Hur vanlig var ståndscirkulation förr?

Diskussioner kring släktforskning. Värd: Ralf Palmgren
DeRade
Medlem
Inlägg: 4
Blev medlem: 03 apr 2016 14:26
Ort: Malmö

Hur vanlig var ståndscirkulation förr?

Inläggav DeRade » 03 apr 2016 15:29

I min forskning har jag slagits av alla "klassresor" som jag har stött på, åt båda hållen. Vissa driver tesen att flertalet förr skulle ha varit drängar, pigor och torpare, men jag har märkt att om man går några generationer längre tillbaka så framträder ofta överraskningar. Jag har sett flera exempel på bondsöner som fått studera i Lund och Åbo till präster. En annan gren var torpare i mitten av 1800-talet, men går man tre generationer tillbaka så kommer man till inspektorer på de skånska godsen. Går man vidare från dem så kommer man till borgarsläkter i de skånska städerna och Tyskland. En annan sida som överraskade mig var min farmors. De var åboar, skomakare och ryttare i Skåne, i början av 1800-talet. Men går man några generationer tillbaka så kommer man till släkten von Rahden. Den mest kände från släkten var Ernst Laxmand von Rahden, som levde i slutet av 1600-talet och som bla ägde Snälleröd. Han var intressant på så sätt att han bröt mot den tidens konventioner genom att leva i ett samboförhållande med sin kökspiga, Kirstine Nielsdotter. Det sågs inte med blida ögon av prästerskapet som ondgjorde sig över det. Han fick flera barn med henne och gifte sig även senare med henne, och erkände dem också, men det märkliga var att de aldrig ärvde hans efternamn utan istället fick patronymikonen Ernstsson, respektive Ernstsdotter. Han hamnade också i svårigheter när det gällde relationen med myndigheterna, i och med att han tvingades sälja sitt säteri till en svensk adelsman, och för pengarna köpte han ett rusthåll. På några generationer glömdes kopplingen bort, jag upptäckte den först när jag började släktforska. Ernsts mor, Helle Gyldenstierne tillhörde den skånsk-danska högadeln, så det är ganska fascinerande att det gick att gå från högadel till bönder på bara 2 generationer. Klassresorna kunde ju som sagt vara betingade av problem med myndigheterna, ekonomiska svårigheter, samt goda karriärmöjligheter om man väl fick chans att studera, men vilka andra faktorer kunde spela in? Har ni märkt av ett liknande fenomen i er forskning?

Återgå till "Släktforskning"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 0 och 0 gäster