Vilken hustyp?

Diskussioner kring släktforskning.
Användarvisningsbild
cats
Medlem
Inlägg: 2247
Blev medlem: 8 januari 2007, 15:26
Ort: cats

Re: Vilken hustyp?

Inlägg av cats » 23 december 2010, 09:23

I och för sig står det redan i inledningen "hemmansägaren Jan Andersson" alltså inte torparen Jan Andersson. Ägaren var bonde, fast gården inte var stor.
Mantalet (ursp. betydelsen av ordet var: Hur många man, knektar, gården kunde försörja) 1/16 tyder på ganska kraftig nerskärningar i beskattningsvärdet.
Hur mycket ägor han hade är svårt att säga när "mantal" kunde variera från gård till gård och från period till period,beroende på statens syn på egendomen, och om de hade andra inkomster än bruket av åker och ängar.

Eller kanske det finns uppgifter om hur många djur som hölls. Hur många tunnland skogsmark/åkermark/ängsmark som gården bestod av som inte framkommer av tråden?

Om Jan Andersson var klockare (vilket namnet på gården antyder) hade han kanske inte sin inkomst främst från jordbruket, utan från kyrkan, vilket gör att man inte kan bedöma storleken på gården enbart utifrån mantalet på ägorna.

Användarvisningsbild
a81
Medlem
Inlägg: 3723
Blev medlem: 14 juni 2005, 16:31
Ort: Uppsala

Re: Vilken hustyp?

Inlägg av a81 » 24 december 2010, 00:35

Jag har också lite svårt att få en bild av hur litet 1/16 mantal var, men det var en förhållandevis liten gård. Om jag inte minns fel hade "hemmansägaren Karl Oskar Nilsson" i Vilhelm Mobergs Utvandrarna en liknande storlek på sin gård. Skillnaden mellan en sådan gård och ett torp lär inte ha varit stor. En gård låg dock oftast i en by, vilket Jan Anderssons gård verkar ha gjort, medan ett torp oftast låg mera för sig självt. Dessutom var gårdar ofta självägda (jfr hemmansägare), medan torp (nästan?) alltid arrenderades.

Det verkar inte finnas någon information om gårdens areal i bouppteckningen, men däremot nämns djuren på gården:

Kreatur
1. Större Oxe, Stjernkopp - 30 [riksdaler banco]
1. Do, Hjelmen - 20 [riksdaler banco]
1. Ko, Docka - 12 [riksdaler banco]
1. Do, Stjerna - 14 [riksdaler banco]
1. Qviga - 9 [riksdaler banco]
3. Får - 4 [riksdaler banco]
1. Sogris - 4 [riksdaler banco]


På gården fanns alltså två oxar, två kor och en kviga, sammanlagt fem nötkreatur. Dessutom fanns tre får och en gris. Djuren hade ett totalt värde (jfr ovan) på 93 riksdaler banco, alltså ungefär 10 000 kr i dagens penningvärde. Här ser man för övrigt det problematiska med att jämföra priser bakåt i tiden. En ko verkar då ha kostat knappt 15 riksdaler banco, men i dag kan man knappast köpa en ko, inte ens i den storlek de var då, för 1 500 kr (motsvarande knappt 15 riksdaler banco).

Jan Andersson verkar inte ha varit klockare. Inget i bouppteckningen eller husförhörslängden tyder på det. I husförhörslängden står det dessutom detta antecknat: "vinterting 1823 för fylleri & svordom i Hofva Kyrko[?] pliktfald & dömd til uppenb. Kyrkostraff". Detta hade väl varit mindre troligt om han hade varit klockare? Klockargården verkar vara en del av byn Bråta, alltså inte bara en gård. Kanske hade det ursprungligen varit en klockargård som sedan styckats i mindre delar?

Användarvisningsbild
Markus Holst
C Skalman
Inlägg: 13477
Blev medlem: 4 september 2006, 15:28
Ort: Västergötland
Kontakt:

Re: Vilken hustyp?

Inlägg av Markus Holst » 24 december 2010, 12:35

Torp var väl, på den tiden vi nu berör, per defintion ett arrendeställe. Torpet tillhärde alltid en gård och var därmed, så att säga, skattebefriat eftersom skatten räknades på gården. Torparen sågs inte heller som bonde och hade inte rösträtt på bystämman. Torp byggdes oftast på utmarken varför de alltså låg utanför bytomten. Denna skillnad blev ju rätt otydlig efter laga dskifte.

Nämnas skall även att det ju vid nämnda tid även fanns arrendegårdar och dessa arrendebönder hade rösträtt.

Användarvisningsbild
a81
Medlem
Inlägg: 3723
Blev medlem: 14 juni 2005, 16:31
Ort: Uppsala

Re: Vilken hustyp?

Inlägg av a81 » 26 december 2010, 12:56

Markus Holst skrev:Torp var väl, på den tiden vi nu berör, per defintion ett arrendeställe. Torpet tillhärde alltid en gård och var därmed, så att säga, skattebefriat eftersom skatten räknades på gården. Torparen sågs inte heller som bonde och hade inte rösträtt på bystämman. Torp byggdes oftast på utmarken varför de alltså låg utanför bytomten. Denna skillnad blev ju rätt otydlig efter laga dskifte.

Nämnas skall även att det ju vid nämnda tid även fanns arrendegårdar och dessa arrendebönder hade rösträtt.
Jo, torp arrenderades ut i de allra flesta fallen, men jag har faktiskt också sett benämningen torpägare (jfr http://aforum.genealogi.se/discus/messa ... 1000393684), så det måste ha funnits självägda torp också, i alla fall från 1800-talet och framåt.

Dessutom har definitionen av ordet torp varierat något genom åren. På medeltiden avsåg det en avskilt belägen gård, sedan blev betydelsen (arrende)torp under en annan gård och i dag är torp för många synonymt med äldre hus på landet (jfr http://sv.wikipedia.org/wiki/Torp).

Skriv svar