Ekmans skördeomdömen 1683-1780 i Sverige

[Stefan Lundgren]

Materialet redovisades av Per-Erik Brolin i Statistisk tidskrift nr 10 1954.

På s 430 i tidskriften som är ombunden så redovisades värdena av Ekmans omdömen.
Vem var Ekman? Jag har försökt hitta honom, men har inte lyckas.
Har lusläst Brolins text och sök honom på ett par databaser, det enda som står är att han gjorde historiska omdömen på skördarna 1783.
Astrid Hegarts bok "Akademins spannmål" kanske har uppgifter om honom.

I tabell 2 i Brolins artikel kan man följa hur de olika omdömerna var under slutet av 1600-talet och nästan hela 1700-talet i Sverge. De flesta åren var medelmåttliga, men det fanns några år som skördarna var knappa, svaga och att det var missväxter. Brolin tog upp en del andra omdömen i sin artikel. I jämförelse mellan Ekmans omdömen och Tabellkommisionens omdömen så skiljdes det en hel del också(tab 2 i inlägget).
Året 1773 som var ett svårt år med tanke på att det har varit missväxt under 1771 och knappa skördar under följande år, vilket det var svält och elände under 1773, fast skördarna var medelmåttliga. I tabellerna här nedanför finns enbart de värden för riket som helhet, om man vill har lokala(regionspecierade) bör hänvisas till Gustav Utterströms bok(Jordbrukets arbetare) från 1957 och bilagsdelen.

Stefan


TABELL 1

År å omdömen

1683 medelmåttlig
1684 ringa
1685 medelmåttlig
1686 knapp
1687 missväxt
1688 knapp
1689 medelmåttlig
1690 ymnig
1691 ymnig
1692 medelmåttlig
1693 knapp
1694 dyr
1695 knapp
1696 knapp
1697 missväxt
1698 missväxt
1699 dyr
1700 ymnig
1701 ymnig
1702 medelmåttlig
1703 medelmåttlig
1704 ymnig
1705 medelmåttlig
1706 medelmåttlig
1707 medelmåttlig
1708 medelmåttlig
1709 missväxt
1710 medelmåttlig
1711 medelmåttlig
1712 ymnig
1713 ymnig
1714 medelmåttlig
1715 ymnig
1716 medelmåttlig
1717 knapp
1718 knapp
1719 missväxt
1720 medelmåttlig
1721 medelmåttlig
1722 ymnig
1723 medelmåttlig
1724 knapp
1725 medelmåttlig
1726 missväxt
1727 knapp
1728 medelmåttlig
1729 ymnig
1730 medelmåttlig
1731 medelmåttlig
1732 ymnig
1733 medelmåttlig
1734 medelmåttlig
1735 medelmåttlig
1736 medelmåttlig
1737 ymnig
1738 ymnig
1739 medelmåttlig
1740 knapp
1741 missväxt
1742 knapp
1743 medelmåttlig
1744 ymnig
1745 ringa
1746 knapp
1747 missväxt
1748 svag
1749 dyr
1750 ymnig
1751 medelmåttlig
1752 medelmåttlig
1753 ymnig
1754 medelmåttlig
1755 medelmåttlig
1756 knapp
1757 svag
1758 medelmåttlig
1759 ymnig
1760 medelmåttlig
1761 knapp
1762 missväxt
1763 svag
1764 knapp
1765 medelmåttlig
1766 medelmåttlig
1767 medelmåttlig
1768 ymnig
1769 ymnig
1770 medelmåttlig
1771 missväxt
1772 knapp
1773 medelmåttlig
1774 medelmåttlig
1775 knapp
1776 medelmåttlig
1777 ymnig
1778 medelmåttlig
1779 ymnig
1780 knapp

TABELL 2

Skillnader mellan Tabellkommisionen och Ekmans utlåtande(de år som inte överensstämde med varandra)

År-Tabell-kommisionen-Ekman

1749 svag-----dyr tid
1762 ingen anm----missväxt
1771 ingen anm----missväxt

[qw12]

Gammalt inlägg, men ändå:
Ekman, som Brolin hänvisar till, är nog Emanuel Ekman.

Se ytterligare referenser till Ekman i "Från arbetsstatistik till konjunkturöversikt:
arbetarfrågan och etablerandet av en statlig konjunkturbevakning
i Sverige 1893-1914" av Sven Hellroth, Acta Universitatis Stockholmiensis

[Stefan Lundgren]

Ekman, som Brolin hänvisar till, är nog Emanuel Ekman

Jag fick fram förnamnet efter ett tag kommer jag ihåg.
Men han tillhörde inte de dåtida experterna under 1800-talets senaste hälft när bl a Gustav Sundbärg (ledde den stora Emigrationsutredningen ((finns en tråd om det på Skalman)) och Nils Woxlin som var en av Sveriges mest kända jordbruksexperter på sin tid.

Stefan

[HJ]

Lite nyfiket, hur skall de olika omdömena graderas? Ymnig>medelmåttlig>svag>knapp>dyr>missväxt, skulle jag gissa, men är osäker på hur man skall tolka "dyr" i detta sammanhang.

Jag antar att det rör riket som helhet, och att det kunde vara lite bättre eller sämre på olika ställen.

/Håkan

[Stefan Lundgren]

Om man tar det bättre först så antar att man kan "översätta" till modern svenska följande.

God
Medelmåttligt
Ymnig
Ringa----Knappt (tycker att dessa går jämnt ut)
svag
dyr
missväxt

Det var ett tag sedan jag höll på det sist och har lagt dessa teorier samt funderingar mer eller mindre åt sidan.

På 1690-talet var det svåra tider i Sverige med bl a högre dödstal och sjunkande födelsetal.

Men värst var det nog i början på 1770-talet; 1771 var det missväxt, året efter knapp och som ledde till det svåra året 1773 då många dog av dysenteri och nervfeber, känner till att dödstalet kom upp till 53 promille för detta år(rekord i Sverige sedan Tabellverket började med folkräkningen 1749) och många socknar hade över 100 promille döda/1000 invånare. Såvitt vad jag kommer ihåg hade Torstuna socken norr om Enköping 180 promille döda under 1773 och sedan sjönk dödstalen drastiskt över hela landet, under de följande två åren sjönk de ner till låga dödstal på runt 10 promille.

Stefan

[Markus Holst]

Nja, ymnig måste nog stå högst upp på din lista

[Stefan Lundgren]

Tabelltoppen är omgjord!!!

Ymnig
God
Medelmåttlig
osv

Stefan

[Solkungen]

Vad är detta för något egentligen, man kan ju inte ange skördenivåer i ett helt land med ett enda ord!
Eller gäller det bara på en specifik plats?

[Stefan Lundgren]

Vad är detta för något egentligen, man kan ju inte ange skördenivåer i ett helt land med ett enda ord!
Eller gäller det bara på en specifik plats?

Man samlade ihop omdömen från olika delar för att få en enhetlig bild, prästerna eller någon annan som stod prästerna nära skickade dem till en enhet som jag inte minns namnet på (men det var innan länsstyrelserna kom på tråden) och de skickade vidare till en ämbete i Stockholm. I slutet på 1700-talet började man förbereda den instition som skulle behandla jordbruksstatistik och som grundades 1802 har jag för mig. Ett bra tips är att läsa SCB:s skrift om jordbruksstatistiken 200 år och den finns på nätet.

http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/P ... objid=2017++

Stefan