inte kan känna någon respekt för den genomsnittlige soldaten som jag avstår från att återskapa honom, som i fallet med polisenheterna.