Antingen-ellers triumf, eller ett annorlunda andra världskrig i Norden.

[von Adler]

1935: I samband med den italienska invasionen av Etiopien skickas ett röda kors-sjukhus med tillhörande ambulanser till konfliktzonen. Italienska flygare, tokförbannade på att etiopierna har ett antal 20mm Madsen automatkanoner och med dem skjutit ner några italienska plan beslutar sig för att bomba sjukhustälten - men med senapsgas.

Sjukhuset förstörs och flera nordiska röda korset-personal skadas eller dödas i gasatttacken. Greve von Rosen flyger ut svenskarna och de andra nordiska sjukvårdarna. Av gasen förblindade sjuksköterskor slås upp stort i nordisk press och Italien beskrivs som ett barbariets hemvist, med delar av Jönköpingspressen talandes om "papistiska grymheter". Mussolini, som till en början tänkt hantera det hela diplomatiskt, blir rasande över beskrivningarna av den italienska folkkaraktären och skyller istället på etiopierna. Det hela leder till försämrade relationer framförallt mellan Sverige och Italien, men också en ökad syn på fascimen som "barbari" i Norden.

Kommentar: Historiskt bombade italienarna svenska röda korsets sjukhus i Etiopien som straff för att en italiensk flygare avrättats. Här är de mer förbannade och använder senapsgas (som de annars bara använde mot etiopiska trupper och underhållskolonner). Italien kom att be om ursäkt för bombningen men varnade Sverige för att göra för mycket sak av det. Här används gas och det är mycket större upprördhet.

https://en.wikipedia.org/wiki/Dolo_hospital_airstrike

[Hans]

Jag skall inte spåra ur i riktning Madsen utan bara tacka för intressant läsning.

MVH

Hans

[sveahk]

Stort tack von Alder för din version av det nordiska inslaget fram till (och i...) andra världskriget - i synnerhet dina kommentarer är uppskattade!

I det sammanhanget hittade jag en bild av Carl Gustaf von Rosen (i en biografi av Ralph Herrmans, 1975) i en Röda Kors uniform från den etiopiska tiden. Fråga: Var den uniformen officiell, internationellt sett?

IMG_2218.jpeg

Hans K

[Hans]

Vagt relaterat: https://collectarc.com/Uniform%20Guide.pdf

Som jag tolkar det var röda korsets uniformer beroende av vilket land de kom från.

MVH

Hans

[sveahk]

Vagt relaterat: https://collectarc.com/Uniform%20Guide.pdf

Som jag tolkar det var röda korsets uniformer beroende av vilket land de kom från.

MVH

Hans

Tack Hans - bara en uniformdetalj hos von Rosen jag undrade över (som den höga kragen mit korsen). Ska söka vidare, nu åter till "vår" von...von Adlers intressanta tråd!

Hans K

[von Adler]

1936: Förhandlingarna om samarbeten industriellt och vapentekniskt fortsätter. Man är överens om att anta Bofors 75mm och 40mm luftvärnskanoner och 37mm pansarvärnskanoner som standardvapen. Som ett led i det sätter Bofors upp licensproduktion vid Kongsberg i Norge, Hærens Geværfabrik i Danmark och Tampella i Finland. Det har börjat komma till stånd ett stort intresse för pansarvärns- och luftvärnskanoner när stora delar av världen upprustar och Bofors outsourcar vid flera tillfällen kontrakt till sina nordiska licenshavare, vilket skapar jobb och leder till att Hærens Geværfabrik och Tampella utökar sin produktionskapacitet för export. Det går trögare hos Kongsberg, men under 1939 kommer de att leverera 150 pjäser till "Sudan" på brittisk order.

Även SMPzA i Polen och MAVAG i Ungern får licenser för produktion för den egna armén, men inte för export.

Kommentar: Historiskt skaffade Kongsberg, Tampella och Hærens Geværfabrik licenser för Boforspjäser - pansarvärn, luftvärn och artilleri för Tampella, pansarvärn för Hærens Geværfabrik och luftvärn för Kongsberg. Här får de licenserna tidigare och bygger upp en viss kapacitet för att bygga till de nationella arméerna, som rustar upp med sådana vapen lite tidigare och lite intensivare. Då dessa länder och Sverige självt har mer produktionskapacitet, och som ett led i det nordiska samarbetet är det de som får exportordrar Bofors själva inte kan täcka, istället för SMPzA och MAVAG som fick dessa historiskt.

[Hans]

...
Det går trögare hos Kongsberg, men under 1939 kommer de att leverera 150 pjäser till "Sudan" på brittisk order
...

Vilka pjäser, 37'or eller, och varför citationstecken runt Sudan?

MVH

Hans

[von Adler]

...
Det går trögare hos Kongsberg, men under 1939 kommer de att leverera 150 pjäser till "Sudan" på brittisk order
...

Vilka pjäser, 37'or eller, och varför citationstecken runt Sudan?

MVH

Hans

37:or ja. Britterna beställde historiskt 250st pjäser (varav 80 levererades) och det förekommer på flera ställen att den officiella beställaren var "Sudanese Defence Force" men att pjäserna användes av två brittiska pansarvärnsregementen (3:e och 106:e Royal Horse Artillery) i Egypten och Libyen. Det är således britterna som beställer, men Sudan som står på papperet, därav "Sudan".

[Hans]

OK, tack.

MVH

Hans

[von Adler]

1936: Kampanjandes på att stalinism och nazism är samma sak under olika fanor vinner socialistiska partiet under Flyg och Kilbom mark mot Svenska kommunistiska partiet under Linderot. Kampen mellan de två partierna blir mer och mer hätsk med tiden.

Socialistiska partiet är mycket aktivt i rekryteringen av frivilliga till ett nordiskt förband i det spanska inbördeskriget. Först i bataljonen Thälmann (huvudsakligen tyskar och österrikare), sedan som en egen reducerad bataljon, kallad Götrek (andra förslag, som Thorsson eller Engelbrekt avfärdades som icke lämpliga). I den kom omkring 800 svenskar och 200 danskar, norrmän, svensktalade finnar och ester tjänstgöra.

Kommentar: Socialistiska partiets starka anti-stalinistiska koppling och den generellt starkare sammankopplingen mellan fascism och stalinism som två sidor av samma mynt i Norden gör att de börjar ta över mer och mer av de Stalin- och kominterntrogna kommunistiska partiets väljare. Detta leder också till större inflytande i fackföreningar, läseklubbar m.m. Socialistiska partiet var mycket aktivt i att rekrytera frivilliga till Spanien och deras högre inflytande. Även de arbetar mer över de nordiska gränserna, och resultatet blir fler svenska (och nordiska) frivilliga i Spanien.

[von Adler]

1936: Samarbetet kring tester av pansarbilar och stridsvagnar går vidare. Erfarenheterna från Spanien visar hur snabbrörliga kolumner kan korsa (och i deras fall även i viss mån säkra) stora mängder territorium med motorfordon. För att stoppa sådant behövs pansarbilar. För att kunna ta tillbaka terräng där fienden säkrat den med artilleri (vilket Sovjet kommer att göra, anser samtliga) behövs stridsvagnar.

Sveriges Pbil m/31, ett pansarchassi som kan monteras på vanliga fyrhjulsdrivna lastbilar intresserar Norge för dess låga kostnad, som beställer 4st för att skapa en experimentell pansarskvadron vid Dragonregiment nr 1. De norska pansarbilarna förses med 20mm Madsen automatkanon, som nu blivit standard lätt automatkanon i de nordiska länderna och en 8mm kulspruta. Senare, under 1938, kommer Norge att bygga ytterligare 8st på licens.

Finland, Sverige och Danmark kommer överens om att beställa Landsverks nyutvecklade Lynx pansarbil. Danmark beställer 24st, Finland 12st och Sverige 60st - 6st till varje kavalleribataljon - 1st i varje fördelning (6st) och 3st i kavalleribrigaden, plus 6st i reserv.

Experimenterandet med stridsvagnar fortsätter också, där erfarenheterna i Spanien och i viss mån i Etiopien tas i beaktande. Finland anser att en gemensam stridsvagn måste kunna engagera fientliga stridsvagnar för att kunna återta terräng och Sverige håller med. Den Landsverk L-60 man väljer att experimentera med förses därför med 37mm Bofors pv-kanon i Sverige (12st) och Finland (12st) medan Danmark (4st) och Norge (2st) förser dem med 20mm Madsen automatkanon.

Ett arbete med en förenklad L-61 inleds - Landsverk måste utbilda norska, danska och finska arbetare i att svetsa pansarplåt och färre svetsfogar anses viktigt. Landsverk arbetar därför på en förenklad modell som fortfarande har gott skydd mot tidens pansarvärnsvapen och lätt artilleri. Man förenklar konstruktionen genom att skapa ett mindre antal plåtar som kan skapas/härdas vid diverse metallverkstäder för att sedan svetsas ihop vid Landsverk eller en underleverantör i någon av de nordiska länderna.

Senare kommer diverse historiker påpeka hur liknande L-61 och den betydligt senare Sovjetiska T-50 är i linjerna.

Kommentar: Eftersom alla de nordiska länderna lägger lite extra pengar på försvaret kommer experimenterandet med pansar lite tidigare och är lite mer extenstivt. Historiskt hade Norge tre st experimentella pansarbilar (liknande de svenska fm/25 och fm/26) och en L-120 med ett hemmabyggt torn med en kulspruta i för experiment. Här beslutar de sig för att faktiskt ha en pansarbilsskvadron och går på samma lösning som Sveirge gjort med Pbil m/31, fast med den modernare beväpningen direkt. Sverige hade 3st Pbil m/31 i varje kavalleribataljon historiskt - här beslutar man att utöka det till 6st per bataljon när man beställer Lynx (den historiska Pbil m/39) lite tidigare. Danmark beställer sina Lynx tidigare, och fler st (dessa var under produktion i Sverige och beslagtogs och blev efter ombeväpning Pbil m/40 i Sverige). Finland är medvetet om mängden stridsvagnar Sovjet har, och anser sig behöva stridsvagnar själv för att kunna göra motangrepp mot en fientlig inbrytning som skyddas av stridsvagnar. Historiskt beställde de 33st Vickets 6-tonsvagnar och försök dem med svensk radioutrustning och Boforskanoner - här väntar man med vidare beställningar tills man testat L-60 och L-61 är klar, då den ska byggas lokalt också. Finland kommer att beställa fler vagnar mellan 1936 och 1939.

[CHJIMS]

1923: En kejserlig rysk plan för en invasion av Sverige och Norge avslöjas bland papperen i den exilryska flottan i Tunis när denna överlämnas till fransmännen för att huggas upp.

Det verkar som att Ryska revolutionen aldrig inträffade i detta universum?

[von Adler]

1923: En kejserlig rysk plan för en invasion av Sverige och Norge avslöjas bland papperen i den exilryska flottan i Tunis när denna överlämnas till fransmännen för att huggas upp.

Det verkar som att Ryska revolutionen aldrig inträffade i detta universum?

Jodå. Den kejserliga rysk svarta havs-flottan flydde lastad med vita flyktingar från Sevastopol till Tunis när Krim föll till Bolsjevikerna. Där blev den liggande och rostade tills den överlämnades till fransmännen för att huggas upp som betalning för åren den legat i Tunis och fransk hjälp till Ryssland under och efter kriget.

https://en.wikipedia.org/wiki/Wrangel%27s_fleet

[Hans]

Jag hajar till för namnet Wrangel, skall jag tokgoogla eller få en förklaring här?

MVH

Hans

[von Adler]

Jag retconnar in en grej jag inser inte fått med.

1930, sensommaren. Tjocka kuvert med tättskrivna rader (på maskin) och många, många siffror anländer till flera destinationer - DN, Social-Demokraten, Göteborgs handels- och sjöfartstidnings redaktioner (bland andra tidningar), till Enskilda Bankens kontor och till AB Kreuger & Tolls styrelse.

Breven innehåller detaljerad information om Kreugers falska bokföring, hur han flyttar skulder mellan bolag och döljer det genom de olika räkenskapsåren och att de många bolagen i tändsticksimperiet i själva verket inte alls gör så mycket vinst som Kreuger påstått när han lånat upp pengar att låna ut till diverse stater.

Kreuger och styrelsen i AB Kreuger & Toll försöker stoppa publicerandet av informationen, men misslyckas. I ett försök att lindra skadan hyr styrelsen, mot Kreugers protester, in revisorer från Price, Waterhouse & Co. Dessa visar sig dock immuna mot påverkansförsök och snart är skandalen ett faktum. B-aktier och tillhörande obligationer och debentures rasar i värde, alltmedan Kreuger desperat försöker värja sig och rädda vad som räddas kan.

Likviditetskrisen är dock ett faktum, och regeringen med Statsminister C G Ekman går in med garantier för att förhindra en total kollaps av det svenska bankväsendet. I praktiken innebär det att staten tar över hela AB Kreuger & Toll.

I pressen får dock Ekman löpa gatlopp - det har precis avslöjats att han tagit emot bidrag från Kreuger till sitt parti, frisinnade liberalerna och han anklagas för att rädda tändstickskoncernen med statens pengar på order av Kreuger och att ha tagit emot direkta mutor för det. Detta är inte fallet, och några bevis för att Ekman själv berikat sig kommer aldrig fram - dessutom skänkte Kreuger pengar till alla partier utom kommunisterna och socialistiska partiet, så Ekman var knappast ensam.

Allmänheten är dock rasande - många har sett sina livs besparingar reducerats till hälften eller kanske en tredjedel som genom ett trollslag, och svenska folket är ute efter blod. Ekman tvingas avgå och Kreuger och flera i styrelsen åtalas för trolöhet mot huvudman och bokföringsbrott. Kreuger flyr utomlands, och skjuter sig sent 1930 på ett hotellrum i Tyskland.

Vem som skrivit breven och skickat informationen blir alrig känt, men misstankarna ligger på någon i styrelsen, eller koncernens bokhållare, då få andra kunnat ha insikt nog i Kreugers komplicerade affärer.

Styrelsen försöker inledningsvis få tag i kapital genom att sälja diverse verksamheter som inte hör tändstickstillverkningen till - L M Ericsson, LKAB (som köps av staten), AB SKF, Bolidens Gruv AB, Stora Kopparbergs Bergslag AB, Fastighets AB Hufvudstaden och många andra bolag.

I slutändan bidrar skandalen till den socialdemokratiska valvinsten hösten 1932 och att svenska staten tar över tändsticksimperiet. Reglerna kring redovisning inom koncerner skärps ordentligt - bland annat förbjuds skiljda räkenskapsår inom samma koncern. Ett haldussin personer fälls för brott. Staten ersätter aktieägare och övriga kreditorer med mellan 40 och 60% av värdet vid toppnoteringen i koncernen 1928.

Kommentar: Kreugerkraschen kommer tidigare, vilket innebär att en del av Kreugers mer vidlyftiga affärer inte kommer till stånd. Staten går in tidigare och tar över ägandet istället för att låta fodringsägarna sälja dem till sig själva. Många är idag överens om att diverse banker m.m. undervärderade delar av koncernens tillgångar och tog över dem som ersättning för lån och krediter, vilket gjorde att aktieägarna - många småsparare blev helt utan. Här får aktieägarna ut en del av värdet innan kraschen, och i vissa fall om de köpt tidigt, mer än de lagt in. Historiskt utgjorde Kreugerimperiet 65% av stockholmsbörsens värde och det dröjde minst två årtionden innan det gick att få in kapital genom att göra emission eller introduktion på börsen igen. Här kommer börsen få en rejäl knäck, men inte elimineras som finansiell institution helt och hållet.

Slutresultatet är att Sveriges ekonomi kommer vara aningen bättre och pengar för att investera i diverse företag kommer vara mer tillgängliga, vilket ytterligare bättrar på ekonomin.