Var börjar man?

[von Adler]

Jag har bekräftat att en släkting till mig blir åbo på Västgården, släktgården (också kallad Svens, Ante-Ols, Anteors o.s.v.) i Klaxåsen (kallad Sta, Klacksåsen, Klucksåsen, Klocksåsen och liknande) 1725.

Han hette Anders Erichsson och ska ha dött 69 år gammal 1741 varvid hans dotter, Cherstin Andersdotter fick ärva gården. Innan honom är det en ganska stor lucka till en linje av Joen Esbiörnsson och Eisbiörn Joensson (efter varandra) som sitter på gården under den norska tiden i Jämtland.

Arkeologiska källor antyder att Klaxåsen är en av de absolut första platserna att få bofast folk, kring 800-talet, när den rika myrmalmen lockade smeder som gjorde kittlar som var mycket eftertraktade.

Första upptagna åbon är i en tiondelängd från 1565 vid namn Joen Eisbiörnsson.

Var går jag vidare för att finna mer information och kanske sluta luckan mellan Joen Eisbiörnsson (sonson till namnen ovan)s änka Berette Pedersdotter och hennes 1696 städslade brukare Jöns Andersson, som är skriven som åbo från 1702?

[Roback]

Jag kollade lite i mitt bibliotek nyss och hittade följande i Petrinis "Räfsten med jämtarna 1613" (1959) s. 57:

Annders Fastessen i Kluxaas haffuer iche sorret swenschenn, mens römt thill Norge; frii.
Esbiörn Oelssen, ibidem haffuer och iche sorredt mens strax römptt thill Norge; frii

Kolla även mandtallet, extramandtallet och sagefaldslistorna i länsräkenskaperna för tiden före 1645 som bör ligga i Norska riksarkivet. Efter 1645 i svenska riksarkivet. Det verkar dock som om SVAR bara lagt ut mantalslängder för Jämtlands län från och med 1810.

[von Adler]

Det måste vara den Eisbiörn Joensson som är upptagen i tiondelängd år 1600, troligen son till den första Joen Eisbiörnsson som finns upptagen i tiondelängden 1565.

För Östgården är Faste Biörsson upptagen i tiondelängden 1565. Anders Fastesson är med största sannolikhet hans son.

Det fanns bara två gårdar i Klaxåsen då, och bägge bönderna tycks ha flytt till Norge. Oerhört intressant! Tack så mycket.

Var beger man sig för att få tag på information ur norska riksarkivet? Kan man begära att få det online?

Just nu har jag följande lista.

Joen Eisbiörnsson, noterad i tiondelängd 1565.

Eisbiörn Joensson (Oelssen), noterad i tiondelängd 1600, friad från att få jorden beslagtagen 1613. Med största sannolikhet son till ovanstående.

Joen Eisbiörnsson, noterad i jordeboken 1640. Med största sannolikhet son till ovanstående.

Berette Pedersdotter, noterad som ägare 1663. Änka till ovanstående.

Jöns Andersson, satt som brukare 1696 av Berette, och noterad som åbo 1702. Frågan är vem han var - en släkting, en städslad dräng som köpte gården? Någon som gifte sig med änkan? Han ska ha haft en bror som hette Anders Andersson som hade en son som hette Joen som dog som spädbarn (namnet antyder släktskap med de tidigare Joen och Eisbiörn).

Anders Erichsson, noterad som åbo 1725. Det här är min morfars farfars morfars farmors far.

Bertil Anteskog - på Västgården 1988-2003 (min morfar).
Olle Anteskog - på Västgården 1977-1987 (min morfars bror).
Erik Andersson/Anteskog - på Västgården 1923-1977.
Anders Olofsson - på torpet Berget 1880-1922, på Västgården 1922-1923.
Ingeborg Andersdotter - på torpet Berget 1846-1880.
Anders Eriksson - på torpet Berget 1807-1846. Här går gården ur min linje av släktens ägo, säljs senare till Iggesunds bolag 1897 och köpts tillbaka 1922.
Erik Eriksson - på Västgården 1773-1807.
Cherstin Andersdotter - på Västgården 1741-1773.
Anders Erichsson - på Västgården 1725-1741.

Vad jag helst skulle vilja veta är om det finns någon tiondelängd eller skatteskrivning från innan 1565 och om det fanns något släktskap mellan Berette Pedersdotter och Jöns Andersson och Anders Erichsson.

[Roback]

Jonsson och Olsson vet i f*n om jag skulle koppla ihop så där rakt av, men det blir ditt problem att övertyga omvärlden om Jag tror, med betoning på tror, att de jämtländska länsräkenskaperna ligger i Oslo och att de (tyvärr är o-digitaliserade). Har du kollat domböckerna?

[von Adler]

Med tanke på att byn bara hade två gårdar från 1500-talet till 1800-talet är jag ändå böjd att tro det. Min enda källa just nu är boken "Boplatser och människor i Sörbyarna i Rätan" av Nils Sundkvist - tryckt i 600 exemplar av Bräcke Tryckeri KB 1988 och utgiven av Rätans Hembygdsförening.

1679 står änkan Brita som ägare av 1 tunnland i Klaxåsen i tiondelängden av "Bergz tingelagh". Förmodligen den som kallas Beretta Pedersdotter innan?

1645, i den svenska skatteskrivningen står Joen Eisbiörnssen och hans hustru Berette Pedersdottir med barnen Giertrud Joensdotter och Ragnild Joensdotter.

Finns det någon onlinekälla där jag kan ta reda på Giertrud och Ragnilds vidare öden?

Det verkar som jag måste till Norge för att få reda på mer om den norska tiden.

[Roback]

Jag kollade lite till i mitt bibilotek och hittade en notis om källmaterialet före 1645 i Espen Andresen "Landskap og makstat. Jemtland 1613-1645" (2000).

Enligt förf. så överlämnades större delen av de jämtländska länsräkenskaperna till Riksarkivet i Stockholm år 1900. En del material finns dock kvar i Oslo och ligger insorterade i Trondheim läns länsräkenskaper. (s. 8)

M.a.o så kan du tydligen, om Andresens uppgifter stämmer, ta bussen till källorna. Det är väl buss 400 tror jag, den där blåa