Ernst Brunner: ”Anckarström och kunga­mordet"

[Ben]

Intressant intervju:

http://sverigesradio.se/sida/sandningsa ... ramid=3915

(den 5 november, efter ca 1 timme och 20 minuter)

Med en jämförelse mellan Gustav III och Hitler...

[Roback]

Tack för länken. Den var rolig. Vid 1:20–1:21 säger Ernst till Magnus Uggla att han arkivforskat om Anckarström i bland annat "Vallentuna kommunarkiv".

[Ben]

Kan lägga till att Staffan Helmfrid, tidigare professor i kulturgeografi, nyligen publicerat en bok kallad Anckarströms Lindö - ett Vallentunagods och dess ägare under 1700-talet.. I en intervju i Mitt i Vallentuna ger Helmfrid en betydligt mer sammansatt bild av kungamördarens far än dem som presenteras i Brunners bok.

[Lasse S]

Ernst Brunner framträdde i utbildnings-TV i serien En bok en författare. Han blev intervjuad av Anita Kratz – en väldigt snäll och okritisk intervju. Det kanske behövs sådana program också, där en författare får göra lite reklam för sin bok utan att någon hugger alltför mycket. Just i det här fallet var det olyckligt att intervjuaren var så tam eftersom Brunner sa så många konstigheter och felaktigheter och kränkande påståenden om Gustav III. Anita Kratz borde ha varit lite mer påläst.
Bland Brunners påståenden: Gustav III:s krig det mest anonyma i Sveriges historia ”tror jag mig kunna påstå”. Det stämmer nog inte, t ex Sveriges deltagandet i kriget mot Napoleon 1813 är nog ännu mindre känt och utforskat.
”Det dog mellan 80-140 000 i kriget beroende på vem som räknar”. En kraftigt överdriven siffra beroende på att han blandar ihop de som dog i kriget och de som svalt på grund av hungersnöden 1788. I Finland var det också hungersnöd 1790-91, efter kriget.
”Sveriges befolkning minskade under Gustav III:s regeringstid.” Fel, den ökade men den minskade under krigsåren.
”Sverige hade 1,8 miljoner invånare.” Fel, man måste räkna med Finland (han räknar ju också förlusterna i Finland). Befolkningen i riket var närmare 3 miljoner.
”Anckarströms bönder (han menar drängar) blev tvångsvärvade så han kunde inte fortsätta med jordbruket.” Låter märkligt, drängar hade laga försvar om deras antal var rimligt.
”Fahnehjelmarna, de här nödsedlarna, gick i tryck och urholkade ytterligare Anckarströms ekonomi.” Det låter egendomligt – Fahnehjelnarna hade spridning inom armén i Finland för att betala t ex matleveranser, inte bland civilbefolkningen i Sverige. Däremot rådde inflation.
”Munck blir dessutom far till Gustav III:s båda söner…”
Anita Kratz:
– Är det så, är det bevisat att det är så?
Brunner: ”Hur ska man kunna bevisa?”
Det där gamla ryktet tror inte historikerna på längre. Man köper numera den den förklaring til Muncks vistande i drottningens sovrum som kungen själv skrev till kronprinsen.
Men ”hur ska man kunna bevisa?”
Ja, det finns något som heter DNA-analys, dock mig veterligen ännu ej utförd.
Det här var bara några av Brunners märkliga påståenden. Mer en annan gång…

[B Hellqvist]

Det blir så när romanförfattare ska leka historiker...

[Ben]

Det beklagliga är bara att det inte tycks spela någon roll vilka mer eller mindre absurda påståenden Brunner kommer med i TV eller tidningar. Ingen expert på gustaviansk tid (vilket det ju finns många av, både inom och utom akademiska kretsar) verkar vara beredd att gå i offentligt svaromål. Då är det givetvis fritt fram för honom att fortsätta framställa sig själv som den store experten. Att någon intervjuare skulle ställa en kritisk fråga är uppenbarligen också helt uteslutet, alldeles oavsett sammanhanget.

Kanske något politiskt parti borde engagera Brunner som kulturpolitisk talesman - det måste ju vara drömmen att ha en dylik som kan komma med vilka påståenden som helst utan att någonsin behöva riskera mothugg.

UR-programmet:

http://www.ur.se/id/161067

[Torbjörn Aronsson]

Ja, den som vågar kritisera Brunner får väl räkna med att bli bemött med mördande retorik i påföljande intervjuer i de största tidningarna, och från TV-soffsprogrammen med den största publiken etc. Utan att Brunner själv blir ifrågasatt av de som andäktigt intervjuar, citerar eller recenserar den store författaren.

[Lasse S]

"Det ser också ut som Anckarström efter sommaren 1777 aldrig återkom till fädernegården Lindö. Han hade korpralbostället Antuna. Det kan styrkas, men ingen enda enskild handling finns som skulle kunna bekräfta att han efter faderns död tog sig uppför den långsluttande moränbacken till Lindö med sina sex gårdar och vidsträckta åkermarker..."

Jodå, visst var Anckarström tillbaka på Lindö efter Uppsalavistelsen Mellan studietiden i Uppsala - som bara varade någiot kvartal– och fänrikstjänsten i kungliga Livgardet var han åter på Lindö. Gjörwell skriver till en vän den 18 aug 1778".jag.. och skall i morgon gjöra en nödvändig resa till mina pupiller, unga Hrne Anckarström på Lindö..."


Och hans följande brev, daterat den 23 augusti är skrivet på Lindö. (Kungl bibl Ep G 8:6)

Anckarström var aldrig page! Brunner har byggt sitt hus på lösan sand. Sophie Elkan gjorde aldrig det misstaget i sin med fakta bättre välunderbyggda roman om Anckarström. Och att Ancjkarström skulle ha kunnat kombinera den krävande tjänsten i livgardet med att vara page låter orimligt. Just det som Brunner drar fram som bevis är bevis på motsatsen. Pagerna bodde i gamla banken, Anckarström bodde under sin livgardestid på Norra Smedjegatan och var alltså inte page-
Men som den hederlige man Brunner är kommer han i förordet till nästa upplaga av sin roman be Gustav III om ursäkt: Jag har ingen rätt att smäda någon bara för att vederbörande har varit död i 230 år, kommer han att skriva, sperciellt åligger det mig ett krav på försioktioghet då den jag smädar inte kan försvara sig själv. Jag vet att bevisbördan ligger på mig. Tills jag hittar bevis för att kungen var pedofil– som jag då kommer att redovisa i en källhänvisning – tänker jag inte upprepa påståendena. Heder åt en sådan källkritiskt medveten författare!

[Ben]

Men som den hederlige man Brunner är kommer han i förordet till nästa upplaga av sin roman be Gustav III om ursäkt: Jag har ingen rätt att smäda någon bara för att vederbörande har varit död i 230 år, kommer han att skriva, sperciellt åligger det mig ett krav på försioktioghet då den jag smädar inte kan försvara sig själv. Jag vet att bevisbördan ligger på mig. Tills jag hittar bevis för att kungen var pedofil– som jag då kommer att redovisa i en källhänvisning – tänker jag inte upprepa påståendena. Heder åt en sådan källkritiskt medveten författare!

Fast boken ska inte uppfattas som en roman utan som en biografi. Det var så den lanserades och det är som biografi/historia svenska bibliotek (med något undantag) har valt att betrakta boken och placera den på sina hyllor (i den mån de har ämnesuppställning).

[Lasse S]

Förvisso, men eftersom boken är mer fiction än fact fortsätter jag att kalla den roman oavsett hur den marknadsförs och placeras i bibliotekshyllorna.

[Patrik Öbrink]

Christopher O'Regan har i en rad avsnitt på sin YouTube-kanal lyft fram några av alla fel som Brunner fått med i sin bok.

Det är en intressant genomgång.

https://www.youtube.com/watch?v=_RgJF8h ... oe7xzNNIZJ

Brunner borde ha hållit sig till romanformatet och inte gjort anspråk på att ha skrivit en fackbok i ämnet.

[koroshiya]

Det är förvisso många år sedan boken skrevs, men kul att titta på ändå.

Är det någon här som har läst några av Brunners böcker?

[Sören F]

Det är förvisso många år sedan boken skrevs, men kul att titta på ändå.

Är det någon här som har läst några av Brunners böcker?

Bellmanboken: Fukta din aska. Mycket vackert språkligt driven. Får mig att undra när en riktig storfilm om Bellman ska komma.

[koroshiya]

Det kan jag tänka mig, och för den sakens skull är det olyckligt om böcker i den här genren saluförs på fel sätt.

[Sören F]

Får mig att undra när en riktig storfilm om Bellman ska komma.

och hur den i så fall måste jämföras med Amadeus - samma tid och fenomen, lite samma miljöer delvis - och/men måste bli mörkare.