Svenska skatten ökade under 1900-talet

[Stefan Lundgren]

Hoppas att det inte blir för politiskt diskussion.

Nu har jag inte den aktuella siffran hur mycket beskattningen av BNP är idag för Sverige, men den är definitivt över 50% och det som är helt klart är att beskattningen har ökat i Sverige under hela 1900-talet. Enligt en tabell i Lars Magnussons bok "Sveriges ekonomiska historia" med tryckåret 1999 så finns det en tabell på sidan 395 över hur stor del är beskattningen i Sverige av bruttonationalprodukten.

Åren är 1925, 1933, 1950, 1960 och 1975.

Under dessa år var procentsatsen för Sverige; 16,0; 18,9; 21,0; 28,7 och 46,6.

Jämfört med Danmark; 19,6; 20,1; 19,8; 25,3 och 43,0 och Finland; 21,6; 20,1; 27,8; 27,5 och 37,5.

Sverige var i början av 1900-talet ledande inom träindustrin och numera är inte skogsprodukterna så efterfrågade längre.

Visst går det att minska själva beskattningen och Finland har ju minskat sin beskattning om man utgår ifrån tabellen, dock inga större procentsatser förutom mellan de första två åren med de valda åren.

Hur stor är själva beskattningen av BNP nu?
Vad har gjorts eftersom beskattningen har ökat i Sverige.

Stefan

[von Adler]

Jag var av uppfattningen att svenska skogsprodukter var eftertraktade, särskilt nu när krisens låga krona gjort dem billiga, särskilt i jämförelse med de finska motsvarigheterna.

[Stefan Lundgren]

Du kanske har rätt slog det mig med skogsindustrin, skall kolla upp det mera.

Men värdena stämmer hoppas jag eftersom dessa är hämtade.

Stefan

[a81]

Här är en lista över skattetrycket i olika länder:

http://en.wikipedia.org/wiki/List_of_co ... age_of_GDP

Skattetrycket i Sverige ligger alltså precis under 50 procent. Att skattetrycket är högt i Sverige, och att folk accepterar det, tror jag delvis hänger samman med att Sverige är världens kanske mest individualiserade samhälle. Ungdomar flyttar hemifrån tidigt (om än inte lika tidigt som för ett par decennier sedan), gamla bor kvar i sina hus eller (större) lägenheter så länge de orkar, ensamhushållen är flest i världen, mycket få föräldrar flyttar som gamla hem till sina barn, och så vidare. Detta kräver att mycket pengar (via skatten) skickas mellan generationerna, i form av relativt höga pensioner, kraftigt subventionerad barn- och äldreomsorg, förhållandevis generösa studiemedel, etc. Sedan är ju givetvis frågan vad som kom först: individualismen eller den höga skatten/välfärdsstaten?

Man skulle nog kunna säga att genomsnittssvensken absolut inte vill vara beroende av sina anhöriga, men har samtidigt inget emot att vara beroende av stat eller kommun.

Sedan är det många länder, exempelvis i Sydeuropa, som haft alldeles för låga skatter i förhållande till deras utgifter. I Sverige har vi, under regeringarna Persson och Reinfeldt, haft bra balans i ekonomin. Det innebär höga skatter, om vi vill ha välutbyggd välfärd.

[Magnus L]

Hur stor är själva beskattningen av BNP nu?
Vad har gjorts eftersom beskattningen har ökat i Sverige.

Stefan

Man har kraftigt ökat transfereringarna med det offentliga som mellanhand ungefär som en tidigare skribent skriver.

Skattetrycket kulminerade 1989 med 56.5% av BNP, gick ner till 47.9% 1995, upp och vände på 51.9% år 2000, ner till 47.9% 2002. Sen upp och vände på 49.5% 2005. 2008 var det preliminärt 46.9% och har sen preliminärt vänt uppåt under 2009. Mycket av utvecklingen hänger ju ihop med konjunkturen och BNP utvecklingen.

Källa: http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Ska ... to394=2009

[Stefan Lundgren]

Det verkar som att beskattningen pendlade mer under de senaste tjugo åren än vad som gjorde tidigare.

Stefan

[Magnus L]

Jo det är sant, men trenden verkar vara fallande skattetryck oavsett regering senaste 20 åren. På den tiden har vi haft 2 ekonomiska kriser och annat smått och gott som puffat upp det relativa skatteuttaget (på olika sätt) men trenden är som sagt fallande och vi sticker numer inte ut alls lika extremt som tidigare, långt ifrån.

Sen om skogsindustrin, en snabbgoogling ger detta - iofs något inaktuellt:
http://www.e24.se/makro/sverige/svensk- ... 535983.e24

"Skogen svarar ”bara” för cirka 11 procent (av exporten, min anmärkning) men är ändå en betydande nettoexportör eftersom ­råvaran är helsvensk. Under 2007 gav skogsvarorna exportintäkter på 96 miljarder kronor och verkstadsvaror, inklusive bilar, 108 miljarder kronor.

[von Adler]

Sifforna är ju från precis innan finanskrisen - vad jag förstått har verkstadsindustrin blötts vit under krisen, med produktion nere på 30-40% av vad den var innan krisen, medan skogsindustrin fortsätter att vara stark. Ska man extrapolera från siffrorna i artikeln vore det 96 miljarder skogsindustri och 50 miljarder verkstadsindustri idag.

Räknas förresten pappersindustrin med i skogsindustrin?

[Stefan Lundgren]

Räknas förresten pappersindustrin med i skogsindustrin?

Både ja och nej, jag har sett dem i statiken antingen i samma tabell/kapitel eller på olika ställen.

Min generella uppfattning kring skattehöjningen är att produktionen har sjunkit i överlag och att skatteintäkterna har ökat istället.

Stefan

[Magnus L]

Sifforna är ju från precis innan finanskrisen - vad jag förstått har verkstadsindustrin blötts vit under krisen, med produktion nere på 30-40% av vad den var innan krisen, medan skogsindustrin fortsätter att vara stark. Ska man extrapolera från siffrorna i artikeln vore det 96 miljarder skogsindustri och 50 miljarder verkstadsindustri idag.

Räknas förresten pappersindustrin med i skogsindustrin?

Verkstadsindustriexporten är många gånger större än så. Det står fel i den artikel jag länkade till på e24.se. Såhär ser det ut när jag tar med lite mer.

"Knappt hälften, 47,7 procent, av den svenska exporten är verkstadsprodukter.

Skogen svarar ”bara” för cirka 11 procent men är ändå en betydande nettoexportör eftersom ­råvaran är helsvensk. Under 2007 gav skogsvarorna exportintäkter på 96 miljarder kronor och verkstadsvaror, inklusive bilar, 108 miljarder kronor."

Det är någon journalist som rört till det ordentligt angående verkstad verkar det som. Först står verkstad för ca 416 miljarder och sen för 108 miljarder ....

Nåväl. Fordonsexporten står 2007 för ca 150 miljarder i export enl branschen själv (bilar, lastbilar, andra motorfordon samt reservdelar). Nedgången 2008 till 2009 var ca 42%. Sen har det gått rätt kraftigt uppåt igen. Enbart fordonssidan ligger under 2010 ca 25% under 2007 års siffror skulle jag tro, dvs ca 110 miljarder export.

Rörigt värre, men det är svårt att hitta en bra sammanfattning.

[Magnus L]

Räknas förresten pappersindustrin med i skogsindustrin?

Både ja och nej, jag har sett dem i statiken antingen i samma tabell/kapitel eller på olika ställen.

Min generella uppfattning kring skattehöjningen är att produktionen har sjunkit i överlag och att skatteintäkterna har ökat istället.

Stefan

Produktionen har kontinuerligt ökat förutom nu under finanskrisen, eller vad menar du ? BNP växer och det gäller även varuproduktionen och inte bara tjänster, eller vad menar du?

[Stefan Lundgren]

Jag tänker inte utveckla det till någon nutida politisk diskussion, men återgår jag till det som jag skrev så har beskattningen i Sverige ökat mer än dubbelt så mycket idag än mitten på 1920-talet och x antal företag/industrier har lämnat Sverige......Det är därför jag tog upp den industriella produktionen.

Stefan

[Magnus L]

Men produktionen har ju inte minskat så att säga.

http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Eko ... 10=,1,2,2,

http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____42979.aspx

[Stefan Lundgren]

Hittade ett citat ur "Det sociala landskapet"(Göran Ahrne m fl, 1996) på s 151-152 som jag anser passa in där.

Parallellt med tillväxten av statens verksamhet och utgiftedr har skatterna ökat. Och precis som i fråga om statens tillväxt har de ökat fortare än BNP. Omkring 1950 utgjorde skatterna cirka en femtedel av BNP för att fram till 1980 stiga till omkring hälften av BNP. Under åttiotalet steg den s k skattekvoten långsammare, men den var som högst i slutet av åttiotalet, 56 procent. Därefter har skattekvoten sjunkit till 50 procent. Under denna tid har beskattningen till viss del förskjutits från direkta skatter av inkomt till indirekta skatter som moms eller till socialförsäkringsavgifter.

Stefan

[a81]

Hittade ett citat ur "Det sociala landskapet"(Göran Ahrne m fl, 1996) på s 151-152 som jag anser passa in där.

Parallellt med tillväxten av statens verksamhet och utgiftedr har skatterna ökat. Och precis som i fråga om statens tillväxt har de ökat fortare än BNP. Omkring 1950 utgjorde skatterna cirka en femtedel av BNP för att fram till 1980 stiga till omkring hälften av BNP. Under åttiotalet steg den s k skattekvoten långsammare, men den var som högst i slutet av åttiotalet, 56 procent. Därefter har skattekvoten sjunkit till 50 procent. Under denna tid har beskattningen till viss del förskjutits från direkta skatter av inkomt till indirekta skatter som moms eller till socialförsäkringsavgifter.

Stefan

På 1950-talet fick man alltså behålla 80 procent av "sin BNP per capita", medan bara 50 procent "blir kvar" i dag. Dock måste man tänka på att mycket av skatten vi betalar in i dag går till sådant som på 1950-talet till största del av oavlönat arbete, till exempel barnomsorg. För att båda föräldrarna i en barnfamilj skall kunna jobba krävs högre skatter än på 1950-talet. En dagisplats subventioneras exempelvis med cirka 10 000 kr(!) per månad.