SVTs storsatsning på Sveriges historia

[Davian]

Olika. Överlag hade inte arméerna så mycket artilleri. Vid Narva hade svenskarna ca 40 kanoner och de började skjuta runt 11-tiden, slaget var över runt 17 har jag för mig. En välövad besättning skjuter 3-4 skott i minuten med en kanon. Jag skulle tänka mig att man inte har den hastigheten jättelänge. Men säg att man skjuter 2 skott i minuten under 6 timmar. Då har vi en summa på skott runt 700-800 skott per pjäs. Då behöver man runt 400-800kg krut per kanon.

Jag tror i själva verket man sköt långsammare pga man ville få god verkan, och det tar ett tag att flytta ammuniton etc bakifrån när det tar slut. Likadant, en bra besättning använder mindre krut och får bättre verkan.

Krut var den tidens krigs viktigaste resurs så man hade generellt sett enorma mängder krut med sig. Det är ytterst sällan vi har uppgifter om krutbrist på operativ nivå från den tiden.

[koroshiya]

...Men högadeln hade ändå en orättvis fördel i och med att de var så pass inflytelserika att de kunde få sina söner inskrivna som officerare redan som barn (och därmed samla på sig mycket ancennitet).

På riksdagarna hade de en fördel också i att adelns egna omröstningar var uppdelade i olika nivåer. Högadeln hade en röst, liksom tjänsteadeln, om jag minns rätt.

Reduktionen lyckades när tjänsteadeln kom på att det inte skulle bli några löner om det fortsatte som under förmyndartiden.

[koroshiya]

...

Sättet som officerarna rekryterades skiljer sig också från vår tid. Något krav på formell utbildning fanns inte för att bli officer. Det närmaste man kan komma är den så kallade "gradpasseringen". En blivande officer skulle under en period på några veckor eller månader tjänstgöra på alla lägre grader för att på så sätt lära sig sitt yrke. Men det här systemet missbrukades av adeln som såg till att låta sina söner gå igenom gradpasseringen som minderåriga. Hur det kunde gå till illustreras av Närke-Värmlands överstelöjtnant Carl Cederström. Han blev sergeant vid två års ålder och gjorde tydligen så bra ifrån sig att han blev befordrad till fänrik samma år.

Det var bra skrivet.

[koroshiya]

300gram för de på TV. När vi skjuter med 3:an brukar vi ligga runt 350-450gram. Hemligheten ligger dock i hårt man packar det. 200g krut kan smälla mer än 400.

I de få fall det har skjutits med en 6pundare (största fältkanonen under stora nordiska kriget) har laddningen varierat mellan 800-1600 gram. Med 1600g kan tryckvågen ta sönder fönsterrutor på färjor i älven om man skjuter från ena stranden åt andra.

Såg en film om Vasa där en gubbe sade att kanonerna hade en 10 m lång mynningsflamma, och att man ofta fick det fel på film. Han beskrev också en kraftig tryckvåg bakom kanonen.

Jag tycker det är bra att mordet filmades... det var alltså utklädda kommunister

Nä, men det verkar vara en trevlig hobby. Samarbetar ni med folk från andra länder?

[Davian]

Ja, regicid är något vi alltid står upp för i kanon-kommunisternas led!

våra små leksaker på 2 och 3 pund får drygt 4-5 meter eldflamma framför sig. Tryckvågen kan skada intre organ om man står för nära mynninen. Tryckvågen sprider ut sig i drygt 110 grader eller vad de blir från pipan. Våra kanoner rullar någon decimeter bakåt men det beror på underlag och laddning. det längsta vi fått iväg drygt 1 meter bakåtrull och det var med ca 500g krut.

grejen med kanoner är att det finns ingenting som stoppar dom när de väl börjat rulla :p vår lilla på 130kg går inte att hejda utan kedjor osv som är fast i marken.

en fartygskanon är bra mycket större, de "små" kanonerna börjar ofta på 12 pund. Dom skjuter man med kilovis av krut. Står man bakom den är det kört. De väger några ton. De har ofta små hjul iofs och det gör att de inte rullar, kraften tas upp av själva fartyget. (fråga mig inte hur).


vad gäller samarbete med utländska föreningar så är det ja på den frågan. Sen sker det i lite olika former. Föreningsvärlden är rätt så liten så rätt många personer är med i flera föreningar och åker runt med olika föreningar till olika event i diverse områden.

standard är att Norska och danska föreningar kommer till Sverige på event och ska invadera Bohus fästning eller nåt, såklart modigt bortjagade av stolta karoliner! Sen brukar svenska föreningar åka till Köpenhamn eller Fredrikshamn och försöka bränna ner en borg, tyvärr brukar de förlora nesligt mot dessa norrbaggar och danskar!

[Davian]

jag hittade mer av mig själv i svt-filmen.

51:12 med handen över örat bakom första kanonen
51:21 i förgrunden som rensar en kanon

så allt utom ansiktet är med på bild. Jag ska börja vässa gåspennan för autograferna!

[Örjan]

...Men högadeln hade ändå en orättvis fördel i och med att de var så pass inflytelserika att de kunde få sina söner inskrivna som officerare redan som barn (och därmed samla på sig mycket ancennitet).

På riksdagarna hade de en fördel också i att adelns egna omröstningar var uppdelade i olika nivåer. Högadeln hade en röst, liksom tjänsteadeln, om jag minns rätt.

Reduktionen lyckades när tjänsteadeln kom på att det inte skulle bli några löner om det fortsatte som under förmyndartiden.

Det var Axel Oxenstiernas idé att dela in adeln i tre klasser som hade varsin röst när adelsståndet röstade: Herreklassen (grevar och friherrar). riddarklassen (obetitlad adel vars medlemmar hade suttit i riksrådet) och svenneklassen (lågadel). På så sätt kunde högadeln dominera över den långt mer talrika lågadeln.

Men det karolinska enväldet gjorde i princip denna klassindelning irrelevant eftersom riksdagen inte längre samlades. Och motståndarna till enväldet (Arvid Horn & co) var sedan tvungna att gå med på att avskaffa klassindelningen för att kunna bli av med enväldet. Arvid Horn hade egentligen velat gå tillbaka till Axel Oxenstiernas regeringsform, men lågadeln var inte villiga att byta ut kungligt envälde mot aristokrati, de ville själva vara med och styra i så fall (under frihetstiden var aristokrati ett skällsord som lågadeln anklagade högadeln för att vilja ha).

Allt fungerade sedan jättebra för lågadeln som under frihetstiden var de som bestämde dagordningen. Men när väl de ofrälse stånden började bli politiskt medvetna och inse att de hade en intressemotsättning gentemot adeln, som ville förhindra fler människor från att bli adelsmän, ja då blev det plötsligt 3 röster mot 1 och adelsståndet hamnade i opposition. Och när den dåliga ekonomin (på grund av onödiga krig) sedan resulterade i nedskärningar (färre officersstjänster), ja då blev adeln riktigt förbannad. Plötsligt var kungligt envälde inte så dumt trots allt. Entré: Gustav III och vita armbindlar.

[sonderling]

jag hittade mer av mig själv i svt-filmen.

51:12 med handen över örat bakom första kanonen
51:21 i förgrunden som rensar en kanon

så allt utom ansiktet är med på bild. Jag ska börja vässa gåspennan för autograferna!

Jag hann inte se dig! Får kolla på play frysa bilden antar jag.

Min fru säger att hon är släkt med den där vahetere Stålhammar? Ja jag vette fan.
Fast de verkar vara av gammal soldat släkt hela bunten.

Sonderling

[Forner]

Såg en film om Vasa där en gubbe sade att kanonerna hade en 10 m lång mynningsflamma, och att man ofta fick det fel på film. Han beskrev också en kraftig tryckvåg bakom kanonen.

Det finns ett program där man provskjuter en kopia av en av Vasas kanoner. Verkar vara bra tryck i den.

I ett unikt projekt har forskare gjort nygjutna kopior av Vasaskeppets kanoner, för att provskjuta och se vad det egentligen var för kraft i dem. Att genomföra ett sånt experiment är långt från en steril labbmiljö men mitt i leran och svartkrutet lyckades forskarna få sensationellt bra bilder på smällen, och resultaten förbluffar. Från Vetenskapens värld 1/4 2015.

https://www.svtplay.se/video/84aLbP4/ve ... sition=485

[Davian]

enligt jhan sjöblada rtillerireglemente från 1690 laddade man kanoner med 0,5 så mkt krut som kulan väger. Så en 24 pundare har drygt en 12kg kula, så då sköt man den med 6 kilo krut.

Fartygskanoner är generellt bra mycket större än fältkanoner.

[a81]

Tycker att ett problem som återkommer i serien är att man filmar i så frodiga, trädrika miljöer. Så såg liksom inte kulturmiljön ut förrän på 1900-talet.

Jämför t.ex. det här fotografiet från Ryssland från 1912:

https://en.m.wikipedia.org/wiki/Sergey_ ... kii-32.jpg

Det tror jag rätt bra fångar "känslan" av en svensk landsortsstad under karolinsk tid.

Jag menar inte att det behöver vara perfekt, men man hade kunnat hitta andra kameravinklar ibland för att få en mer autentisk känsla.

[Markus Holst]

Ja. För bara 100 år sedan var det mycket mindre skog i landet än idag.

[Hans]

Kan ni berätta mer om det det här med skog. Bauer var inte riktigt korrekt det har jag förstått, men ge mig mer tack.

MVH

Hans

[Markus Holst]

Här är två bilder från min vilda barndoms Partille. Den svartvita är från ca 1920, den andre från ca 2020.

förändringen startade när skogarna blev enskild egendom istället för att vara samfälld byegendom. Egen egendom är ditt problem, samfälld dito är någon annans problem. När marken blev enskild blev det värt att vårde skogen för avsalu. De gammelskogar som bönderna nu hotas bli av med för att de nog inte kan sköta dem är alltså skogar som de har skött i mer än 100 år och därmed skapat dagens fina skogar.

Det finns emellertid fler parametrar än egendom. Även de med konstgödseln förändrade markanvändningen gjorde att behovet av extensivt bete minskade varför dessa fick växa och bli skog istället.

Jag har sett bilder liknande dessa från många håll i Sverige och på alla platser nämner de gamla just att det förr var mindre skog.

PS ser ni pissoaren/toaletten till höger i bild? Den har tydligen förvandlats från pisseria till pizzeria. Jag tänker inte äta där.

[loop]

Detta är intressant, och jag ser gärna en egen tråd.
I den norrländska glesbygd jag är i från, så har det alltid funnits skog av olika sort.
Men för bara nåt år sedan, så lärde jag mig att inne i byarna så var det inte så mycket träd förr. Nu är det mycket träd även i välvårdade byar. Bete är givetvis en anledning, men jag har förstått det som att man ville ha det trädfritt av flera anledningar. Skulle gärna höra mer