Inlägg
av von Adler » 09 dec 2008 10:43
Problemet med det resonemanget är att tyskarna knappast har flottkapacitet att göra Danmark, Norge och Sverige samtidigt - hela norgefälttåget var ett stort vågspel som var ute på tunn is så gott som hela tiden - bära eller brista. Och då ska man tänka att Norge hade flera nackdelar som Sverige inte har.
1. Så gott som alla större städer, industrier och mobiliseringsdepåer låg vid kusten och intogs under de första dagarna av fälttåget, detta knäckte ryggraden på den norska armén, men trots det bjöd den ordentligt motstånd vid Lillehammer och i Narvik. Mycket av den svenska industrin och befolkningscentrana och därmed mobiliserinsgdepåer ligger inåt landet, eller åtmintone inomskärs, vilket gör Sverige betydligt mindre sårbart för ett kuppliknande anfall som det i Norge.
2. Den norska armén var betydligt svagare än sin svenska motsvarighet. Norska armén kunde mobilisera c:a 200 000 man under ideala förhållanden, Sverige 400 000 i april 1940. Norska värnpliktiga hade 85 dagars utbildning, det inkluderar underofficerare, och inga repetetitionsövningar. Svenska värnpliktiga hade 240 dagars utbildning, längre för specialister och underofficerare, plus repetitionsövningar sedan 1936 (detta omfattade inte alla soldater, men i ditt scenario har den svenska armén varit i krig i Finland i 2-4 månader och har därmed erfarenhet därifrån). Norrmännen saknade helt pansarvärnsvapen, minor och handgranater, vapen som det visserligen var brist på i svenska armén, men som ändå fanns i hyfsad mängd. Norrmännen saknade helt lätt och medeltungt luftvärn, något som fanns i ganska stor mängd i Sverige. Norrmännen hade inget tungt artilleri alls och ett fåtal batterier medeltungt artilleri, varav bara ett eller två var moderna (120mm m/32). I Sverige fanns ett hundratal medeltunga pjäser och ett hundratal tunga pjäser, plus betydligt mer lätt artilleri. Sverige har dessutom mer granatkastare, mer kulsprutor och fler k-pistar (även om vi hade väldigt få, norrmännen hade inga alls). Sverige har 16 kanonbeväpnade (Strv m/38) och 48 kulsprutebeväpnade stridsvagnar, plus några (kanske 3 i någotsånär användbart skick) kanonbeväpnade prototyper och 10 gamla och slitna Strm m/21, plus ett fyrtiotal pansarbilar. Dessutom är 20 kanonbeväpnade Strv m/39 under leverans. Norge hade inte ett beväpnat pansarfordon i april 1940.
3. Det svenska flygvapnet, om än mycket svagt jämfört med Luftwaffe, var ändå mer än tre gånger så starkt som det norska. Särskilt bom- och spaningsflyg är många gånger större till antalet. I ditt scenario är det dessutom osannolikt att amerikanerna skulle beslagta beställningarna av flygplan, vilket innebär att 120 J 9, 52 B 6 och 114 J 10 skulle levereras via Petsamo, ett område där tyskarna saknar möjligheter att förhindra leveranserna.
4. Den svenska flottan är större, modernare och har fördelen av skärgården och ett djup i försvaret av kusten som kommer med det. Tyskarna måste segla långt genom minspärrar, grunda vatten och förbi flera linjer av kustartilleri för att landstiga i svenska kuststäder - risken för upptäckt innan soldaterna har stövlarna på terra firma är större än i Norge, om du frågar mig.
5. En kombinerad invasion av Norge, Sverige och Danmark skapar problem för tyskarna. De allierade kommer att komma som historiskt, och med en svensk bataljon eller två längs järnvägen får nog Dietl ge upp relativt kvickt. Norska styrkor som retirerar in i Sverige kan fortsätta slåss och få ammunition ur de lager på 74 miljoner 6,5x55-skott i har (med en produktion på c:a 10 miljoner skott i månaden, som i slutet av 1940 har kommit upp i det planerade 20 miljoner per månad) eftersom vi använde samma kaliber, istället för att interneras. Med allierade styrkor och tillgång till Narvik och järnvägen därifrån in till Sverige får tyskarna plötsligt problem - deras trupper i södra Norge och Trondheim är skiljda från varandra - norrmän och allierade styrkor kan få underhåll via järnväg från Sverige, eller till och med från de allierade, via Narvik och sedan på svensk järnväg.
6. Sammanfattningsvis måste tyskarna dedikera ganska mycket trupper och resurser till ett sådant företag. Jag sätter frågetecken inför tanken på att de har tillräckligt med marina resurser att ge sig på Norge och Sverige i full skala samtidigt. Om de gör begränsade landstigningar i båda länderna har båda länderna tid att mobilisera ordentligt, om de satsar allt på det ena landet har det andra tid att mobilisera ordentligt. Risken är att Skandinavien drar resurser från fälttåget i Frankrike - det lär behövas minst 15 divisioner för hela fälttåget, mer om de allierade börjar föra in ordentligt med styrkor. Varje dag som fälttåget i väster försenas gör Frankrike mycket starkare. Produktionssiffrorna för den franska industrin är imponerande när de började komma igång våren 1940 - får de sommaren på sig kan det plötsligt bli ganska svettigt för tyskarna.
Senast redigerad av 2 von Adler, redigerad totalt 10 gång.
