Historiska fel i böckerna om Arn?

[Gustav läspe och halte]

Stämmer det inte att man har hittat stigbyglar redan från järnåldern i Uppland?

[Odinkarr]

Plade Valsgärde hjelmen, Vendel, Upland dateret til år 550-793 e.Kr. Odin/Kongen på Sleipnir i den korrekte afbildning hvor hesten har fire ben. Vi ser tilstedeværelsen af ormen/slangen/dragen, Det Store Dyr (hesten), samt Hugin og Munin der rådgiver før rejsen (bemærk at rammen omkring afbildningen ikke er original).

Vi har andre afbildninger af samme scene fra samme tid og sted, ligesom vi har utallige identiske afbildninger fra alle andre landskaber fra samme tidsrum. Alle gengiver det samme. Stigbøjlen er ikke indført nord for Ejder-strømmen i tiden før år 670 e.Kr. (denne ankerdatering kan fastsættes fordi vi ved at guldskillinger erstattes med sølvpenge dette år, og ingen stigbøjle forekommer på guldskillinger). Årsagen er ikke manglende teknologi, men at behovet ikke forefindes, da hestene endnu ikke er avlet med en stanghøjde der nødvendiggør "en stige" for at komme op på hesten.

Xianbei nomadefolket i Kina havde en primitiv form for stigbøjle i 300 tallet e.Kr. Goterne brugte stigbøjler ved det 2. slag ved Adrianople 9. august år 378 e.Kr. der tildeler Det Østlige Romerrige et nederlag fra hvilken det aldrig rigtigt kom sig. Det er blevet diskuteret siden om det var stigbøjlen, der var afgørende for Goternes sejr. Den østromerske/byzantinske hær begyndte at bruge stigbøjler ca. år 580 e.Kr, og det menes at stigbøjlen ikke var i generel brug i vore hære før 700 tallet e.Kr.



Røntgenbillede af en af sporerne" fra vognfadingsgraven fra 900 tallet e.Kr. fra Oens syd for Horsens udgravet i foråret 2003. Mellem to langhuse (32x9m og 23x9m) fandtes et gravkammer, hvori lå en person af høj byrd i en vognfading. Da alle andre vognfadingsgrave er kvinder af høj byrd foreligger der her muligheden for at også denne grav er en kvinde. Da personen er gravlagt med sporer er det naturligvis en rytter, og da der samtidig lå en økse ved personens højre underben og en 14,5 cm lang jernkniv, er der klart tale om en kriger af jarl æt. Da der endnu ikke er fundet nogen form for "kvindeudstyr" i graven, kan det stadig ikke udelukkes at det kan være en mandegrav. Gravens sporer viser spor af fortinning. De måler 19,5 cm fra remfæstet til den profilerede sporepig. Remmene har været nittet fast til en pladeformet afslutning på hælbøjlen, og remfæstet bestod af en plade med to nitter. På ydersiden af hver spore lå en 11 cm lang jerngenstand, todelt med fortinning midtpå og i hver ende. Dette kan være et prydbeslag. Der fandtes også i graven andre jernbeslag, der kan være pryd- og rembeslag til seletøj.Kilde: Charlotta Lindblom's artikel "Overraskelsen i Oens" i "Skalk" (2008:3, s.4-7)

mvh

Flemming

[johjoh68]

Tror ni Jan Guillio gjort sin research på skalman.nu .... han kanske rent av har ett konto här? Kan vi inte få en kommentar av självaste Arn författaren i denna tråd?

[tyskaorden]

Nej vad jag vet har inte Jan Guillou registrerat sig på Skalman.

[Hexmaster]

Vet inte om Guillou har dator alls? Skulle tro att hans storsäljare är de sista som knackats ner på skrivmaskin.

[B Hellqvist]

Vet inte om Guillou har dator alls? Skulle tro att hans storsäljare är de sista som knackats ner på skrivmaskin.

Den gamla Haldan... uppfunnen av Arn i Forsvik 1195.

[NIL]

Hacka inte på Jan Guillou, snart kommer ni väl och påstår att det Sven Hassel skrivit inte stämmer.

[a81]

Min bild är ändå att historiska detaljer återges rätt bra i Guillous böcker om Arn. Problemet är väl snarare att han försöker få sina egna teorier att bli "sanningar" genom att nå ut till en mycket stor publik (jfr da Vinci-koden). Har bara läst någon enstaka Hamiltonbok men jag uppfattar att det finns lite av detta där också.

[frejs väpnare]

Min bild är ändå att historiska detaljer återges rätt bra i Guillous böcker om Arn. Problemet är väl snarare att han försöker få sina egna teorier att bli "sanningar" genom att nå ut till en mycket stor publik (jfr da Vinci-koden). Har bara läst någon enstaka Hamiltonbok men jag uppfattar att det finns lite av detta där också.

Alla författare strävar efter att göra sin fiktion trovärdig. Bra författare lyckas.

[Johan Matsson]

Jag har inte läst böckerna, så noga i alla fall och jag har ingen aning om vad detta är för text men behandlar "viking stirrups". Några av dem finns att se på London Museum.

ads.ahds.ac.uk/catalogue/adsdata/arch-769.../24_087_122.pdf

[ROB_88]

jag är helt ny medlem, hej hej.
vet inte om det här är rätt tråd men det är nära nog, just nu har jag en fråga om Arn. jag har inte läst böckerna och jag vet att han inte var en riktig person. men slaget mot saladin i slutet på första filmen, i en bergsstig eller vad de nu är, är det baserat på ett riktigt slag eller hitta de bara på?

[Uruk-Hai]

jag är helt ny medlem, hej hej.
vet inte om det här är rätt tråd men det är nära nog, just nu har jag en fråga om Arn. jag har inte läst böckerna och jag vet att han inte var en riktig person. men slaget mot saladin i slutet på första filmen, i en bergsstig eller vad de nu är, är det baserat på ett riktigt slag eller hitta de bara på?

Här har du lite grundläggande information men det finns mycket mer att läsa om det här slaget.
http://en.wikipedia.org/wiki/Battle_of_Hattin

[ROB_88]

jag är helt ny medlem, hej hej.
vet inte om det här är rätt tråd men det är nära nog, just nu har jag en fråga om Arn. jag har inte läst böckerna och jag vet att han inte var en riktig person. men slaget mot saladin i slutet på första filmen, i en bergsstig eller vad de nu är, är det baserat på ett riktigt slag eller hitta de bara på?

Här har du lite grundläggande information men det finns mycket mer att läsa om det här slaget.
http://en.wikipedia.org/wiki/Battle_of_Hattin

jag sa första filmen, det där var andra
efter en enkel sökning hittade jag visst det själv iallafall

[Johan Matsson]

Jag ser att det inte går att skriva in länken jag gav direkt i adressfönstret. Sök "viking stirrups" på google och då kommer den upp. Går att klicka sig dit därifrån.

[Camilla.dk]

Jeg har kun set filmene ikke læst bøgerne. Men der nævnes en del om danskerne, og i filmen ser vi "onde" Ebbe Sunesen (som snakker svensk i filmen??, alle danskerne snakker svensk, men nordmændene snakker norsk?). Ebbe Sunesen og hans bror Lars døde i slaget ved Lena i 1208. De tilhørte de berømte Sunesønner af den skånsk-sjællandske adelsslægt Hvide, der besad ejendom og havde magtfulde stillinger i datiden Danmark. Deres bror forfatteren Anders Sunesen var biskop i Lund og opførte Danmarks første dominikaner kloster (et sted i Skåne, husker ikke hvor). Og deres anden bror Peder var biskop i Roskilde.

I filmen fremstilles det nærmest som at Sverkerne på en måde begik "landsforræderi" og fik støtte fra væmmelige danskere, men Ebbe Sunesens mor Cæcilie var en Sverker, så det er vel ikke sælsomt at netop han og broderen støttede Sverkerne. Fremgår det overhovedet i bogen at de var i slægt? Og var kke også den danske kongefamilie indgiftede med Sverkerne? En datter af Knud d. Hellige ægtede en Sverker. Så på den måde er det vel ikke underligt at de fik støtte fra "danskerne" - de fik jo bare støtte fra deres slægtninge i Danmark. DEt ville vel også være meget praktisk at forhandle Västergötland bort til dem på den måde, ikke fordi de var landsforrædere og ville forære området til Danmark, men fordi det var kontrolleret af Erikssiden og det ville være smartere at have trofaste Sverkerfolk siddende der istedet. På den måde ville der sidde trofaste Sverkerfolk overalt i Danamrk og Sverige i både kirke, adel og kongehus, og det ville da være et ret praktisk træk i forhold til kommende alliancer.

Camilla
Ps er det kun i filmen at nonnerne har det så rædsomt? Det virker lidt som om alle nonner havde det frygteligt og i virkeligeden hellere ville have en mand, og dem som ikke kunne få sig en mand var onde mod dem der kunne. Nu er det vel ikke Guillous mening at alle kvinder, der ikke vil have en mand har et frygteligt liv. Omvendt så er munkene jo fuldt tilfredse med at leve uden kvinder og har tilfredsstillende og indbringende liv. Besynderligt!