Nazisterna utvecklar en atombomb - vart?

[mattep74]

Låter klokt. Spräng bomben i New Orleans och du förstör även skyddsvallarna och sen ser staden ut som efter Katrina.

[Wooster]

Varför inte någon provsprängning?

Man får vara bra självsäker om man använder ett vapen som man inte har en aning om ifall det alls fungerar i praktiken eller inte.. Speciellt med tanke på vilken ansträngning själva logistiken är i fallet atombomb.

Vad är problemet för tyskarna om bomben inte funkar? Hur menar du med logistiken?

Vad jag menar är att Hitler med en (1) bomb lika väl skulle kunna demonstrera den i befolkat fiendeland som i ödemarken.

Tanke ang. provsprängning: Trinity var väl så top secret som något kan bli - hade amerikanerna några planer på att visa japanerna resultaten, och skulle detta i så fall ha haft något utslag på krigets avslut? Knappast..?


V2:ans bärförmåga är en sak, men var detta Wunderwaffe tillräckligt pålitligt för att man skulle våga anförtro den inte bara kilotonnen, utan även vad som måtte vart Adolfs ögonsten?

Mitt resonemang var att om man satsar en massa resurser på att bygga en bomb, utforma den så att den fungerar rent operativt (och inte bara under testförhållanden) och utformar logistiska system så att den kan fällas, eller avlämnas på lämpligt ställe så får man ha gott självförtroende för att göra allt det och släppa bomben utan att veta om den fungerar i praktiken.

Därför borde marginalkostnaden för att plocka fram två bomber - en för testsprängning och nästa för verkan vara förmånlig. Men jag kan ha fel. Jag har väldigt dålig koll på hur svårt det är att ta fram två bomber istället för en.

Om man skall förevisa resultatet för fienden eller inte - kanske, kanske inte. Det blir ju delvis ett bluffspel och idéen i sig är ju något spekulativ. Men till skillnad från de allierade hade inte tyskarna någon Nevadaöken att prova i - skulle de provspränga så skulle förmodligen de allierade luska ut vad som hänt på något sätt.

[Hexmaster]

Mitt resonemang var att om man satsar en massa resurser på att bygga en bomb, utforma den så att den fungerar rent operativt (och inte bara under testförhållanden) och utformar logistiska system så att den kan fällas, eller avlämnas på lämpligt ställe så får man ha gott självförtroende för att göra allt det och släppa bomben utan att veta om den fungerar i praktiken.

Jag hänger fortfarande inte med. Arbetet med att få fram bomben är ju en miljon gånger större än att göra den där flygresan. Funkar inte bomben, Scheisse, men det hade den ju inte gjort i prov-öknen heller.

Därför borde marginalkostnaden för att plocka fram två bomber - en för testsprängning och nästa för verkan vara förmånlig. Men jag kan ha fel. Jag har väldigt dålig koll på hur svårt det är att ta fram två bomber istället för en.

Nu finns det folk på forumet som har råkoll, men det jag har för mig är att produktionen av "sprängämne" - anrikat uran eller plutonium - är det absolut mest krävande momentet, räknat i såväl maskineri som produktionstid. Så man skakar inte fram en bomb nummer två ur skjortärmen, även om man vet exakt hur man gör.

Ännu en icke-kontrafaktisk frågeställning: Hur många bomber hade USA efter Nagasaki? När tillverkades deras fjärde bomb?

[Hans]

Ännu en icke-kontrafaktisk frågeställning: Hur många bomber hade USA efter Nagasaki? När tillverkades deras fjärde bomb?

Men Hex, läser du inte mina inlägg

Om jag förstod http://www.johnstonsarchive.net/nuclear/nucstock-1.html rätt.

MVH

Hans

[Wooster]

Mitt resonemang var att om man satsar en massa resurser på att bygga en bomb, utforma den så att den fungerar rent operativt (och inte bara under testförhållanden) och utformar logistiska system så att den kan fällas, eller avlämnas på lämpligt ställe så får man ha gott självförtroende för att göra allt det och släppa bomben utan att veta om den fungerar i praktiken.

Jag hänger fortfarande inte med. Arbetet med att få fram bomben är ju en miljon gånger större än att göra den där flygresan. Funkar inte bomben, Scheisse, men det hade den ju inte gjort i prov-öknen heller.

Därför borde marginalkostnaden för att plocka fram två bomber - en för testsprängning och nästa för verkan vara förmånlig. Men jag kan ha fel. Jag har väldigt dålig koll på hur svårt det är att ta fram två bomber istället för en.

Nu finns det folk på forumet som har råkoll, men det jag har för mig är att produktionen av "sprängämne" - anrikat uran eller plutonium - är det absolut mest krävande momentet, räknat i såväl maskineri som produktionstid. Så man skakar inte fram en bomb nummer två ur skjortärmen, även om man vet exakt hur man gör.

Ännu en icke-kontrafaktisk frågeställning: Hur många bomber hade USA efter Nagasaki? När tillverkades deras fjärde bomb?

Nä visst, du kanske har rätt.

Frågan blir då; varför provsprängde jänkarna?

[Hexmaster]

Frågan blir då; varför provsprängde jänkarna?

Ännu en högintressant icke-kontrafaktisk fråga. Någon som vet?

[CvD]

Frågan blir då; varför provsprängde jänkarna?

Ännu en högintressant icke-kontrafaktisk fråga. Någon som vet?

Enligt Wikipedia:

The problem was then to construct a weapon which would precisely compress the plutonium sphere on all sides exactly equally—any error would result in a "fizzle" which would simply eject the valuable plutonium and not result in a large explosion. Because of the difficulties in creating the explosive lenses for perfect compression using the existing technology, it was decided by Manhattan Project military leader General Leslie Groves and scientific director J. Robert Oppenheimer that a test of the concept would have to be undertaken before a weapon could be confidently used in war conditions.

http://en.wikipedia.org/wiki/Trinity_test#Development

Mao för att testa om designen av spränglinserna var korrekt. Om inte skulle det bli en liten bang istället för en stor smäll. Låter rimligt enligt mina rostiga fysikkunskaper.

/CvD

[Hexmaster]

Var det kanske så att en bomb som bara gått i bitar kunde ge fienden värdefull kunskap om konstruktionen? Liksom en avsevärd mängd av det oj så dyrbara råmaterialet. Se där två goda skäl att försäkra sig om att bomben funkar innan man släpper den.

Not, plutoniumbomben som provsprängdes i Trinity var av samma konstruktion som Nagasaki-bomben. Hiroshima-bomben var däremot av den otestade och något enklare uran-typen.

[Donkeyman]

Det finns inte några slussar eller liknande om man skall in i Mississippi. Själva staden New Orleans är inte heller någon stor hamn som kan förstöras. Däremot ligger det en oändlig mängd med lastplatser utmed floden uppströms. Så det är en väldigt tät sjötrafik upp och ned.

Det som är speciellt med NoLa är att staden till stor del ligger under vattennivån. En kraftfull bomb skulle givetvis ha ödelagt staden och skadat skyddsvallarna så allt kommit under vatten men sett ur militär synpunkt hade det varit viktigare att den också skulle ha rivit en mängd med broar och därmed satt ett effektivt stopp för sjötrafiken. Men sannolikt skulle det inte ha tagit så lång tid för att röja upp igen. Det är ju inte värre än att man flyttar skrotet några meter åt sidan så det blir en seglingsbar ränna.

[Hans]

Tack Donkeyman, så om det fanns möjligheter att få dit dem så hade förmodligen lite minor gjort större verkan än ett kärnvapen då det inte finns någon infrastruktur att slå ut.

MVH

Hans

[tryggve]

Tack Donkeyman, så om det fanns möjligheter att få dit dem så hade förmodligen lite minor gjort större verkan än ett kärnvapen då det inte finns någon infrastruktur att slå ut.

MVH

Hans

Tyskarna operade väl sporadiskt med ubåtar i närheten av NEw Orleans, men att gå nära kusten var nog rätt farligt, med tanke på att floddeltan väl sällan är optimala områden för ubåtar att operera på.


Jag tycker också att det stora problemet här snarare är hur tyskarna skulle leverera atombomben till målet. Att skjuta den med en V2 är väl en viss skillnad mot att leverera den med ett bombplan. Utsätts inte laddningen för väldigt mycket större stress i en robot? Även om man hade kunnat göra bomben liten nog för att levereras med en V2 så måste man väl också göra laddningen betydligt mer robust?

[J.K Nilsson]

Utsätts inte laddningen för väldigt mycket större stress i en robot?

En robot eller raket som en V2 egentligen är, är väldigt snälla emot sin last. Långsam acceleration i starten, inga svängar som utsätter lasten för tyngdkrafter. Ett flygplan eller robot är i detta fall likvärdiga.

Annat blir det när en laddning skall ner till 155mm artilleri..

J.K Nilsson

[tryggve]

En robot eller raket som en V2 egentligen är, är väldigt snälla emot sin last. Långsam acceleration i starten, inga svängar som utsätter lasten för tyngdkrafter. Ett flygplan eller robot är i detta fall likvärdiga.

Så det är ingen skillnad i G-krafter och liknande? Ok, det var faktiskt en övrraskning för mig.

Enligt denna information så var accelerationen 8 G vid max, men det kanske inte blir så stor stress jämfört med en bomb som släpps...

"The A4/V2 rocket had an operational range of 234 miles. The max. burning time of the engine was 65-70 seconds, shortly before engine shutdown the A4 weighed 4040 kg at a height of 35 km, starting with 1 G force, and at shutdown 8 G"
http://www.v2rocket.com/start/makeup/design.html

Annat blir det när en laddning skall ner till 155mm artilleri..

J.K Nilsson

Jo, där talar vi om en helt annan nivå, det vet tom jag, låga fysikkunskaper till trots

[J.K Nilsson]

8 G är inte mycket när det gäller att konstruera något för att hålla. Tänk på att radiostyrningar och motorer till flygplanmodeller håller för många ofrivilliga och oplanerade högfartskontakter med terra firma, där får vi mycket mer än 8 G. Fördelen med en raket är att accelerationen är riktad åt ett håll så att laddningen kan enkelt konstrueras för detta när den ändå anpassas för att kunna sitta på en raket.

Sedan tror jag inte att några bombplan under VK2 gjorde 8 G. Men flygplan och robot/raket är lika snälla.

J.K Nilsson

[tryggve]

8 G är inte mycket när det gäller att konstruera något för att hålla. Tänk på att radiostyrningar och motorer till flygplanmodeller håller för många ofrivilliga och oplanerade högfartskontakter med terra firma, där får vi mycket mer än 8 G. Fördelen med en raket är att accelerationen är riktad åt ett håll så att laddningen kan enkelt konstrueras för detta när den ändå anpassas för att kunna sitta på en raket.

Sedan tror jag inte att några bombplan under VK2 gjorde 8 G. Men flygplan och robot/raket är lika snälla.

J.K Nilsson

Ok. Då kvarstår dock problemet med att göra bomben tillräckligt liten för att passa på en V2.