Varför inga herrgårdar i Dalarna?

[Torin]

Ingen feodalhistoria i Dalarna, eller?
Bor numera i Skattungbyn i norra Dalarna. I den här byn eller dess närhet finns inga gamla herrgårdar eller slott så som det gör i mellan- och södra Sverige.
Min kompis som är dalmas hävdar att det beror på att dalkarlarna tagit livet av alla fogdar som försökt att lägga under sig områden. Här har alltid bönderna varit självägande. ( f.ö är folk här alltid väldigt kritiska till den nutida maktens herrar)

När började feodalismen i Sverige?
Själv gissar jag på 1100 -1200-talet när kungamakten började breda ut sig. Men det kanske är fel.

[LasseMaja]

Herrgårdar finns det visst, men de är av nyare dato och där bodde brukspatroner. Någon adel att tala om hade inte dalarna men fogdeborgar har det funnits, bland annat Borganäs fäste. Och jag skulle tro, att adelns frånvaro berodde på en mycket stark självägande bondeallmoge som styrde och ställde i sina socknar. Kanske kan det också vara så att jordbruksmarken inte var så väldigt bördig och rik så att det inte fanns så stora rikedomar att skörda för en landägande adel.

[gnikam4]

Det finns en fin herrgård i centrala Ludvika.

Se: http://sv.wikipedia.org/wiki/Fil:2007_B ... 5rd_01.jpg

[Torin]

Visst men Ludvika ligger i södra Dalarna. Och då börjar vi närma oss det område där de stora herrarna hade befälet.

[Valdemar Sappi]

En herrgård i meningen att den har säteritak, det är den dessutom inte...

[Sarvi]

När började feodalismen i Sverige?

Du har rätt. Normalt sett brukar den svenska adelns begynnelse räknas från Alsnö stadga, dvs runt 1280. Antagligen fanns det någon form av skattefrälse även tidigare, men stadgan är det äldsta dokumentet som vi känner till. Från början var ju det världsliga frälset en fråga om rusttjänst till häst, i utbyte mot skattebefrielse för de hemman som vederbörande ägde. Den svenska högaristokratin (i den mån vi har nån) utvecklades på så sätt ur den tidiga medeltidens centralbygder, dvs götalandskapen och mälarbygden.

Sedan följer med tiden alltmer beskurna möjligheter att räknas till adeln. Bergslagen fick t.ex. sitt eget skattefrälse i form av bergsfrälse, som dock inte uppfyllde kravet på rusttjänst och därför inte räknades till adeln utan till bondeståndet.

När vi väl kommer fram till 1500-1600-talet, ville staten ha mer inkomster (för all del, det vill den väl jämt) och beslöt då den fullständiga skattebefrielsen för en gård endast skulle gälla för de gårdar där adelsmannen med hushåll faktiskt hade sitt säte. Dessa kallades då säterier eller säterigårdar och räknades till "yppersta frälset". Adelsmannens övriga hemman, som brukades av landbor/arrendatorer, skulle erlägga viss begränsad skatt till staten och dessa kallades "allmänt frälse". Eftersom adeln skatteplanerade friskt och ibland rentav flyttade runt mellan gårdarna för att erhålla fullständig skattebefrielse, ställde staten krav på en vad en säterigård skulle utgöra: den skulle ägas av en adlig person, jorden skulle brukas aktivt och den skulle vara ståndsmässigt bebyggd. En vanlig mangårdsbyggnad på en större bondgård dög alltså inte. Så småningom växte det fram en praxis att byggnaden åtminstone skulle ha brutet tak, något som därför har fått heta säteritak i svenskan.

Eftersom Dalarna, i likhet med Värmlands skogsbygder och Norrland, knappt hade någon adel blev det heller inga säterier att tala om, och alltså inte heller några herrgårdsbyggnader.

[a81]

Sedan måste man tänka att flertalet herrgårdar, ända fram till 1600-talet, var enkla omålade timmerhus, som inte skiljde sig nämnvärt från en större bondgård. De kunde se ut ungefär så här (Moragården på Skansen): http://www.skansen.se/sites/default/fil ... A5n_MA.jpg. Detta gällde hela i Sverige, även om det givetvis fanns högadel som bodde bättre (exempel: Torpa stenhus): http://upload.wikimedia.org/wikipedia/c ... tenhus.jpg.

[Valdemar Sappi]

Herrgården på Skansen är väll typiskt svensk, innan de stora förmögenheterna som togs hem under 30-åriga kriget användes för att betala de flesta slottsbyggena.

[Torin]

Jag ber att få tacka för svaren.
Jag tolkar det så att norra Dalarna inte var intressant för andra än de bönder som bodde här.
Den starka gemenskapen kanske skyddade mot adelns intrång.
Än i dag brukar man ju skog gemensamt. Här i Orsa finns något som heter Besparingsskogen som är ien intressant företelse, lite utanfö ämnet kanske.
Nu skall jag delge min kompis dalmasen detta.

[a81]

Jag ber att få tacka för svaren.
Jag tolkar det så att norra Dalarna inte var intressant för andra än de bönder som bodde här.
Den starka gemenskapen kanske skyddade mot adelns intrång.
Än i dag brukar man ju skog gemensamt. Här i Orsa finns något som heter Besparingsskogen som är ien intressant företelse, lite utanfö ämnet kanske.
Nu skall jag delge min kompis dalmasen detta.

Man kanske kan lägga till att det i stora delar av Sverige funnits självägande bönder och stora herrgårdar (med frälsebönder och torpare under sig) sida vid sida. Dessutom fanns det andra områden än Dalarna med lite adel. Det fanns inte mycket adel i Norrland till exempel.

[Sarvi]

Än i dag brukar man ju skog gemensamt. Här i Orsa finns något som heter Besparingsskogen som är ien intressant företelse, lite utanfö ämnet kanske.

Inte heller det är dock unikt för Dalarna, även om beteckningen besparingsskog endast återfinns inom gamla Kopparbergs län. Allmäningsskogar av motsvarande typ finns i Norrland och runtom i Sverige finns det stora härads- och sockenallmänningar som brukas gemensamt. Juridiskt sett räknas de som samfälligheter.

[frejs väpnare]

Eken och adelsmannen trivs ej ovanför Daläven. Gammalt "ordspråk".

[Nimrod-S]

Eken och adelsmannen trivs ej ovanför Daläven. Gammalt "ordspråk".

Det samma sa man om fästingarna förut, men dom rackarna har ju brutit mot regeln nu....
Sorry för OT.

[Valdemar Sappi]

Stormän fanns det ju i äldre tid innan adlandet blev på mode. Även i Dalarna. Men de drabbades kanske lika hårt som den norska urgamla adeln av pesten. I norge utrotade den mer eller mindre uradeln.

[vittorioso]

Fast det fanns ju äldre frälseätter i Dalarna på medeltiden några utav dessa är ju Svinhufvud, Ekeblad (Då kallad Simla) som tillhörde de medeltida frälset i Dalarna. Källa: Wikipedia

Sen så vet jag inte så väl varför Dalarna & norröver aldrig fick så många herresäten, Kan vara till stor del för att områdena var till största del obebodda med stor vildmark & de som var bosatta var oftast skogsmän, bergsmän, Bönder mfl. Som förmodligen aldrig var intresserade över att en adelsman skulle få makten över deras ägodelar.