Arthur

Hartmann1943-45 · Inlägg av **Hartmann1943-45** » 17 juli 2004, 13:35

Legenden Kung(KING) Arthur utspelas på 300-400 talet e.kr

Norbert · Inlägg av **Norbert** » 17 juli 2004, 15:11

Hartmann1943-45 skrev:Legenden Kung(KING) Arthur utspelas på 300-400 talet e.kr

Enligt vem?
http://www.mystical-www.co.uk/king_arthur/5.htm
Enligt denna sida så utspelas legenden någon gång på 1100-talet.

Nico · Inlägg av **Nico** » 17 juli 2004, 22:01

The true story ush alla vet ju att Monty Python och den Heliga gralen är den sanna historian

Raskolnikov · Inlägg av **Raskolnikov** » 19 juli 2004, 16:56

tackar ödmjukast Djinghis, nu vet jag vad som kan förväntas i amerikanskt larv och historieförvansknings väg innan jag ser filmen, det är bra, så att man inte går på något av larvet. tillägga att det bara är roligt att läsa de lärdes totalsågningar av hollywoddsmörja

barzam · Inlägg av **barzam** » 19 juli 2004, 17:25

Hartmann1943-45 skrev:Efter att ha sett filmen så tycker jag inte att den förtjänar en sådan veritabel nedrackning, framförallt inte av någon som inte ens sett filmen, det påminner nästan om recensenterna i Strindbergs "Röda Rummet" där resencenterna skrev sina recensioner utan att se pjäserna, och hade obligatoriska sågningar av verken hur bra eller dåliga de än må vara.

Det här kan jag hålla med om. Jag funderade på precis samma sak när jag läste inlägget.

Ja77 · Inlägg av **Ja77** » 20 juli 2004, 20:22

Filmen utnytjar de flesta klicher som finns i en medeltida variant av ters of the sun, där de rättmätiga hjältarna lider och lider och har idiotiska överordnader men gör endå de rätta och räddar en massa civila och fast de kan åka hem bestämmer de sig att göra de rätta. Skurkarna ska naturligtvis döda alla i byn etc

Naturligtvis kan vi få folket att gå med oss och masakera den andra stamen (saxarna) och sedan på ett väldigt enkelt sätt i slutet påstå(antyda) att nu är de fred och ingen ska hata varandra....och alla ska jobba för ett gemensamt mål.

Sedan finns det massor av att klaga på om man vill.

Hummm när kom armborstet till Europa knapast på 500-talet med tanke på hur dåligt de gick att använda dem inte undra över att saxarna gick över till bågar.

De som stör mig mest är sköld muren, saxarna använder täta formationer när de ska gå över isen, hallå de är 8 personer där lått ett 30 tal springa fram och hugga ner dem, 8 personer skjuter bättre än 200. (ok inte alla saxare hadde armborst men endå)

I slutet bryter de ultra disiplinerade saxarna sin formation och springer mot kelterna? (glömt namnet) hummm vi är rustnings klädda krigare med spjut och sköld i en sköld mur och ser massa nakna vildar springer mot oss.... 1 vi står kvar och låter de bli spetsade på våra spjut eller 2 bryter formationen vi har anstränkt oss att hålla hela tiden och springer mot dem.

Mathias Forsberg · Inlägg av **Mathias Forsberg** » 20 juli 2004, 22:52

Jag måste erkänna att jag har fått ungefär samma förhandsintryck som DK.

Däremot vore det intressant om någon som faktiskt har sett filmen kan dela med sig av sina intryck?

SolitaryMan · Inlägg av **SolitaryMan** » 20 juli 2004, 23:34

Nu är det ju faktiskt så att som filmberättande betraktat var Kung Arthur ett katastrofalt misslyckande. Teckningen av karaktärerna är obefintlig; varken Arthur själv, Lancelot eller Guinevere har någon personlighet. Deras motivation eller karaktärsdrag går spårlöst förbi. Kärlekshistorian är påklistrad och inte det minsta trovärdig. Synd att en så lovande skådespelerska som Keira Knightley slösas bort så fullständigt. Bors är den enda av huvudpersonerna som har ett tillstymmelse till eget liv, men även hans karaktär är vag. Att Arthur dessutom bara har ett ansiktsuttryck hjälper inte till för att bättre förstå varför han handlar som han gör. Svenske Stellan som extremt hårig saxisk hövding har en enkel, klassisk skurkroll som är så genomond att färgen lossnar från väggarna. Inte särskilt intressant som antagonist.

Med de här platta, ointressanta karaktärerna spelar resten av inramningen ingen roll. Filmen faller fullständigt platt till marken. Den dramaturgiska uppbyggnaden är svag och handlingen i stort sett helt förutsägbar. Att det enligt förtexterna är den förment sanna versionen av kung Arthur behöver man inte lägga särskilt mycket vikt vid. Det är bara ett marknadsföringsknep.

* SPOILERVARNING *

Att saker och ting i Hollywoodfilmer inte är historiskt korrekta har jag sedan länge slutat att uppröra mig över. Det är filmmakarnas privilegium att göra sin egen film. Däremot kan man ta sig för pannan vid de mer uppenbara dumheterna. Praktexemplet är slutstriden vid Hadrianus mur, romarnas främsta försvarsverk mot norr. Denna massiva defensiva fördel utnyttjar Arthur genom att helt sonika öppna portarna och släppa in saxarna. Varför denna taktik skulle vara bättre än att möta dem vid murarna, där den saxiska numerära överlägsenheten elimineras är mig fullständigt obegriplig.

Ja77 · Inlägg av **Ja77** » 21 juli 2004, 09:55

SPOILER

SPOILER

Särskilt när saxarna inte hadde någon typa av krigsmaskiner eller stormstegar med sig, sedan vem inleder en offensiv under vintern (eftersom de snöar och fryser) hur ska man underhålla armen, plundra den obefintliga landsbygden i vildmarken, naturligtvis behöver man inte bekymra sig om logestik i filmen.

Örjan · Inlägg av **Örjan** » 27 juli 2004, 04:09

Eftersom jag har sett filmen och inte tyckte att jag hade kastat bort mina pengar kan jag väl skriva ner mina synpunkter. Först de negativa sakerna:

I början i filmen får man läsa en text som säger att historikerna är ense om att Arthur verkligen har existerat. Detta är rent nonsens, sanningen är väl den att den kärna av sanning som möjligen finns är så liten att hela Arthur-legenden kan avfärdas som... ja, en legend. Filmmakarnas försök att sälja filmen som den sanna historien om kung Arthur är störande, i synnerhet eftersom alla fakta-uppgifter som går att kontrollera är falska. Jag har för mig att jag såg årtalet 451 skymta förbi i början av filmen, det var vid den tiden som de stora saxiska invasionerna satte igång. Vad som inte nämns är att Britannien hade evakuerats av Romarna redan 410. Den kristne lärofadern Pelagius som Arthur beundrar i filmen dog 419 och dennes livsöde i filmen är helt påhittat. Till råga på måttet är stridsscenerna bedrövligt orealistiska, men... så är det ju i alla filmer i den här genren. Det är märkligt att alla filmer nuförtiden ska ha med tricket att hälla olja på marken och sedan låta bågskyttar tända eld på den.

Nu de positiva sakerna. Bortser man från filmmakarnas försök att sälja denna film som den sanna historien och stridsscenerna är detta en intressant ny variant av Arthur-legenden. Arthur är en idealist som har ägnat hela sitt liv åt att kämpa för Rom mot rebelliska keltiska stammar. Men situationen ändras när romarna beslutar att evakuera Britannien och nya fiender kommer. Arthur upptäcker dessutom sidor av sitt älskade Rom som går emot allt han tror på. Detta gör att Arthur får fundera över vad det är han egentligen kämpar för och det nya hotet gör att gamla fiender blir nya vänner. Till sin hjälp har han också sarmatiska riddare som är i romersk tjänst och bär namn som Lancelot, Tristan och Gawain... Svärdet i stenen finns dessutom med på ett hörn.

Det här en film som gör skäl för benämningen episk och kan man bara blunda för de ovannämnda bristerna så är filmen riktigt njutbar. Huvudrollsinnehavaren kan kritiseras för att vara lite träig, men han är helt rätt i rollen som en brittisk nationalhjälte. Ett litet irritationsmoment var dock att Stellan Skarsgård stack ut som den ende skådespelaren som talade amerikansk engelska.

sonderling · Inlägg av **sonderling** » 27 juli 2004, 07:52

Ett litet irritationsmoment var dock att Stellan Skarsgård stack ut som den ende skådespelaren som talade amerikansk engelska.

Extra irriterande är ju att man inte ens talade någon som helst engelska på den här tiden.

Allvarligt talat kan ni inte ta det för vad det är, en Hollywood actionfilm.

Sonderling, som tänker vänta med övrig kritik tills han sett filmen.

SolitaryMan · Inlägg av **SolitaryMan** » 27 juli 2004, 08:37

Örjan skrev:Det är märkligt att alla filmer nuförtiden ska ha med tricket att hälla olja på marken och sedan låta bågskyttar tända eld på den.

Inte så märkligt egentligen. En actionfilm idag behöver eld och explosioner. Utspelas actionfilmen före krutet, så tager man vad man haver, nämligen olja och eldpilar.

/Martin,
som inte alls håller med Örjan om att det var en bra film

Ulf T · Inlägg av **Ulf T** » 27 juli 2004, 14:09

Med tanke på att DK inte ens hade sett filmen när han skrev sitt inlägg, måste jag konstatera att hans föraningar var väldigt träffande. Allt fanns där. Eldpilar, svärd på ryggen, etc. Men det är naturligtvis möjligt att en sådan förutsägelse är lika enkel att göra, som det är enkelt att förutse att en bilolycka ska sluta med en våldsam explosion i filmvärlden. Ser man filmen som vilken hollywood-underhållning som helst, utan att förvänta sig några högre pretentioner, så kan det vara någorlunda OK underhållning under några timmar. Det som möjligen kan vara intressant i denna film, är om det kan ligga något i filmens hypotes att kung Arthur var en romersk ståthållare. Vet någon av er mer om den saken?

Ja77 · Inlägg av **Ja77** » 27 juli 2004, 19:37

De finns en seriös bok Vinterkungen av Cromwell (är inte säker på författarens namn) som har försökt skriva en "seriös" Arthur saga baserad på "fakta" men även författaren måste erkänna att han är inte säker på alla namnen på rikerna i england under den tiden. Gång på gång visar de sig hur bra en sköldvall är....

Roligt att läsa, är hur de gör "magi" i boken, en Druid gjorde en ritual och sa att de var osynlig tack vare magin lyckades de överaska fienden och alla trodde på att "magin" fungerade...

De finns en andra bok som heter i stil med de dödas Ö.

Widsith · Inlägg av **Widsith** » 30 juli 2004, 09:23

Ulf T skrev:Det som möjligen kan vara intressant i denna film, är om det kan ligga något i filmens hypotes att kung Arthur var en romersk ståthållare. Vet någon av er mer om den saken?

Teorierna som hollywoodiserats i filmen kommer från boken From Scythia to Camelot: Radical Reassessment of the Legends of King Arthur, the Knights of the Round Table and the Holy Grail av C. Scott Littleton och Linda A. Malcor.

Såhär säger Victor H. Mair från University of Pennsylvania om boken:

The authors begin their argument with the archeological underpinnings that reach back into the second millennium B.C.E. They then move on to records of classical writers such as Herodotus and Ammianus Marcellinus. Through such sources, they follow the movements of various groups of northern Iranians as they spread out from the North Caucasus and the Pontic-Uralian Steppes. Moving outward, these groups impinged on surrounding areas, including the Mediterranean littoral and Europe. In the course of their wanderings, they came into contact, and eventually conflict, with the Romans. A key battle is that in which the Sarmatians were defeated by the forces of Marcus Aurelius. This was the so-called Marcomannian War of 175 C.E., after which 5,500 Iazyges were forcibly sent to Britain as armored auxiliary cavalry, primarily to bolster the defenses along Hadrian's Wall. It was this large infusion of Sarmatians that brought the first layers of the Arthurian cycle to Britain. The overwhelming majority of these fine warriors never returned to their homeland, but remained in veterans' settlements such as the one at Bremetennacum Veteranorum, a major Roman cavalry post near the modern town of Ribchester in Lancashire.

http://www.mun.ca/mst/heroicage/issues/2/ha2tf.htm