Potatisens betydelse

[von Adler]

Det som i slutänden är intressant är väl kcal (eller joule) per hektar? Hart vi sådana siffror?

[Markus Holst]

Skillnaden är dock att potatisen lagras äts med 80% vätska i, medan vete måste torkas för att lagras.

[Markus Holst]

Det som i slutänden är intressant är väl kcal (eller joule) per hektar? Hart vi sådana siffror?

Jag såg inte detta innan jag skrev. Men jo, du har rätt. Det som väl bör jämföras är väl också potatis kontra rovor.

[koroshiya]

...
Skördesifftorna kan misstolkas då vattenhalten i vete är ca 13% medan potatisen har en vattenhalt runt 80%
Räknar man på det blir massan av torrsubstansen nästan lika på de olika grödorna när de är odlas efter konstens alla regler.

Bra.

En enkel googling gav något mer än 3 ggr så mycket energi i olika sädesslag. Potatisen skulle då vara bara dubbelt så bra och lite till.

Olika rovor verkar ligga på ca. 1/3-del energi jämfört med potatis. Skördeutfall har jag inte tittat på.

Jag kan ha missuppfattat något.

[Markus Holst]

Vi skall nog titta på skillnad i mineraler och vitaminer. Potatis motverkar skörbjugg mycket bättre än vad vete gör.

[a81]

Vilka började odla potatis på allvar i Sverige? Var det adeln, någorlunda välbärgade bönder eller egendomslösa torpare? Och började man direkt äta potatis i större skala, eller var potatis ursprungligen snarare en råvara för sprittillverkning?

[Stefan Lundgren]

Många tror att det var Jonas Alströmer som introducerade potatisen i Sverige, men jag har hört eller har läst om att det var en kvinna som använde potatisen i sin matlagning. Men kommer inte ihåg vem det kan vara. Men det var knappast kungahuset eller de som räknades som högadeln som var först med potatis.

Från boken ”Historia—-Vad varje svensk bör veta”—->”Jonas Alströmer”, ”””Mera känd, men vid den tiden mindre betydelsefulla, var hans potatisodling på gården Nolhaga. Först senare slog potatisen igenom i hushållet—-och som råvara till brännvin.”””

Jag har nog hänvisat till band tre i Svensk jordbrukshistoria som utkom runt millennieskiftet och som finns inscannat numera.

Band 3;

Läs gärna detta kapitel;

https://www.ksla.se/wp-content/uploads/ ... 03-225.pdf

Stefan

[adlercreutz]

Eva Ekeblad var tidigt ute med metoder för att utvinna stärkelse och kanske ännu viktigare, brännvin, ur potatis. Potatisen introducerades inte av varken Alströmer eller Ekeblad, den fanns redan här men i begränsat antal.

Edit: blixten skrev om henne på sida 1 i tråden.

[Markus Holst]

Visst var det väl soldater som tog hit de första potatisen? Jag kommer inte ihop efter vilket krig men båda namnen pantoffler och jordpärer visar på folklig omvandling av de tyska och franska namnen på potatisen.

Varifrån kommer egentligen namnet potatis?

I Avestatrakten heter det Jupp.

[koroshiya]

Det är ett ord från Taino - batata - och plockades upp av spanjorer. Det skall ha handlat om sötpotatis.

[Stefan Lundgren]

Visst var det väl soldater som tog hit de första potatisen? Jag kommer inte ihop efter vilket krig men båda namnen pantoffler och jordpärer visar på folklig omvandling av de tyska och franska namnen på potatisen.

Varifrån kommer egentligen namnet potatis?

I Avestatrakten heter det Jupp.

SAOB var Hexmasters specialist minns jag; här kan du läsa dels ju namnet har blivit ändrat och dels hur det var i början bland annat.

https://www.saob.se/artikel/?seek=Potatis&pz=1

Stefan

[HJ]

Det som i slutänden är intressant är väl kcal (eller joule) per hektar? Hart vi sådana siffror?

I sammanhanget grödor i Bohuslän på 1700-talet så såg jag en gång att man jämförde olika spannmål i avkastning per arbetstimma. Då var råg bäst jämfört med t.ex. vete och korn (potatis var inte med i jämförelsen).

Kanske vi bör fundera i vad som var den begränsande faktorn egentligen, odlingsyta eller arbetstid? Min schablonbild bild av 1800-talet är att det var ytan och inte arbetstiden som var begränsande. Men jag kan också tänka mig att en arrendator som betalar med dagsverken kanske ofta är begränsad i arbetstid. Och 1500-1700 talens många krig och farsoter kanske ocks begränsade tillgång på arbetare snarare än odlingsyta. Intressant poäng som gjordes med "kapital" (potatis kan odlas med bara en skyffel, medan spannmål behöver fler redskap och infrastruktur).

Som jag förstått det blev potatis populär också för att den kunde odlas på mark som inte kunde användas för spannmål (mager jord, bruten terräng).

/Håkan

[masase]

Potatis tycker om sandjord och backsläntar där vete inte trivs.

Min farmors far odlade potatis i en backslänt i Dalsland där man knappast kan odla vete.

[von Adler]

Det som i slutänden är intressant är väl kcal (eller joule) per hektar? Hart vi sådana siffror?

I sammanhanget grödor i Bohuslän på 1700-talet så såg jag en gång att man jämförde olika spannmål i avkastning per arbetstimma. Då var råg bäst jämfört med t.ex. vete och korn (potatis var inte med i jämförelsen).

Kanske vi bör fundera i vad som var den begränsande faktorn egentligen, odlingsyta eller arbetstid? Min schablonbild bild av 1800-talet är att det var ytan och inte arbetstiden som var begränsande. Men jag kan också tänka mig att en arrendator som betalar med dagsverken kanske ofta är begränsad i arbetstid. Och 1500-1700 talens många krig och farsoter kanske ocks begränsade tillgång på arbetare snarare än odlingsyta. Intressant poäng som gjordes med "kapital" (potatis kan odlas med bara en skyffel, medan spannmål behöver fler redskap och infrastruktur).

Som jag förstått det blev potatis populär också för att den kunde odlas på mark som inte kunde användas för spannmål (mager jord, bruten terräng).

/Håkan

Ja, potatis odlades väl alltid på sekundärt land, där man tidigare odlat rovor, kål, bönor och ärtor, men var mycket mer produktivt än de två.

Vad gäller land eller arbetstid blir det i min mening lite av hönan och ägget - när man fick billigare järn kunde man genomföra laga skiftet, för nu kunde en familj odla större yta och man behövde inte jobba gemensamt längre, samtidigt expanderade genomsnittsgården och många nya "månskensgårdar" och -torp skapades, där någon i familjen arbetade på den egna tegen och någon annan med något annat. Man dikade ur och slog skog för mer åkermark och betesmark och började ha så mycket djur att man expanderade fäbodsystemet, d.v.s. att ta djuren från byn på sommaren så man kunde slå betesmarken lokalt till hö att ha till dem på vintern.

Den agrikulturella revolutionen verkar ha inneburit att mer mark togs i bruk, samtidigt som antalet arbetstimmar totalt inte ökade så mycket.

[Markus Holst]

Under lång tid var det gödsel som begränsade mest. När konstgödsel kom fördubblades många skördar. I Bibeln talar Jesus om den flitiga bonden som fick tiofallt igen. Idag är 10 x utsädet en skörd som vi såg under Nödåret 2018.