Historieätarna

[Markus Holst]

Jag vet inte vad amerikabiljetten kostade, men det.måste finnas en ekonomisk brytpunkt varunder man inte hade råd att flytta till Amerika. Så de fattigaste blev nog kvar hemma.

[a81]

Som jag har förstått det var det huvudsakligen torpare och arrendatorer som utvandrade under 1800-talet? Folk som inte hade någon egen jord och som lockades av gratis jord med USA:s Homestead Act?

Att gå från topare/arrendator/lantarbetare till självägande bonde var ju att omedelbart gå från underklass till medelklass i den tidens samhälle?

Jo, och så var det även i Sverige (fast på en lite lägre nivå än i USA). Självägande bönder (och säkert många arrendatorer) tillhörde ett slags lägre medelklass. Problemet är att man ofta sätter likhetstecken mellan nordvästeuropeiska/nordamerikanska fira bönder och livegna bönder på kontinenten. Jag tycker dock att man lyckades ge en mera korrekt och balanserad bild i senaste avsnittet av Historieätarna som handlade om frihetstiden.

Jag vet inte vad amerikabiljetten kostade, men det.måste finnas en ekonomisk brytpunkt varunder man inte hade råd att flytta till Amerika. Så de fattigaste blev nog kvar hemma.

Tror att det är lite av en myt, i alla fall under den senare delen av emigrationen. En Amerikabiljett kostade ungefär 200 kr, vilket kan jämföras med att en någorlunda välbärgad bonde hade några tiotal tusen i förmögenhet. Men visst, för de allra fattigaste var det säkert svårt att ha råd att emigrera.

[Valdemar Sappi]

Man kan delvis skylla utvandringen på barnmorskorna och den förbättrade hygienen. Vi var tidiga med att införa barnmorskor, med dramatiska resultat på barna- och mödradödligheten.
Med minskad dödlighet rubbades balansen mellan jordägare och lösfolk dramatiskt. En effekt av detta var t.ex. det växande säsongsarbetet. Dalslänningar och värmlänningar arbetade med byggnation och jordbruksarbete i Mälardalen och andra områden med efterfrågan. De kom ofta tillbaks år efter år till samma ställe. Värmlänningarna till den största ön i Mälaren t.ex, Selaön.
Förenklat kan man säga att det var barnen som räddades av barnmorskorna som emigrerade.

En värmländsk styvfar några generationer tillbaks i min egen familj är ett exempel. Han säsongsjobbade med att bygga ladugårdar och reparera allt möjligt. Blev gift på bygden och stannade. Blev till slut byggmästare i Strängnäs.
Hans bror emigrerade. Men det gick dåligt så han kom tillbaks på släktens bekostnad, för att resa över igen nägra år senare. Då gick det bättre. En tredje bror blev ev av sveriges första folkskollärare.
Brödernas farbror var riksdagsman, så släkten var av betydelse, men med "för många" barn. Ett tiotal släktingar emigrerade under en period av ca 15 år.

[Axial]

(---)

Jag vet inte vad amerikabiljetten kostade, men det.måste finnas en ekonomisk brytpunkt varunder man inte hade råd att flytta till Amerika. Så de fattigaste blev nog kvar hemma.

Tror att det är lite av en myt, i alla fall under den senare delen av emigrationen. En Amerikabiljett kostade ungefär 200 kr, vilket kan jämföras med att en någorlunda välbärgad bonde hade några tiotal tusen i förmögenhet. Men visst, för de allra fattigaste var det säkert svårt att ha råd att emigrera.

Biljettpriserna låg väl mellan 120-200 kronor beroende på när man reste och i vilken klass? Prisuppgifterna synes mig något motstridiga, men enligt wikipedia så berodde prisbilden på att resorna blev billigare efterhand vilket alltså skulle ha kompenserat något för att priser i allmänhet steg. Huruvida inkomstuppgifterna stämmer har jag ingen aning om.

En Amerikabiljett från Göteborg till New York kostade år 1870 cirka 130 kronor. Det motsvarade drygt en årslön för en bonddräng.

http://www.bgf.nu/historia/5/emigrationen.html#5

Biljettpriset för en Amerika biljett var 1908 126 kr för en 3:dje klass biljett och för en 2:dra klass biljett fick man betala 206 kr vilket får jämföras med medelinkomsten för en arbetare som då var ca 100 kr. Det tillkom också en invandringsskatt på 15 kr. Senare krävdes intyg som visade att man hade pengar för att överleva den första vistelsen.

http://www.litgeo.com/arkiv/resan.htm

Trots att företagen så sent som 2007 är ovilliga att öppna sina arkiv, så tyder det begränsade antalet källor på att biljettpriserna sjönk under 1880-talet, men var ändå pga. priskarteller dyrare än de borde ha varit. Å andra sidan påpekar H. A. Barton att kostnaden för att korsa Atlanten drastiskt sjönk mellan 1865 och 1890, och uppmuntrade fattiga svenskar att emigrera.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Emigration ... ordamerika


Nå, det jag egentligen ville ha sagt med inlägget är att jag börjar tröttna lite på (framför allt) Haags eviga glättighet och raljerande. Jag är fullt medveten om att det är ett underhållningsprogram och inte nåt knastertorrt diabildsspel från Pogo Pedagog, men allt måste ju inte vara en punsch line. Den engelska förlagan som visades för några år sedan var betydligt mer balanserad.

[sonderling]

Fanns det en Engelsk förlaga? Det låter som en höjdare. Vad heter den?

Jag hade inga problem med Haag tills igår. Det gick lite för långt med skämten, tända eld på papper allt. Sedan när han börja skramla med porslinet så önskade jag nästan att Schyffert skulle kasta ut honom.

Sonderling

[Axial]

Fanns det en Engelsk förlaga? Det låter som en höjdare. Vad heter den?

Jag hade inga problem med Haag tills igår. Det gick lite för långt med skämten, tända eld på papper allt. Sedan när han börja skramla med porslinet så önskade jag nästan att Schyffert skulle kasta ut honom.

Sonderling

The Supersizers.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Historie%C3%A4tarna
http://sv.wikipedia.org/wiki/The_Supersizers...

[a81]

(---)

Jag vet inte vad amerikabiljetten kostade, men det.måste finnas en ekonomisk brytpunkt varunder man inte hade råd att flytta till Amerika. Så de fattigaste blev nog kvar hemma.

Tror att det är lite av en myt, i alla fall under den senare delen av emigrationen. En Amerikabiljett kostade ungefär 200 kr, vilket kan jämföras med att en någorlunda välbärgad bonde hade några tiotal tusen i förmögenhet. Men visst, för de allra fattigaste var det säkert svårt att ha råd att emigrera.

Biljettpriserna låg väl mellan 120-200 kronor beroende på när man reste och i vilken klass? Prisuppgifterna synes mig något motstridiga, men enligt wikipedia så berodde prisbilden på att resorna blev billigare efterhand vilket alltså skulle ha kompenserat något för att priser i allmänhet steg. Huruvida inkomstuppgifterna stämmer har jag ingen aning om.

En Amerikabiljett från Göteborg till New York kostade år 1870 cirka 130 kronor. Det motsvarade drygt en årslön för en bonddräng.

http://www.bgf.nu/historia/5/emigrationen.html#5

Biljettpriset för en Amerika biljett var 1908 126 kr för en 3:dje klass biljett och för en 2:dra klass biljett fick man betala 206 kr vilket får jämföras med medelinkomsten för en arbetare som då var ca 100 kr. Det tillkom också en invandringsskatt på 15 kr. Senare krävdes intyg som visade att man hade pengar för att överleva den första vistelsen.

http://www.litgeo.com/arkiv/resan.htm

Trots att företagen så sent som 2007 är ovilliga att öppna sina arkiv, så tyder det begränsade antalet källor på att biljettpriserna sjönk under 1880-talet, men var ändå pga. priskarteller dyrare än de borde ha varit. Å andra sidan påpekar H. A. Barton att kostnaden för att korsa Atlanten drastiskt sjönk mellan 1865 och 1890, och uppmuntrade fattiga svenskar att emigrera.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Emigration ... ordamerika


Nå, det jag egentligen ville ha sagt med inlägget är att jag börjar tröttna lite på (framför allt) Haags eviga glättighet och raljerande. Jag är fullt medveten om att det är ett underhållningsprogram och inte nåt knastertorrt diabildsspel från Pogo Pedagog, men allt måste ju inte vara en punsch line. Den engelska förlagan som visades för några år sedan var betydligt mer balanserad.

Det är precis det Axial kallar glättighet och raljerande jag också reagerar på. Erik Haag verkar i andra sammanhang rätt allmänbildad, så jag förstår inte varför han måste spela okunnig och obalanserad på det här sättet.

När det gäller inkomsterna är det svårt att jämföra med nutida, då man fick delar av inkomsten in natura (boende, mat, kläder, etc). Men det stora klasskillnaden gick mellan dem som ägde något (gård, affär, etc) och de som arbetade och ofta inte ens ägde sin bostad. En helt vanlig bonde kunde för 100-150 år sedan ha en förmögenhet motsvarande kanske hundra årslöner för pigan eller drängen på samma gård. Problemet är att vi tenderar att se att den stora klassklyftan gick högre upp i samhällshierarkin, vilket nog stämde för vissa delar av Europa, men inte i Norden, Nordamerika, etc.

Vi börjar för övrigt få lite samma läge i dag, där en helt vanlig villa (om läget är bra) kan vara värd 5 miljoner kr (och ofta väldigt lite belånad om den är köpt för längesedan), medan någon som bor i hyresrätt kan ha svårt att spara nästan någonting, trots någorlunda bra lön.

Dessutom var (och är?) Sverige ett samtidigt lantligt och modernt land. Borgerskapet (möjligen de största städerna undantagna) levde rätt lantligt i lantliga städer, samtidigt som bönderna (avlägsna trakter som Dalarna undantagna) snabbt tog upp trender från städerna och herrgårdarna. Jag har själv foton från 1860-talet av släktingar som var bönder. De har, såvitt jag kan se, precis samma typ av kläder som borgare vid samma tid.

[Axial]

Gårdagens avsnitt hade jag lite förhoppningar om eftersom det avhandlade beredskapstiden och matmässigt sett så var det väl ganska intressant men ständigt denne Haag! Den lilla snutten om beredskapsstjänstgöringen hade jag klarat mig utan, maken till trams! Hellre hade jag sett att nån hade grävt lite djupare i kaffesurrogatens förvirrade värld.

[cats]

Gårdagens avsnitt hade jag lite förhoppningar om eftersom det avhandlade beredskapstiden och matmässigt sett så var det väl ganska intressant men ständigt denne Haag! Den lilla snutten om beredskapsstjänstgöringen hade jag klarat mig utan, maken till trams! Hellre hade jag sett att nån hade grävt lite djupare i kaffesurrogatens förvirrade värld.

Här i Österbotten var det på ett ställe en hembygdsförening som hade gjort "krismat" för skolelever. De tillverkade surrogatkaffe, barkbröd, och annat som hörde till nödårens vardag. Jag känner personen som stod för menyn, och när middagen var äten frågade hon en elev om vad han hade tyckt om maten de hade fått serverad.

"Bättre än skolmaten" kom svaret utan tvekan

Verkar som om skolmat kunde platsa i surrogatförnödenheternas förvirrande värld..

[a81]

Gårdagens avsnitt hade jag lite förhoppningar om eftersom det avhandlade beredskapstiden och matmässigt sett så var det väl ganska intressant men ständigt denne Haag! Den lilla snutten om beredskapsstjänstgöringen hade jag klarat mig utan, maken till trams! Hellre hade jag sett att nån hade grävt lite djupare i kaffesurrogatens förvirrade värld.

Här i Österbotten var det på ett ställe en hembygdsförening som hade gjort "krismat" för skolelever. De tillverkade surrogatkaffe, barkbröd, och annat som hörde till nödårens vardag. Jag känner personen som stod för menyn, och när middagen var äten frågade hon en elev om vad han hade tyckt om maten de hade fått serverad.

"Bättre än skolmaten" kom svaret utan tvekan

Verkar som om skolmat kunde platsa i surrogatförnödenheternas förvirrande värld..

Och jag skulle gissa att den finländska krismaten, på grund av kriget, var ännu torftigare än den svenska. Jag tror till exempel inte att barkbröd åts i Sverige under Andra världskriget.

[koroshiya]

Jag tyckte också att det blev lite för mycket ibland, som när Haag skramlade med tekopparna till exempel.

[B Hellqvist]

Har bara sett sista avsnittet (beredskapen). En del var bra, men annat blev väldigt ytligt. Att sedan Haag skulle tramsa i uniform i stället för att man anlitade t.ex. föreningen Beredskapstid var att skämta bort allvaret i tiden. Om avsnittet var typiskt för serien så känner jag inte att jag missat särskilt mycket.

[a81]

Känns som att nya säsongen är lite mer balanserad, men fortfarande tycker jag att de missar att flertalet människor varken var utfattiga eller överklass.

[sonderling]

En ny säsong pågår nu. Den sista enligt vad de säger och det förstår jag för det går lite på tomgång.
Men ja jag måste erkänna att jag gillar konceptet.

Men i tredje avsnittet ska de dricka lika mycket som Karl den XII? Men han drack väl inte? Lite senare sägerr de som hans typ sällskap men endå, texten om avsnittet så säger de: Som Karl XII dagsranson. Det har även blivit utskällt för hur de porträtterar "tattare".
Krutmustachen var nått nytt för mig, vilket fått mig att undra om Kapten kroks (och andra filmpirater) penmustach kanske är en sådan egentligen.
http://www.svtplay.se/historieatarna

Sonderling

[a81]

Historieätarna går i repris nu. Det är intressant att de visar hur man åt förr i tiden, men jag tycker att de överdriver misären bland vanligt folk. De hävdar t.ex. att bara adelns och prästerna söner fick gå i skolan på 1600-talet. I verkligheten var en stor del av de svenska studenterna på 1600-talet borgarsöner eller bondsöner. Programmet hävdar också att föräldrarna gjorde upp om äktenskap för sina barn. Sådana helt arrangerade äktenskap var knappast huvudregeln bland 1600-talets allmoge i Sverige.