Finland blir Sovjetiskt 1945 - Svensk Militär aktion?

[Bromma_Herman]

Hejsan.

Som vissa av er vet är jag chef för ett flygsimulator projekt med de nordiska flygvapnen; introduktionstråd här:
http://forum3.sff.n.se/viewtopic.php?f= ... 060#p18060

Mitt senaste scenario som jag planerar är ett som jag vill ha lite feedback på då det är lite oortodoxt.

Grundtanken är följande:

Finland blir ockuperat av Sovjet 1945. Huruvida detta är för att Sovjet brutit mot överenskommelsen och Finland inte haft mycket att sätta emot eller om det var så kriget slutade låter jag vara osagt. Ungefär hälften av det Finska flygvapnet flyr till Åland som genast förklarar sig Svenskt territorium. Sverige flyttar in styrkor för att försvara Åland, och de finska flygplanen blir till "Ålands Hemvärnsflygflottilj" officiellt. Inofficiellt blir de Finlands Flygvapen-i-Exil.

Gerillastrider drabbar landet hårt under senare delen av fyrtiotalet, understödda av Sverige. Samtidigt är den del av försvaret som är lojal till kommunismen inte speciellt stark, och spenderar större delen av sin tid.

Kampanjens story hittils går ut på att Sverige i början av femtiotalet ska invadera Finland för att befria dem från Sovjet. Hur hade Finnarna sett på detta? Hur hade Sovjet reagerat? Hur hade NATO reagerat ? Är det rimligt att Finland Flygvapen-i-Exil skulle byta några av sina BF-109 mot Mustanger, skänkta av Sverige - kanske rentav några A-26 Invaders från NATO eller liknande? Både politiska och militärtekniska aspekter är önskvärda.

Jag vill ha alla variabler ni kan tänka på så att jag kan skriva ett så bra & realistiskt scenario som möjligt.

[Lasse O]

Det är alltså ett flygspel för "vanliga användare" och inte ett scenario för någon svensk militär skola och då kan man rimligtvis bortse från den politiska realismen i scenariot.

Först tror jag att man måste skapa någon sorts finsk exilregering och som lämpligen bör befinna sig i Sverige. Exilregeringen är nödvändig för att skapa legitimitet åt det svenska angreppet på det av Sovjet ockuperade Finland.

Även om Sverige nu skulle komma på tanken att invadera Finland så måste det ändå finnas viss realism i tanken och då borde nog NATO backa upp det svenska äventyret. Problemet är bara att hitta ett rimligt motiv för NATO att göra det och det blir svårt.

Har du istället funderat på att låta Norge och Danmark vara alliansfria? Då kan Sveriges militära och politiska muskler öka betydligt även om norska och danska stridskrafter inte behöver spela någon roll i ditt scenario.

Eller borde kanske den Nordiska Försvarsunionen (NFU) ligga bakom de svenska planerna men att norska och danska stridskrafter skyddar flanker eller liknande?

Kul med lite kontrafaktisk historia i spel. Hoppas mina synpunkter var åtminstone till någon hjälp

[von Adler]

Jag har svårt att se ett Sverige som ensamt går till angrepp mot Sovjet, men jag ska försöka.

Armia Krajowa och den polska exilregeringen i London fortsätter att verka - och Armia Krajowa har inte låtit sig avväpnas av NKVD, utan gick under jorden igen efter det blev klart att de inte kunde få en icke-kommunistisk stat till stånd. Armia Krajowa lyckas få ut mycket information och med exilregeringen i Londons stöd (som har fortsatt stöd av USA och Storbritannien) kan man göra effektiv propaganda i världen för Polens sak. Följden blir bland annat att många polacker flyr förtrycket och får asyl, många av dem i Sverige. Baltutlämningen uteblir med frostigare svensk-sovjetiska relationer och den svenska underrättelsetjänsten stödjer skogsbröderna i Lettland och Litauen för att få underrättelseunderlag på sovjetiska militära installationer o.s.v.

Hösten 1945, efter avslutat fälttåg i Korea, beslutar sig Stalin för att ge sig på Finland en gång för alla. Finnarna är överraskade, men mobiliserar snabbt och slåss vildsint - men med Sovjet helt odistraherat och lite hjälp förutom några vapenleveranser från britterna och amerikanerna och ett stort antal svenska frivilliga faller Finland innan julafton. Röda Armén anno 1945 är helt enkelt en helt annan best än anno 1939. Delar av finska armén, hundratusentals flyktingar, hela finska flottan och vad som återstår av flygvapnet flyr till Sverige. Ett av de sista besluten det finska parlementet tar innan man lämnar Helsingfors är att officiellt be Sverige ta över försvaret och administrationen av Åland "tills dess den finska regeringen är kapabelt att sköta uppgiften igen". Svenska trupper landstiger omedelbart. Ett stort antal mini-Dunkirk sker över Östersjöns kalla vatten innan isen lägger sig i januari 1946, med mängder av svenska och finska småbåtar hjälpandes finska flyktingar över till Sverige.

Sverige vägrar lämna över Åland till "Finlands lagliga regering" instiftat av Stalin och de ur det finska parlamentet och regeringen som lyckats ta sig över till Sverige. Inga länder utanför den sovjetiska sfären erkänner den nya finska regeringen, och de flesta låter den finska exilregeringen kontrollera alla tillgångar Finland hade i utlandet.

Norge är lite mer nervöst - de har plötsligt mer gräns mot ett aggressivare Sovjet. Sverige är BETYDLIGT mer anti-sovjetiskt och den nordiska försvarsalliansen blir ett faktum ganska raskt och inleder samarbete med de allierade (senare NATO) dock utan att ansöka formellt om medlemskap.

I Finland finns både en stark civil underjordisk organisation och aktiva partisanförband i skogarna som ställer till mycket besvär för sovjeterna.

Samtidigt med det ungerska upproret 1956 står också Armia Krajowa upp, ivrigt understött av den polska exilregeringen och en absolut majoritet av det polska folket. I Östtyskland uppstår ett folkuppror, inte lika stort som det i Ungern och Polen, men stort nog för att vara besvärande. I Litauen ansluter mängder av folk sig till de fortfarande kämpande skogsbröderna. Titos Jugoslavien fördömer officiellt Sovjet och dess metoder i de tidigare (och misslyckade) försöken att krossa upproren och uppror uppstår i Bulgarien och Rumänien också. I Lettland får skogsbröderna en renässans efter att ha varit i praktiken utplånade.

I den situationen uppstår ett folkuppror, inspirerat av de andra länderna, även i Finland och Estland. I Finland stött av partisaner och den välorganiserade underjordiska staten, i Estland mer oorganiserat. Svenska regeringen har länge sett mellan fingrarna på att underrättelsetjänsten och delar av det militära etablissemanget länge stött finska och baltiska partisaner med vapen, underrättelser och pengar - mycket av pengarna har kommit från CIA.

Upproren tar sovjeterna på sängen - en gränsincident med Kina har stora delar av Röda Armén paraderandes sin styrka i södra Sibirien. De sovjetiska garnisonerna i Östeuropa hamnar under belägring, och kan inte operera eftersom förstärkningar och underhåll är avskuret genom det polska och rumänska upproret. I flera länder går delar av den lokala armén delvis över till revoltörerna, som på så vis kommer över stora mängder vapen.

Det är i det här scenariot som de starka finska och baltiska lobbyisterna får Sverige att förklara krig mot Sovjet, i den uttalade ambitionen att befria Finland (och kanske också Estland) och återställa den lagliga regeringen. Norge och Danmark skickar frivilliga och delar av sina flygvapen (i svenska färger), och mobiliserar för att vara beredda att ingripa om det skulle gå illa. NATO levererar vapen och pengar till upproren och mobiliserar längs gränserna för att binda upp sovjetiska gränsgarnisoner.

Det är kanske inte så sannolikt, men en hyfsad bakgrund i alla fall.

[Bromma_Herman]

Det var lite mer än vad jag bad om, men jag gillar det. Jag gillar det väldigt mycket. Enda detaljen är att jag hade tänkt att det skulle ske tidigare än 56, men det går nog att fixa in någonstans

Viss omskrivning kommer ske, men i det stora hela tror jag att jag kapar den storyn, om du inte har något emot det.

[von Adler]

Att ändra tiden det sker borde inte vara omöjligt - förutsättningarna fanns där ganska tidigt. Sno rakt av du, men du får gärna kreditera mig någonstans.

[varjag]

I mycket ett utopiskt scenario....jag tar fasta på första delen.....
Finland blir ockuperat av Sovjet 1945

- vilket lätt kunde blivit sanning om ''Stalins Kronprins'' vid den tiden - Andrei Zhdanov, fått råda. Han var en stark förespråkare för annektering av hela Finland och förvandling av landet till en Sovjetrepublik i Unionen.....

Hur - en sådan ockupation skulle gått till är oklart, men en framkomlig väg för sovjetisk maktpolitik, hade kanske varit att insistera på att efter vapenstilleståndet USSR/SF 1944, sovjetiska styrkor skulle ''assistera finnarna'' att driva ut tyskarna ur Finland. I klartext - betydande sovjetisk trupp finns redan i Finland i april/maj 1945.
För skyddandet av dessa truppers ''säkerhet mot vitfinska Skogsbröder och Antisovjetiska Element'', kräver Moskva att Finland väljer en Folkfrontsregering. Vilket nog med sovjetmetoder, hade varit möjligt. Folkfront, var ju en flitigt använd term för ''progressiva krafter'' av de mest skiftande kulörer. Men med det gemensamt - att dom lydde orderna från Moskva.

Att sådana åtgärder, hade lett till finskt väpnat motstånd torde vara klart. Men detta hade knappast kunnat vara mycket längre än - säj 6-9 månader. M.a.o. - Sovjetmakten är mer eller mindre etablerad i Finland efter nyåret 1946.

Jag kan se ett par faktorer spela in här.
En enorm flyktingflod av finnar - tar sig över till Sverige, kanske så många som 500 000 - 750 000.
Och av goda skäl! Kamrat Berija har fått i uppdrag att likvidera den finska oppositionen. Som är mycket utbredd...
Ytterligare en kvarts miljon finnar försvinner inom något år i GULAG och hörs aldrig mera av.
Dom ersätts av utarmade ryssar - som finner Finland vara något av ett Kapitalistparadis. Men håller visligen käft om den uppfattningen.Om dom inte oxå vill dela finnarnas öde i Sibirien.....

Och Sverige - vad gör då Sverige åt dessa omvälvningar? Som skett med blixtens fart - vi är nu bara framme vid slutet av 1946 -

Tja, min gissning är - att förutom att ta hand om den finska flyktingtsunamin och vrida händerna. Mycket Litet!
Att t.ex. tillåta en finsk exilregering att etablera sig i Sverige - tror jag inte på. Det hade Moskva uppfattat som
''en fientlig handling riktad mot Sovjetunionen''. Och med de inflytelserika marxister som satt i Sveriges regering vid den tiden, t.ex. ''Östen Undfallande'' Undén och Myrdal - tror jag det hade varit ''otänkbart''.
Exilregeringen hade fått flytta till säkrare stränder....England eller USA

Eventuella finska flott- flyg- eller andra militära resurser som undandragit sig den Finska Folkfrontsregeringen - återlämnas artigt till sagda regering. Utlämningskrav på ''finska krigsförbrytare'' behandlas trögt i UD - men några offras till Stalins bödlar - för Fridens och Sveriges Säkerhets Skull....

Att Sverige, ens skulle drömma, om något ''befrielsekrig'' för Den Finska Sovjetrepubliken - är en total utopi.Med Sovjetunionen, på andra sidan Torne Älv - skulle Sverige ha lismat och fjäskat för Stalinregimen - ännu mera - än vad som i verkligheten blev fallet.....
Och sannolikt hade regeringen och stora delar av svenska folket, hållit en trave rena kalsonger redo - om Den Ofelbare i Moskva bara skulle nysa...

Varjag

[Lasse O]

Att Sverige, ens skulle drömma, om något ''befrielsekrig'' för Den Finska Sovjetrepubliken - är en total utopi.Med Sovjetunionen, på andra sidan Torne Älv - skulle Sverige ha lismat och fjäskat för Stalinregimen - ännu mera - än vad som i verkligheten blev fallet.....
Varjag

Visst har varjag rätt men det är ju bara ett scenario för att ge lite bakgrund till ett flygspel (simulatorbaserat om jag förstått det rätt) och då kan man nog tillåta sig att ta ut svängarna lite grann.
Alternativet är att köra med modellen Bogaland, Northland m m men det blir gärna lite för abstrakt.

[von Adler]

Varjag, med tanke på hur sinnesstämningen var i Sverige 1939-1940 tror jag knappast att varken svenska regeringen eller de svenska kommunisterna (i ren självbevarelsedrift) hade samarbetat med Sovjet i ett scenario där Sovjet bryter freden och anfaller Finland hösten 1945.

De kommunister som försöker vara pro-Stalinistiska i det scenariet lär snart finna sig behandlade som Norrskensflamman 1940.

[varjag]

Varjag, med tanke på hur sinnesstämningen var i Sverige 1939-1940 tror jag knappast att varken svenska regeringen eller de svenska kommunisterna (i ren självbevarelsedrift) hade samarbetat med Sovjet i ett scenario där Sovjet bryter freden och anfaller Finland hösten 1945.

De kommunister som försöker vara pro-Stalinistiska i det scenariet lär snart finna sig behandlade som Norrskensflamman 1940.

von Adler, jag försökte rita ett scenario där Sovjet inte - bryter freden. Men, använder sina i Finland befintliga soldater som ett påtryckningsmedel - för att påtvinga Finland en ny och Moskvatrogen regering...etc.

Det var stor skillnad på stämningarna I Sverige 1939/40 - och 1944/45. Sovjet hade förtjänstfullt hjälp till att krossa Den Store Satan i Berlin och hade därmed blivit ''salongsfähigt'''i vida kretsar!

1939/40 som 1945-50 FANNS DET INGA andra kommunister än Stalinisterna! Dom senare, mer eller mindre urvattnade varianterna kom först ganska länge efter Stalins frånfälle 1953.

mvh, Varjag

[von Adler]

I mitt scenario var det ju en regelrätt invasion. Det fanns gott om icke-Stalinistiska kommunister, även i Sverige, även om många av dem var marginella och framförallt hade väldigt lite parlamentarisk makt.

I mitt scenario, med en regelrätt invasion mot Finland lär Sovjet ganska omedelbart tappa sin hjältestatus både i Sverige och i resten av världen.

[varjag]

Det fanns gott om icke-Stalinistiska kommunister, även i Sverige

Let's agree - to disagree. Varjag

[von Adler]

Syndikalister och anarkister (vilka man visserligen kan diskutera om de ska anses som kommunister), trotskister, titoister och många andra fanns. Visst var det SKP som hade det parlamentariska inflytandet med 10,2% av rösterna i andrakammarvalet 1944, men det fanns en hel räcka andra kommunistiska partier;

Vänstersocialistiska partiet 1940-1963.
Oberoende Arbetarpartiet 1945-1954 (blev Revolutionära Socialister och anslöt sig till Trotskistiska internationalen 1949).
Sveriges Kommunistiska Arbetarförbund 1956-1967 (kritiserade starkt bristen på mänskliga rättigheter i Sovjet, bl.a.).
Socialistiska partiet 1929-1948 (tog en nazistisk hållning kring 1943, men fortfarande höll sig med kommunistisk retorik och symbolik).
Socialistiska Partiet 1949-c:a 1951 (trotskistiskt parti).

Det här är endast partier som ställde upp i andrakammarval till riksdagen - det fanns gott om icke-stalinistiska fackföreningar och andra organisationer.

Ja, SKP hade den absolut största makten 1945 och några år framåt, men det fanns alternativ att söka sig till för kommunister som inte ville vara stalinister, vilket det lär bli en del om Stalin ger sig på Finland.