^^Rome total war^^

blizzard · Inlägg av **blizzard** » 17 november 2006, 02:47

Spelar Bactria, eller vad de nu heter.. deras symbol är en elefant (realism versionen) på hard. Bra utgångsläge (isolerade) med rätt bra städer. Är dock i krig med selucid, ligger på "första plats", och pontus som ligger fyra eller femma. Ligger själv också på fjärde eller femte plats. Helt omöjligt att att mäkla fred med ngn av dom. Ser inte så ljust ut. Armé på armé attackerar mig.

Spelar också Cartagho (realism) på hard. Enklare att spela än "Bactria" tycker jag. Kan ta en fiende åt gången. Först numidia, sedan Iberiska halvön (lätt att försvara, låter också Ibererna ha kvar några städer öster om pyreneerna som sköld för romare, galler och germaner). Sedan en attack på Ptolomoic ("egypten"). Tog städerna i nildeltat... Efter det är det lätt att försvara de tre övergångarna över nilen. Nästa fraktion som ska få smaka stål är makedonien.

Har som mål att försöka göra Rom så starkt som möjligt så att det kan bli ngn slags "final" mellan oss två... Vill se mina phalanx slåss mot legionärer i gigantiska slag. Men AI:n är inte den bästa... så får se om Rom lyckas med sitt imperiebyggande.

Seriöst... elefanterna är ju sämst. Får bara panik och springer in mina egna led, likvideras rätt enkelt också.

ake22 · Inlägg av **ake22** » 17 november 2006, 16:42

Vad är en bra strategi ill att börja med med Rom. Förklara krig mot allt och alla eller vara så vänskaplig som möjligt?

MVH/ ake22

Dûrion Annûndil · Inlägg av **Dûrion Annûndil** » 17 november 2006, 19:07

Diplomatin är ju en av bristerna i de här spelen. Det går inte att använda diplomati realistiskt (kanske för att komma till en överenskommelse i godo, eller tvinga någon till underkastelse...?), utan det går bara att sluta fred med en motståndare om de plötsligt befinner sig i krig med någon annan mäktig fiende samtidigt eller är helt besegrade. Ju mer man expanderar desto surare blir alla andra och de kommer slutligen ligga i krig mot dig oavsett om det är ett smart diplomatiskt drag eller inte. Man kan inte sätta upp någon slags allianser eller buffertstater som varar. Har du mycket arméer, och delar gränser, så kommer de anfalla dig oavsett om du anfallit dem eller hjälpt dem mot andra. Diplomatin fördröjer alltså enbart allas krig mot alla, för till slut kommer det bara vara de framgångsrika expansionsmakterna kvar... Att realistiskt skildra staters utveckling görs ju inte heller - ju större expansion, desto större arméer har man.

Mvh -Dan

ake22 · Inlägg av **ake22** » 17 november 2006, 21:45

Okej. Tackar

Dûrion Annûndil · Inlägg av **Dûrion Annûndil** » 18 november 2006, 12:05

ake22 skrev:Okej. Tackar

Mitt inlägg kanske dock saknade just strategi för din situation...

Själv brukar jag vara vänskaplig mot alla som går och försöker sluta allianser med alla som ligger längre bort och man inte delar gräns med (ännu). Att föra krig mot alla är ju onödigt, utan skjut upp det så länge det går (tills du är stark nog att föra ett framgångsrikt krig).

JaGeR · Inlägg av **JaGeR** » 26 november 2006, 23:48

har fortfarade [Rome total war Barbarian invasion] på hyllan (o öppnad)
har hört att den ska vara mycket svårare !!

blizzard · Inlägg av **blizzard** » 28 november 2006, 05:43

installerade barbarian invasion men spelade det inte. Tyckte datorn blev för seg.

Testade spela Pontus (realism versionen). Rolig fraktion att spela. Häst med vagn enheter (enda fraktionen som har det i realism?).

gunship · Inlägg av **gunship** » 26 december 2006, 16:16

ake22 skrev:Vad är en bra strategi ill att börja med med Rom. Förklara krig mot allt och alla eller vara så vänskaplig som möjligt?

MVH/ ake22

att bygga upp en armé och änt apå at någon ska förklara krig

folk kommer vilja kriga på löpande band

Calypze · Inlägg av **Calypze** » 31 december 2006, 13:43

blizzard skrev:Testade spela Pontus (realism versionen). Rolig fraktion att spela. Häst med vagn enheter (enda fraktionen som har det i realism?).

Ja Pontos är härliga. Synd bara att de har en rätt dålig startposition. Finns liksom inga naturliga avgränsningar, så man blir tvungen att jaga seleukiderna (som man förr eller senare alltid hamnar i krig med).

Baktrien är också ett trevligt land, bortsett från att de börjar så långt bort från Rom, som man ju måste erövra för att vinna.

Största nackdelarna med spelet är diplomatin som är bristfällig (de andra länderna agerar ju inte realistiskt, och man kan inte lita på att de håller allianser) och att AIn är så kass. Inom 100 omgångar så har man åtminstone tredubblat sitt territorium och de andra länderna utgör inga hot. På de svårare graderna (över Medium) får dessutom AI-länderna en massa bonusar (t ex 10 000 dinarii varje år eller omgång (kommer inte ihåg vilket) på Very Hard). Hade varit roligare om de blev smartare och tuffare mot en istället.

Calypze · Inlägg av **Calypze** » 1 januari 2007, 17:41

När vi ändå är inne på Pontos måste jag också fråga vad för slags stat Pontos var historiskt? Var det en hellenistisk stat eller någonting annat? I spelet (RTR försöker ju få det så realistiskt som möjligt) så har de ju en österländsk kultur, och deras kung är av persiskt ursprung (fast hellenism var ju då en blandkultur av grekiskt och orientaliskt som anammades av både greker och andra folkslag) och de tillhör inte Diadochi, men de dyrkar grekiska gudar, har en del grekiskt-inspirerade militära enheter, och greker började ju bosätta sig i området redan på 600-talet f.Kr.

Dûrion Annûndil · Inlägg av **Dûrion Annûndil** » 2 januari 2007, 00:37

Calypze skrev:När vi ändå är inne på Pontos måste jag också fråga vad för slags stat Pontos var historiskt? Var det en hellenistisk stat eller någonting annat? I spelet (RTR försöker ju få det så realistiskt som möjligt) så har de ju en österländsk kultur, och deras kung är av persiskt ursprung (fast hellenism var ju då en blandkultur av grekiskt och orientaliskt som anammades av både greker och andra folkslag) och de tillhör inte Diadochi, men de dyrkar grekiska gudar, har en del grekiskt-inspirerade militära enheter, och greker började ju bosätta sig i området redan på 600-talet f.Kr.

Utvecklarna har väl försökt illustrera det du beskriver. I området fanns som sagt joniska kolonier, som sedan hamnat under persisk överhöghet, och området blev ett kungarike efter Alexanders härtåg. Han kom ju aldrig upp dit, men Mitradates I (som var av persisk härkomst) gjorde först området självständigt från Antigonos (som förlorade slaget vid Ipsos 301 f.Kr), och utropade sig till kung efter Lysimachos nederlag vid Kurupedion 281 f.Kr. Det hellenistiska inflytandet var alltså stort.

Själv brukade jag gärna spela Baktrien, för de har ingen överdrivet stark position men har tillgång till de grundläggande enheterna som utgör en god makedonsk falang-styrka. Att erövra Rom struntar jag i, eftersom man efter ett tag är övermäktig i alla fall, så jag slutar spela då helt enkelt.

Seleukiderna är självklart roligt eftersom de har eller får de häftigaste enheterna - bepansrade elefanter, stridsvagnar, kopierade legionärer... Ett tips är att det första man gör är att flytta huvudstaden västerut - varför inte till Antiochia? - vilket gör det lättare att hålla uppe lojaliteten hos befolkningen i de västliga städerna som är betydligt mer värdefulla än de östliga.

Mvh -Dan

Calypze · Inlägg av **Calypze** » 2 januari 2007, 13:03

Dûrion Annûndil skrev:Utvecklarna har väl försökt illustrera det du beskriver. I området fanns som sagt joniska kolonier, som sedan hamnat under persisk överhöghet, och området blev ett kungarike efter Alexanders härtåg. Han kom ju aldrig upp dit, men Mitradates I (som var av persisk härkomst) gjorde först området självständigt från Antigonos (som förlorade slaget vid Ipsos 301 f.Kr), och utropade sig till kung efter Lysimachos nederlag vid Kurupedion 281 f.Kr. Det hellenistiska inflytandet var alltså stort.

Okej, tack. Pontos kanske var hellenistiskt-influerat på samma sätt som Japan är Västinfluerat?

Dûrion Annûndil skrev:Seleukiderna är självklart roligt eftersom de har eller får de häftigaste enheterna - bepansrade elefanter, stridsvagnar, kopierade legionärer...

Själv brukar jag inte gilla att spela som de nationer som börjar med en massa städer... man känner sig lätt överrumplad av att man måste hålla koll på alltihop. Dessutom är det roligare att bygga upp ett rike från en lite mer ödmjuk början.

Sen så måste jag ju även nämna germanerna! De blev ju helt omdanade i 6.0-versionen. Hade lite svårt att bara köra med javeliners i början, men när man väl lärt sig så funkar det utmärkt, iaf mot andra "barbarfolk", som gallerna. Tyvärr så åker man lätt på stryk av makedonierna och deras falangarméer. Sen så är det härligt att enheternas namn är på proto-germanska. Hoppas att de fixar de andra "barbarfraktionerna" på samma sätt.

Däremot så hade jag uppskattat ifall istället för att ha en stor-germansk fraktion istället ha en stam (t ex Chatti) som den germanska fraktionen, och ett delmål (även om bara en "house-rule") kunde isf vara att ena de germanska stammarna. Germanerna var ju faktiskt aldrig förenade under en härskare. Sen så heter flera karaktärer sina namn i latinsk eller grekisk form. Mithradates är väl en grekifiering av något persiskt namn, och Arminius är ju en latinisering av det germanska namnet Irmin. Hade varit mer äkta om de hetat det namn de verkligen hette. Men men, man kan väl inte få allt?

Zeppo · Inlägg av **Zeppo** » 31 januari 2007, 22:23

Att försöka ha fred med så många som möjligt är en viktig nyckel i spelet. Då öppnas möjligheten till handel och därmed bättre inkomster.
Sedan ska man inte underskatta värdet av vissa underverk/byggnader som kan ge ökad lojalitet i hela landet, ökad jordbruksinkomst mm.

Rolexen · Inlägg av **Rolexen** » 11 februari 2007, 21:19

Jag har också samma problem. Jag går bara mer och mer minus för varje runda som går, samtidigt som Brutii verkar ha hur mycket trupper som helst

. Och jag kör ändå bara på easy. Ska jag försöka att alliera mej med Brutii igen eller försöka vinna över dom direkt? Jag undrar även hur jag ska göra för att få mer pengar. Jag är just nu i krig med Rebels, Brutii, Scipii och senaten. Grekland, Armenien och Egypten är neutrala. Jag har ca 160 rundor kvar till spelets slut.

Dûrion Annûndil · Inlägg av **Dûrion Annûndil** » 11 februari 2007, 22:59

Calypze skrev:Okej, tack. Pontos kanske var hellenistiskt-influerat på samma sätt som Japan är Västinfluerat?

Ungefär...

Calypze skrev:Sen så måste jag ju även nämna germanerna! De blev ju helt omdanade i 6.0-versionen. Hade lite svårt att bara köra med javeliners i början, men när man väl lärt sig så funkar det utmärkt, iaf mot andra "barbarfolk", som gallerna. Tyvärr så åker man lätt på stryk av makedonierna och deras falangarméer. Sen så är det härligt att enheternas namn är på proto-germanska. Hoppas att de fixar de andra "barbarfraktionerna" på samma sätt.

Barbararméerna ska väl vara totalt underlägsna i regelrätta fältslag.

Calypze skrev:Mithradates är väl en grekifiering av något persiskt namn, och Arminius är ju en latinisering av det germanska namnet Irmin. Hade varit mer äkta om de hetat det namn de verkligen hette. Men men, man kan väl inte få allt?

Det är kanske enklare att känna igen dem i de återkommande historiska formerna. Mithradates är ju ändå snarlikt iranskans Mithrad[ta

Rolexen skrev:Jag har också samma problem. Jag går bara mer och mer minus för varje runda som går, samtidigt som Brutii verkar ha hur mycket trupper som helst . Och jag kör ändå bara på easy. Ska jag försöka att alliera mej med Brutii igen eller försöka vinna över dom direkt? Jag undrar även hur jag ska göra för att få mer pengar. Jag är just nu i krig med Rebels, Brutii, Scipii och senaten. Grekland, Armenien och Egypten är neutrala. Jag har ca 160 rundor kvar till spelets slut.

Hur hamnade du i krig med de romerska fraktionerna? De är ju dina trogna allierade fram tills man är stark nog att vinna spelet, och man kan traska över deras områden utan att kriga mot dem... Undvik att kriga mot dem tills du enbart behöver en till för att vinna, ta därefter Rom.

På den ekonomiska sidan måste man ju balansera sina styrkor så att städer som inte är hotade bevakas av billigaste trupperna i små mängder, utsatta städer av bra trupper som kan hålla ut själva, eller stå emot en turn till man kan undsätta den med bra styrkor (med bågskyttar kan man iochför sig ofta besegra en anfallare genom att anfalla de belägrande och låta bågskyttarna massakrera dem från muren)

Ekonomin är ju mycket lättare i RTW än i föregångaren Medieval Total War, där man enbart kunde handla med utlandet och alltså förlorade inkomster ju mer man expanderade... I RTW (och RTR och MTW 2) så genererar ju ens egna städer handel mellan sig, och ju mer man expanderar desto mer pengar får man. Men man måste ju se till att tidigt satsa på att bygga upp hamnar och marknadsplatser.

Mvh -Dan