Dokumentären Snapphanar
En annan passus som visar hur "försåtligt" upplägget är finns på sidan 10 i "Sanningen om snapphanelögnen". Svensson skriver: "Den 17-årige Gustav II Adolf, lämnandes ett till största delen utplånat Kristianopel bakom sig, tågade västerut till Växjö med 3 000 man och därifrån söderut till Skåne. I Spånghult skrev han den 4 februari 1612 i ett brev till sin kusin..."
Kristianopel angreps och förstördes natten mellan den 25 och 26 juni 1611. I mellantiden hade exempelvis Karl IX dött, Gustav II Adolf återtagit Öland, hyllats som kung i Nyköping, samlat sina styrkor i Ryssby utanför Kalmar - samt den 3 februari 1612 kommit till ett Växjö som dagarna före bränts av danskarna tillsammans med 200 gårdar i närliggande socknar, se t.ex. Lars-Olof Larssons "Växjö under 1 000 år", s. 80 ff.
I Svenssons upplägg, vilket också var dokumentärens, finns det bara utrymme för Gustav II Adolfs härjningar. Svensson trycker ihop Kristianopel i juni 1611 med vinterfälttåget i januari-februari 1612 - intrycket blir förstås starkare. Och inga störande inslag från motsidans prestationer på samma område.
Kristianopel angreps och förstördes natten mellan den 25 och 26 juni 1611. I mellantiden hade exempelvis Karl IX dött, Gustav II Adolf återtagit Öland, hyllats som kung i Nyköping, samlat sina styrkor i Ryssby utanför Kalmar - samt den 3 februari 1612 kommit till ett Växjö som dagarna före bränts av danskarna tillsammans med 200 gårdar i närliggande socknar, se t.ex. Lars-Olof Larssons "Växjö under 1 000 år", s. 80 ff.
I Svenssons upplägg, vilket också var dokumentärens, finns det bara utrymme för Gustav II Adolfs härjningar. Svensson trycker ihop Kristianopel i juni 1611 med vinterfälttåget i januari-februari 1612 - intrycket blir förstås starkare. Och inga störande inslag från motsidans prestationer på samma område.
Jag har undrat lite över vilka de ”svenska” historiker är som enligt Svensson svartmålat snapphanarna och givit en falsk bild av övergången.
På flera ställen t.ex. s. 55, 93 och 150 är de tyvärr anonyma: ”svenska historiker skriver om bandit- och rövartåg”, ”historiska lexikon säger”, ”en indignerad historiker hävdar”, ”brevet är enligt svenska historiker skrivet av”, ”Denna ovärdiga titel [snapphanemajor] återkommer flitigt i svenska böcker”. Etc. etc.
När Svensson då och då trots allt citerar namngivna enligt honom ljugande svenska historiker så står det helt klart han knappast är uppdaterad på modern forskning i ämnet.
På s. 14 hänvisar han till Otto Sjögrens ”Sveriges historia”. Den utkom 1903. Svensson citerar också N. Wessman på s. 20 och 25. Wessman publicerade sina böcker om Skåne på 1750-talet. Sven (Lager)Bring, också han verksam under 1700-talet får exemplifiera den ”svenska” bilden av snapphanarna/friskyttarna. (t.ex. s. 85 och 94) Den färskaste svartmålaren som Svensson hänvisar till är Carl Grimberg 1922!! (s. 115) o.s.v.
Jo föresten, Herman Lindqvist får vara med på ett hörn ang. Horns krig. Som enligt HL skall ”ha gått bra”. Har inte Herman i bokhyllan så jag vet inte i vilket sammanhang citatet står. (s. 31)
På flera ställen t.ex. s. 55, 93 och 150 är de tyvärr anonyma: ”svenska historiker skriver om bandit- och rövartåg”, ”historiska lexikon säger”, ”en indignerad historiker hävdar”, ”brevet är enligt svenska historiker skrivet av”, ”Denna ovärdiga titel [snapphanemajor] återkommer flitigt i svenska böcker”. Etc. etc.
När Svensson då och då trots allt citerar namngivna enligt honom ljugande svenska historiker så står det helt klart han knappast är uppdaterad på modern forskning i ämnet.
På s. 14 hänvisar han till Otto Sjögrens ”Sveriges historia”. Den utkom 1903. Svensson citerar också N. Wessman på s. 20 och 25. Wessman publicerade sina böcker om Skåne på 1750-talet. Sven (Lager)Bring, också han verksam under 1700-talet får exemplifiera den ”svenska” bilden av snapphanarna/friskyttarna. (t.ex. s. 85 och 94) Den färskaste svartmålaren som Svensson hänvisar till är Carl Grimberg 1922!! (s. 115) o.s.v.
Jo föresten, Herman Lindqvist får vara med på ett hörn ang. Horns krig. Som enligt HL skall ”ha gått bra”. Har inte Herman i bokhyllan så jag vet inte i vilket sammanhang citatet står. (s. 31)
Han har nog mycket från den här uppsatsen av Pether Larsson som nämns i slutkapitlet. I litteraturlistan finns en del nyare verk, t.ex. "Det nationales natur", en avhandling framlagd i Lund 1995, Peter Englunds "Den oövervinnerlige" etc. Men sedan är detta med urvalet av fakta, tolkning och perspektiv.
Det kom nyligen en bok som heter "Våld : representation och verklighet". I den ingår en artikel av Jens Lerbom om soldaters dödliga våld mot civila i Skåne och Blekinge 1660-1675. Intressant artikel, även om underlaget är magert. Endast 25 fall av dråp kan beläggas, delvis på grund av det magra källmaterialet. Av dessa handlar 13 om soldater som dräpt civilpersoner. ¨
Nåväl, Lerbom berör hur olika tolkningarna varit av i handlingarna belagda brott som begåtts av inkvarterade soldater. 1674 dömdes ett tjugotal ryttare av Östra Göinge häradsrätt till böter för lägersmål. Alf Åberg ser rättsfallet som ett tecken på en social integration, medan Carl Gustaf Liljenberg ser det som systematiskt sexuellt övervål av svenskar mot "skånska bondflickor". Sixten Svensson berör kanske inte det ärendet, men väl företeelsen (s. 62). Han tycks faktiskt luta åt att damerna var svaga för uniformer. Den gamle gode Uno Röndahl verkar vara mer inne på den andra linjen i sin "Skåneland utan förskoning" (s. 149 f.)...
Det kom nyligen en bok som heter "Våld : representation och verklighet". I den ingår en artikel av Jens Lerbom om soldaters dödliga våld mot civila i Skåne och Blekinge 1660-1675. Intressant artikel, även om underlaget är magert. Endast 25 fall av dråp kan beläggas, delvis på grund av det magra källmaterialet. Av dessa handlar 13 om soldater som dräpt civilpersoner. ¨
Nåväl, Lerbom berör hur olika tolkningarna varit av i handlingarna belagda brott som begåtts av inkvarterade soldater. 1674 dömdes ett tjugotal ryttare av Östra Göinge häradsrätt till böter för lägersmål. Alf Åberg ser rättsfallet som ett tecken på en social integration, medan Carl Gustaf Liljenberg ser det som systematiskt sexuellt övervål av svenskar mot "skånska bondflickor". Sixten Svensson berör kanske inte det ärendet, men väl företeelsen (s. 62). Han tycks faktiskt luta åt att damerna var svaga för uniformer. Den gamle gode Uno Röndahl verkar vara mer inne på den andra linjen i sin "Skåneland utan förskoning" (s. 149 f.)...
[quote="Ben"]Han har nog mycket från den här uppsatsen av Pether Larsson som nämns i slutkapitlet. I litteraturlistan finns en del nyare verk, t.ex. "Det nationales natur", en avhandling framlagd i Lund 1995, Peter Englunds "Den oövervinnerlige" etc.
Men Anders Linde Laursen som skrivit Det nationales natur och Peter Englund svartmålar väl inga snapphanar så vitt jag kommer ihåg. Linde Laursen handlar väl om nutid t.ex. (Kan ha fel) Och handlar inte Larssons uppsats om hur bilden av övergången och krigen skildrats i skolböcker?
Men Anders Linde Laursen som skrivit Det nationales natur och Peter Englund svartmålar väl inga snapphanar så vitt jag kommer ihåg. Linde Laursen handlar väl om nutid t.ex. (Kan ha fel) Och handlar inte Larssons uppsats om hur bilden av övergången och krigen skildrats i skolböcker?
Om du menar enbart svartmålning av snapphanar kan det säkert stämma.
En liten utvikning: Jag bläddrade i ett verk av en annan representant för skånsk historieskrivning, Jonny Ambrius bok "Horns krig 1644-45". Där sägs på sidan 78:
"Detta svenska löfte bröts redan vid det dansk-svenska krigets utbrott 1657 när Karl X Gustav krävde att ett halländskt regemente skulle sättas upp. Protesterna växte sig starka mot detta, men så kom dråpslaget som en blixt från klar himmel i februari samma år. Kunglig befallning utgick att befolkningen i Halland skulle berövas sina vapen samt att alla vapenföra män skulle tvångsutskrivas för vidare transport till de baltiska provinserna."
Alla vapenföra män skulle skickas bort från Halland - sannerligen. Det hade krävt många fartyg, det. Dessutom bröt ju kriget ut på sommaren 1657, hur kan dråpslaget som kommer efter detta utbrott komma i februari 1657?
En liten utvikning: Jag bläddrade i ett verk av en annan representant för skånsk historieskrivning, Jonny Ambrius bok "Horns krig 1644-45". Där sägs på sidan 78:
"Detta svenska löfte bröts redan vid det dansk-svenska krigets utbrott 1657 när Karl X Gustav krävde att ett halländskt regemente skulle sättas upp. Protesterna växte sig starka mot detta, men så kom dråpslaget som en blixt från klar himmel i februari samma år. Kunglig befallning utgick att befolkningen i Halland skulle berövas sina vapen samt att alla vapenföra män skulle tvångsutskrivas för vidare transport till de baltiska provinserna."
Alla vapenföra män skulle skickas bort från Halland - sannerligen. Det hade krävt många fartyg, det. Dessutom bröt ju kriget ut på sommaren 1657, hur kan dråpslaget som kommer efter detta utbrott komma i februari 1657?
Något som detta tangerar är förstås det här förhållandet: Den här gruppen lokalpatriotiska historiker vill generellt göra gällande att svenskarna var hatade i Skåne, något dokumentären också eftertryckligt hävdade. De vill också påstå att skåningarna var mycket starkt patriotiska i förhållande till Danmark och efter 1658 inget hellre önskade än att komma tillbaka till Danmark.
Så kommer de då in på olika svenska åtgärder som mer eller mindre tydligt indikerar att svenska regeringen inte litade på sina nya undersåtar, exempelvis att utskrivna skåningar sändes till Baltikum eller Tyskland eller att befolkningen i Halland avkrävdes sina vapen. Samma historiker blir då alldeles till sig och fördömer de svenska åtgärderna å det grövsta. Men har de inte själva sagt att befolkningen i de här områden hatade svenskarna och inget högre önskade än att komma tillbaka under danska kronan? Ur svenskt perspektiv betydde det ju detsamma som att de nya undersåtarna var opålitliga, var det inte då naturligt att svenskarna agerade därefter?
Så kommer de då in på olika svenska åtgärder som mer eller mindre tydligt indikerar att svenska regeringen inte litade på sina nya undersåtar, exempelvis att utskrivna skåningar sändes till Baltikum eller Tyskland eller att befolkningen i Halland avkrävdes sina vapen. Samma historiker blir då alldeles till sig och fördömer de svenska åtgärderna å det grövsta. Men har de inte själva sagt att befolkningen i de här områden hatade svenskarna och inget högre önskade än att komma tillbaka under danska kronan? Ur svenskt perspektiv betydde det ju detsamma som att de nya undersåtarna var opålitliga, var det inte då naturligt att svenskarna agerade därefter?
Jag funderade på vad den där turistbussen gjorde i programmet över huvud taget. Visst fanns en hel del intressanta fakta och kommentarer, men jag stördes liksom flera andra i denna tråd av att Sverige utmålades som exceptionellt barbariskt (i relation till Danmark). Jag förstod inte poängen med det.Ben skrev:Men det som var mest störande var den enögda och närsynta historieskrivning som tog sin inspiration från Sixten Svenssons bussföredrag. I princip skulle någon småländsk guide några mil längre norrut kunna dra precis samma typ av litanior om "massmördare", men då med danska kungar i huvudrollen. Men vad är vitsen med sådant? Även lokalhistoria för turister borde kunna vara förklarande och resonerande.
/ Probstner
Det är så att Sixten Svensson, bussens guide, har varit väldigt central i planeringen av dokumentären. Enligt vissa källor ska den rentav ha tillkommit som ett resultat av att han (och andra) menade att serien skulle komma att ge en så galen bild av den historiska verkligheten att upphovsmännen helt enkelt måste göra något åt det. Och då kom man, enl. vissa källor, på att allting skulle lösa sig om man avslutade det hela med en dokumentär. Och den bygger, enligt vad Mikael Agaton senast hävdade, i botten väldigt mycket på Sixten Svenssons forskningar och hans bok "Sanningen om snapphanelögnen". Sedan har då Agaton & co gjort egen research, vilket väl innebär kontakter med Harrison, Danielsson, Hyltoft och övriga medverkande. Om jag inte misstar mig nämndes i eftertexterna Kim Hazelius som också skrivit en bok om snapphanarna.
1612 är en av mina favoriter i den här dokumentären och i Svenssons bok. Svensson nämner inte ett dugg om bakgrunden till Gustav II Adolfs härjningståg. Inget sägs om att Kristian IV under lång tid strävat efter en aktivare utrikespolitik och gång på gång sökte han övertyga riksrådet om att man skulle gå i krig med Sverige. 1611 deklarerade han för krigsrådet att om inte de anslöt sig till hans uppfattning skulle han gå i krig med Sverige som hertig av Schleswig och Holstein. Detta ledde till att riksrådet vek sig och gick med på en tullhöjning och extraskatt. Målet för kriget var klart, hela Sverige skulle erövras.
Låg Kristian IV sömnlös om nätterna och grubblade på vad kriget skulle innebära för bönderna på ömse sidor riksgränsen? Säkerligen inte.
Sedan igångsattes då angreppet, först mot Kalmar som sedermera stormades med "vissa" konsekvenser för staden. Om detta säger Sixten S. ingenting, däremot nämner han Gustav II Adolfs motsvarande bravad vid Kristianopel.
Längre fram har vi sedan den danska härjningen i Småland i januari 1612, då Växjö och 200 gårdar i området brändes. Sägs inget om det i Sixtens bok och inget i dokumentären. Men sedan, när Gustav II Adolf bryter in i Skåne - då flödar trycksvärtan och i dokumentären kommer Sixten S. in och pratar om "krigsförbrytare", "massmördare" etc. Speakern tar vid och lägger ut texten om ruinerna i Vä och sedan kommer en annan röst som läser upp en vanställd text i Ravlunda kyrka så att alla tittare får för sig att svenskarna som grädde på moset dränkte en massa skåningar i en sjö. Nämns det något om de samtida danska härjningar i Västergötland? Nej, inte ett dugg.
På 1620-talet lyckades sedan Kristian IV så vind och skörda storm en gång till genom ett totalt misslyckat tyskt äventyr som ledde till att Wallenstein besatte Jylland. Den danske kungens egna trupper var under reträtten så oregerliga och plundrade så att vissa delar av befolkningen till och med hjälpte fienden. Sägs det något om detta i Sixtens bok? Nej, naturligtvis inte. Men Gustav II Adolfs tyska äventyr finns givetvis med.
Låg Kristian IV sömnlös om nätterna och grubblade på vad kriget skulle innebära för bönderna på ömse sidor riksgränsen? Säkerligen inte.
Sedan igångsattes då angreppet, först mot Kalmar som sedermera stormades med "vissa" konsekvenser för staden. Om detta säger Sixten S. ingenting, däremot nämner han Gustav II Adolfs motsvarande bravad vid Kristianopel.
Längre fram har vi sedan den danska härjningen i Småland i januari 1612, då Växjö och 200 gårdar i området brändes. Sägs inget om det i Sixtens bok och inget i dokumentären. Men sedan, när Gustav II Adolf bryter in i Skåne - då flödar trycksvärtan och i dokumentären kommer Sixten S. in och pratar om "krigsförbrytare", "massmördare" etc. Speakern tar vid och lägger ut texten om ruinerna i Vä och sedan kommer en annan röst som läser upp en vanställd text i Ravlunda kyrka så att alla tittare får för sig att svenskarna som grädde på moset dränkte en massa skåningar i en sjö. Nämns det något om de samtida danska härjningar i Västergötland? Nej, inte ett dugg.
På 1620-talet lyckades sedan Kristian IV så vind och skörda storm en gång till genom ett totalt misslyckat tyskt äventyr som ledde till att Wallenstein besatte Jylland. Den danske kungens egna trupper var under reträtten så oregerliga och plundrade så att vissa delar av befolkningen till och med hjälpte fienden. Sägs det något om detta i Sixtens bok? Nej, naturligtvis inte. Men Gustav II Adolfs tyska äventyr finns givetvis med.
- B Hellqvist
- Redaktör emeritus
- Inlägg: 5627
- Blev medlem: 24 mars 2002, 16:05
- Ort: Skövde
- Kontakt:
Ni verkar ju vara bra inlästa på ämnet, så varför inte sätta ihop en kritisk granskning av Svenssons bok och lägga ut den på nätet? Jag gjorde något liknande för snart tio år sedan när det kom en bok som var helt fel ute, och det visade sig vara effektivt - jag får fortfarande uppskattande kommentarer. Ta hans påståenden, jämför med källorna, och visa var han misstolkar, vantolkar, ljuger och hittar på, och se om ni inte kan få till "Lögnen om Sanningen om snapphanelögnen".
Det är en intressant idé. Ett sådant projekt är dock mycket krävande och vissa av de källor som Svensson anger ser något svåridentifierade ut, förteckningen skulle ha behövt "en viss översyn". Helst skulle man också behöva sitta nere i Skåne, allra helst i nordöstra Skåne, för att ha enkel tillgång till all relevant hembygdslitteratur.
- B Hellqvist
- Redaktör emeritus
- Inlägg: 5627
- Blev medlem: 24 mars 2002, 16:05
- Ort: Skövde
- Kontakt:
Visst, det är inget enkelt projekt. Jag la själv ner en massa arbete under tre månader för att såga boken jag granskade, och fick kolla ett antal mer eller mindre obskyra källor, ringa och tala med personer som citerats i boken, etc. Men vill man att sanningen ska komma fram, så tar det tid om det ska bli ordentligt gjort. Dessutom verkar ni ju vara ett par tre stycken som skulle kunna dela upp arbetet mellan er. Min metod bestod i att läsa igenom boken ett par gånger, markera alla konstigheter, och sedan beta av dem. Man kan använda två angreppsvinklar, eller en kombination av dem. Dels kan man peka på alla småfel som ackumuleras till en vriden teori, eller så tar man ett helhetsgrepp och bryter ned de mer vidsträckta påståendena i delar, som var och en motbevisas. Det verkar ju som om några av er har tillgång till bra referensverk, och att det inte ska vara så svårt att slå hål på Svenssons dillerier.