Bomullsginen: orsaken till det amerikanska inbördeskriget?

[Rick von Sloneker]

Runt 1790 odlades det ganska försumbara mängder bomull i USA. Skälet var att upland cotton -- den bomullsplanta som är mest förekommande i den amerikanska södern -- var besvärlig att handskas med. Det gick inte att använda dåtidens mekaniska verktyg för att separera fibrerna från fröna i den nyskördade bomullen, och därför fick detta göras för hand. För en plantageslav tog det ungefär tio timmar att rensa fram ett halvt kilo bomullsfibrer, och detta betydde att det inte var särskilt lönsamt för söderns plantageägare att satsa på bomull.

Men 1793 uppfinner Eli Whitney bomullsginen, en maskin som förändrar allt. Med bomullsginen kan tre slavar plötsligt separera cirka 25 kilo ren bomull på en dag. Siffrorna talar sitt tydliga språk: 1793 exporterade USA 230 ton bomull. 1810 hade siffran stigit till 42 000 ton. Och det var bara början. Med ständigt ökande efterfrågan från inte minst Storbritannien, där den industriella revolutionen tagit fart, hade bomullen plötsligt förvandlats till söderns mest lukrativa planta. Plantageägarna agerade rationellt och köpte upp allt större landområden för att odla ännu mer bomull. Med åren förvandlades söderns ekonomi därför till att huvudsakligen bli en bomullsekonomi.

Paradoxalt nog minskade Whitneys maskin inte behovet av mänsklig arbetskraft. Eftersom bomullsproduktionen växte exponentiellt ökade även behovet av slavar. Priset på slavar steg kraftigt i södern, och många slavägare i nordstaterna gjorde sig en hacka på att sälja sina slavar till söderns bomullsbaroner. Samtidigt gjorde de senare allt de kunde för att uppmuntra större barnafödande bland sina slavar. Resultatet blev en radikal demokrafisk förändring under 1800-talets första hälft: 1790 hade det funnits 750 000 slavar i hela USA. 1860 var de nästan fyra miljoner och framför allt koncentrerade i södern.

Strax före inbördeskrigets utbrott 1861 var det därför två väsensskilda ekonomier som stod mot varandra. Nordstaterna hade industrialiserats och förbjudit slaveriet, som ansågs vara föråldrat och moraliskt förkastligt. I sydstaterna hade jordbrukssamhället och slaveriet tvärtom stärkts på grund av den lukrativa bomullen. Och slaveriet blev som bekant den huvudfråga som till slut ledde till inbördeskrig.

Så till den intressanta frågan: Om bomullsginen aldrig hade uppfunnits -- hade inbördeskriget då kunnat undvikas?

Södern hade förmodligen ändå varit mer av ett jordbrukssamhälle på grund av geografiska förutsättningar. Men hade spänningarna mellan nord och syd blivit så akuta om inte bomullsexplosionen ägt rum? Bomullen var nämligen så lukrativ att den gjorde söderns plantagearistokrati extremt självsäker. 1860 stod söderns bomull för hela 60 procent av USA:s export och tre fjärdedelar av världsproduktionen. Om sydstaterna då hade räknats som en självständig nation hade de varit världens fjärde rikaste land. Det fanns ledare i södern som trodde att nordstaterna inte skulle våga spjärna emot 1861 eftersom nordens textilfabriker då skulle stanna upp. Somliga trodde även att importländer som Storbritannien och Frankrike skulle vara beredda att ingripa på söderns sida om det blev krig. De förlitade sig på kraften hos "kung Bomull". Men med tiden skulle det förstås visa sig att Bomull endast var en mäktig kung så länge fred rådde.

[Hans]

Intressant.

Hur hade slaveriets avskaffande i omvärlden påverkat det hela?

Maskinen ifråga är då denna?

https://sv.wikipedia.org/wiki/Egrenermaskin

MVH

Hans

[Markus Holst]

Tack Rick för detta gedigna inlägg! När medlemmar på detta sätt delar med sig av sina kunskaper är Skalman som bäst.

Finns det mer att berätta i ämnet?

[von Adler]

Det är möjligt att slaveriet inte spritt sig lika mycket utan cotton gin, då bomullen blev enormt lönsam. Men grundproblemet - USA hade mark, men brist på arbetskraft. Arbetskraft vad dyrt, därmed blir slaveri lönsamt (för slavägarna då, inte för samhället i stort) - kvarstår.

Det fanns andra cash crops som odlades i södern - tobak, ris, vete och majs m.m. Även om dessa inte var lika lönsamma som bomull så var de fortfarande lönsamma och en slav- och landägande aristokrati kommer dominera söderns ekonomiska och politiska liv, och dessa kommer knuta slaveriet till sin position i samhället och försvara det med våld.

[Markus Holst]

På vad sätt var slaveriet olönsamma för samhället? Att det var dålig lönsamhet för slaven är jag införstådd med.

[von Adler]

På vad sätt var slaveriet olönsamma för samhället? Att det var dålig lönsamhet för slaven är jag införstådd med.

I det amerikanska systemet, s.k. chattel slavery, är slaven helt och hållet slavägarens egendom. Det ansågs socialt fult att tortera, våldta eller mörda sina slavar, men det var inte olagligt.

Slavens barn föds också till slaveri. Om du jämför med andra former av tvingat arbete, t.ex. statare, torparsystem, träldom eller livegenskap, eller mycket av slaveriet kring Medelhavet så har en chattel slave inget sätt att förbättra sin eller sina barns lott. De förblir slavar helt utan rätt till sin familj, sina barn eller personlig egendom.

Det var t.ex. inte ovanligt i Ryssland eller i medelhavsslavsystemet att den livegne eller slaven arbetade på sin fritid, tjänade ihop pengar, gjorde affärer och antingen hyrde in någon att göra sitt "slavgöra" eller köpte sig fri för pengarna - för de hade rätt till privat egendom. Det de arbetade ihop utanför sina arbetspass tillhörde dem och inte ägaren och de kunde använda det som de ville.

I ett system med chattel slavery har du plockat bort en stor del av befolkningens möjlighet att förbättra sin lott och slösar därmed bort en hel del av "human resources". De konsumerar dessutom ingenting då de inte har någon form av lön - deras bidrag till BNP kommer vara betydligt lägre. Deras know-how och förmågor är svåra att förbättra, varvid man sällan ser industrialisering med sådana system. Specialiseringen blir lägre och därmed samhällets ekonomi mindre.

Man ser det tydligt i skillnaden mellan Nord och Syds förmåga till att föra krig under amerikanska inbördeskriget. Syd hade ingen industri, ingen förmåga att bygga en flotta, ingen förmåga att tillverka vapen i stor skala och inte den logistiska förmågan att föra kriget in på fiendens territorium. Ur ett eknomiskt-industriellt synsätt var kriget avgjort redan första dagen, det var bara att Nord, som saknade militärt etablissemang var tvunget att bygga upp en armé och en flotta och sedan överbrygga de stor avstånden och logistiska utmaningarna. Syd var av naturen en mycket svagare stat på grund av slaveriet.

[Rick von Sloneker]

Finns det mer att berätta i ämnet?

En intressant aspekt är hur politiken speglade regionala maktförhållanden. I norden förespråkade politikerna handelstullar och protektionism, villket gynnade den regionens industrimän. I södern förespråkade de frihandel, vilket gynnade plantagearistokratin som levde på råvaruexport. Båda sidor försökte givetvis framställa sin politik som bra för hela landet, men när man blickar bortom deras retorik lyser de regionala intressena igenom.

Efter inbördeskriget fick protektionismen ett uppsving under 1800-talets senare hälft. När president McKinley (1897-1901) införde ett gäng handelstullar runt sekelskiftet -- något Donald Trump blickar tillbaka på idag -- var det alltså ingen "galen" ny idé utan något som var förankrat i nordens tänkande sedan länge. Jag blev själv överraskad när jag läste om detta för några år sedan, för USA framställs ofta som ett land som har byggts upp genom fri kapitalism och marknadsliberalism. När man läser om 1800-talet upptäcker man att det endast stämmer delvis.

En annan intressant aspekt är kulturskillnader. Söderns plantagearistokrati utvecklade ett sorts gammalmodigt ridderlighetsideal som lade stor vikt vid sådant som personlig heder, ära, romantiskt svärmeri och dueller. Man skulle kunna hävda att en sådan "feodal" världsbild också var en produkt av att eliten rådde över en slav- och jordbruksekonomi. Det fanns även en tendens att uttrycka stolthet över det man i norden ansåg vara "bakåtsträvande". Så här uttryckte sig till exempel generalen och politikern Louis Wigfall till ett brittisk korrespondent 1861 (hastigt översatt av mig):

"Vi är ett säreget folk, min herre! Vi är ett jordbrukarfolk, vi är ett primitivt men civiliserat folk. Vi har inga städer -- vi vill inte ha några sådana. Vi har ingen litteratur -- vi behöver ingen sådan än [...] Vi vill inte ha några fabriker, vi önskar ingen handel, inga fabriks- och arbetarklasser [...] Så länge vi har vårt ris, vårt socker, vår tobak och vår bomull förfogar vi över sådana rikedomar att vi kan köpa allt vi behöver från de länder som är våra vänner och dessutom lägga undan en del."

[von Adler]

Under 1800-talet var det i princip bara Stobritanniens liberaler som förespråkade frihandel. Och ja, amerikanska söderns aristokrati, då.

Vilket det förstås skämtades kring.

ukfreetrade.jpg

[Hans]

Tackar skribenterna ovan för intressant läsning.

Har du mer om satiren, vem, när och var?

MVH

Hans

[von Adler]

Ett vykort från tidigt 1900-tal. Bilden är ritad av Arthur Moreland, som publicerades mycket som politisk satiriker i brittiska tidningar, bland annat The Pickwick Papers.

[Rick von Sloneker]

Det är möjligt att slaveriet inte spritt sig lika mycket utan cotton gin, då bomullen blev enormt lönsam. Men grundproblemet - USA hade mark, men brist på arbetskraft. Arbetskraft vad dyrt, därmed blir slaveri lönsamt (för slavägarna då, inte för samhället i stort) - kvarstår.

Det fanns andra cash crops som odlades i södern - tobak, ris, vete och majs m.m. Även om dessa inte var lika lönsamma som bomull så var de fortfarande lönsamma och en slav- och landägande aristokrati kommer dominera söderns ekonomiska och politiska liv, och dessa kommer knuta slaveriet till sin position i samhället och försvara det med våld.

Tack för dina inlägg i tråden, väldigt intressant läsning.

Ja, vi hade fortfarande haft en landägande aristokrati, och det hade blivit politiska spänningar mellan nord och syd oavsett. Frågan är dock om de hade lett till inbördeskrig. Om andra plantor var långt ifrån lika lukrativa och slavarna inte hade ökat lika mycket i antal hade den landägande aristokratin kanske varit för ekonomiskt svag för att våga träda ut ur unionen. Jag vet inte. För att komma närmare ett svar skulle man behöva ta reda på hur priserna och efterfrågan på de andra plantorna i södern såg ut på den tiden. Jag vet att Storbritannien importerade väldigt mycket vete från USA, men om jag minns rätt odlades det framför allt i nordstaterna.

En annan intressant fråga man kan spekulera i är om Frankrike hade invaderat Mexiko 1861-1862 om inte det amerikanska inbördeskriget hade brutit ut. USA hade ju redan då Monroe-doktrinen som inte tolererade europeiska interventioner på det västra halvklotet. Jag gissar att det hade blivit helt andra bullar utan inbördeskriget, men eftersom det blev ett sådant passade Frankrike på.

[Hans]

Tack.

https://en.wikipedia.org/wiki/Arthur_Moreland_(artist)

MVH

Hans

[von Adler]

Ett pund bomull kostade tydligen 13,5 cent i USA 1860.

Tobak kostade 3 cent per pound vid samma tidpunkt.

1866 fick man tydligen ut 122 pound per acre med bomull och 803 pound per acre med tobak.

122x13,5=1 647 cent per acre.

803x3=2 409 cent per acre.

Gissningsvis är arbetet med tobak dock betydligt mer arbetsintensivt och det är inte riktigt lika mycket land som är bra för tobak som det är för bomull.

Men ja, andra grödor är alternativ till bomullen, helt klart.

[koroshiya]

...många slavägare i nordstaterna gjorde sig en hacka på att sälja sina slavar till söderns bomullsbaroner...

Strax före inbördeskrigets utbrott 1861 var det därför två väsensskilda ekonomier som stod mot varandra. Nordstaterna hade industrialiserats och förbjudit slaveriet, som ansågs vara föråldrat och moraliskt förkastligt. I sydstaterna hade jordbrukssamhället och slaveriet tvärtom stärkts på grund av den lukrativa bomullen. Och slaveriet blev som bekant den huvudfråga som till slut ledde till inbördeskrig...

Handeln med slavar var mycket lukrativ även i södern.

Och en viktig orsak till att slaveriet försvann i norr var att det inte fanns ett ekonomiskt behov av dem.

Svara på frågan kan jag inte, men jag tror att slaveriet hade dött ut senast runt år 1900, även om CSA hade överlevt.

Som kuriosa, Lee tyckte att de som styrde i syd var bonniga, och att de mest tuggade tobak och käkade jordnötter.

Sam Houston, Texas guvernör, var emot utropandet av CSA. Bland annat sade han så här.

To secede from the Union and set up another government would cause war. If you go to war with the United States, you will never conquer her, as she has the money and the men. If she does not whip you by guns, powder, and steel, she will starve you to death. It will take the flower of the country — the young men.

[Markus Holst]

Lee hade väl varit General i USAs armé? Att han valde sida som han gjorde var väl att han inte ville kämpa emot sin hemstat Virginia?