http://hd.se/noje/2013/11/10/dennis-gus ... ecknar-en/Med ett nytt album per år är produktionstakten rasande hög. Att teckna rutor som fyller 96 fullstora albumsidor är ingen barnlek. På frågan om vad manusförfattaren och tecknaren Dennis Gustafsson är mest nöjd med kommer svaret snabbt:
– Att jag orkade hela vägen. Det är rätt många timmar som plöjts ned. Jag tror jag behöver lite distans för att inte bara se mina fel.
Senare kommer det ändå fram att han är glad över att de recensenter och läsare som redan hunnit kika i "Blodsband" verkar förstå poängen.
– Serier kräver nämligen lite av sin läsare. Man får inte allt serverat, säger den numera Malmöbaserade helsingborgaren.
"Blodsband" är en skräckberättelse som tar sitt avstamp i 1920-talets Hälsingborg. Över fyra kapitel rullas en hiskelig och stundtals genomblodig historia upp. Illustrationerna torde ge åtminstone en äldre läsekrets nostalgiska tårar i ögonen. För att få till alla tidstypiska detaljer har Dennis Gustafsson fiskat djupt i både det gamla barnsjukhusets och Stadsarkivets allra innersta.
– Sen har jag spånat ganska fritt. Det finns väldigt mycket att hämta i arkiven, fast det är sällan man hittar några personberättelser.
En av de bärande delarna av berättelsen är den spirande nationalismen som vid den här tiden var ny. Men Dennis Gustafsson aktar sig noga för att få en politisk stämpel.
– Det är roligt att leka med schablonerna. Om jag ger nationalisterna en känga hänger jag även kommunisterna.
Liksom i de tre tidigare albumen "Viktor Kasparssons makabra mysterier", "Skräckens ängel" och "Spöket på Hotell Vega" spelar det övernaturliga en viktig roll. I "Blodsband" är det myten om råttkungen som får läsarens blod att isas. Det är maffiga explosioner och ibland hela sidor rödfärgade av blod. Men Dennis Gustafsson anser att våldet har sin plats i skräckberättelsen.
http://www.viktorkasparsson.com
/Marcus