Byggnader vid en 1700-talsgård

[a81]

I byn Nyvalla i Tuna socken i östra Uppland genomfördes 1758 storskifte. Det fanns då tre gårdar i byn (inringade på kartan nedan).

Den största var på 1 ½ mantal skatte och innehades av bonden Erik Johansson. Räntan (skatten?) från gården gick dels till fjärdingsmännens lön och dels till majoren för Upplands regemente. Gården finns överst på bilden nedan, till vänster mangården och till höger ladugården.

Den näst största gården ägdes av (härads)domaren (och bonden) Johan Matsson (min ana) och var på 1 mantal skatte. Räntan (skatten?) från gården gick till fjärdingsmännens lön. Gården finns i mitten på bilden nedan, oklart vilken del som är man- respektive ladugård.

Den minsta gården var på ½ mantal skatte och innehades dels av änkan Anna Persdotter och dels av en annan änka med samma namn i Myssinge. Den senare hemmansdelen brukades av bonden Mats Andersson. Räntan (skatten?) från gården gick till majoren för Upplands regemente. Gården finns längst ner på bilden nedan.

Den "övre" gårdens byggnader verkar betydligt större än de andra gårdarnas och mangården verkar mer symmetrisk, nästan som en liten herrgård. Vilka skillnader kan man tänka sig mellan de tre gårdarna? Bör boningshusen ha varit parstugor i samtliga fall? Kan något av dem ha varit rödmålat? Vilka takmaterial kan man tänka sig?

Kan man se vilken del av "mellangården" som var man- respektive ladugård? Går det att se vilken byggnad som var boningshus?

Hur kan man tänka sig att den "nedersta" gården var utformad. Fanns det två boningshus (två familjer bodde där)?

[Stefan Lundgren]

Den institution som har arbetat med äldre kartor som du scannade in är den agrarhistoriska avdelningen hos den ekonomiska institutionen på Statens Lantbruksuniversitet och förslagsvis att du vänder dig till dit.

Clas Tollin skrev en gång en liten bok om äldre kartor, minns inte riktig titeln och håller på att undersöka det nu.

Stefan

[a81]

Får försöka hitta Clas Tollins bok. Här finns för övrigt en länk till som visar hur en parstuga kunde se ut på 1700-talet:

http://www.gardochtorp.se/uploaded/imag ... stugan.jpg

Och här en bild från Kvekgården i Fröslunda socken mellan Uppsala och Enköping:

http://www.sverigeturism.se/smorgasbord ... garden.jpg

Kanske kan man tänka sig att att boningshuset på gården "i mitten" (där min ana bodde) såg ut ungefär som på bilderna? Huvudbyggnaden på den större gården lär väl ha varit större och kanske också mer påkostad?

Det är egentligen lite konstigt att inte släktforskare brukar titta närmare på det här. Med hjälp av kartorna kan man, mer eller mindre exakt, se hur ens anor levde för flera hundra år sedan. Särskilt i Sverige där vi har så få äldre "vanliga" byggnader bevarade borde detta vara intressant. Dessutom finns kartorna lätt tillgängliga på lantmateriet.se. Om man ser satellitbilder (på google.se) över Nyvalla, Tuna, så verkar inte ett enda av husen finnas kvar i dag. I en fransk eller engelsk by hade kanske 70 procent av byggnaderna stått kvar?

[Markus Holst]

tror ni verkligen att parstugorna hade två skorstenar på 1700-talet?

De stora gårdarna var säkert parsugor eller framkammarstugor. Det sistnämnda i stort samma sak men medan parstugan har farstu och kök i mitten med en stuga på var sida, har framkammarstugan farstu/kök vid en gaveln, stugan i mitten och "extrastugan"=framkammaren vid andra gaveln.

Gårdar behövde inte heller vara särdeles stora för att ha parstugor. I Äskhult (värt en googling) har de små gårdarna (7 tunnland åker var) fina framkammarstugor.

[a81]

tror ni verkligen att parstugorna hade två skorstenar på 1700-talet?

Tittar man på boningshuset på Kvekgården (ena länken ovan), så är det bara en skorsten. Kanske var det vanligare att bara ha en?

Gårdar i Uppland verkar ha haft en mangård och en ladugård (två "kvadrater"), medan varje gård i Äskhult verkar vara en "kvadrat" med byggnader. Annars kan jag tänka mig att Nyvalla i Tuna socken i mitten av 1700-talet kan ha sett ut ungefär som Äskhult:

http://www.myra.nu/askhult.html

Är det någon som vet om det redan på 1700-talet var några större skillnader på byggnaderna på små respektive stora gårdar? Den största gården (överst på kartan) har mycket större byggnader. Var det ändå alltid frågan om parstugor/framkammarstugor (eller enkelstugor på små gårdar) på bondgårdar? Kunde boningshuset på en större bondgård vara mera påkostat redan i mitten av 1700-talet (rödmålat, tegeltak, större fönster, etc)?

[Pewi]

För den som är intresserad av gårdsbebyggelse i allmänhet och uppländsk dito kan Göran Ulvängs forskning rekomenderas, främst "Hus och gård i förändring" men också flertalet artiklar i t.ex. årsboken Uppland.

[a81]

För den som är intresserad av gårdsbebyggelse i allmänhet och uppländsk dito kan Göran Ulvängs forskning rekomenderas, främst "Hus och gård i förändring" men också flertalet artiklar i t.ex. årsboken Uppland.

Tror att jag läst delar av "Hus och gård i förändring" och att det fanns mycket intressant i den.

Här hittade jag ett hus (i en helt annan del av landet), som enligt uppgift fick sitt nuvarande utseende 1779:

http://www.gardochtorp.se/karleken-till ... ticle=4543

Skulle man kunna tänka sig att boningshuset på den större gården i Nyvalla, Tuna kan ha sett ut ungefär på det sättet?

[Stefan Lundgren]

Gårdar som ser ut som fyrkanter kallas för någonting och minns inte riktig vad, men jag kan skriva utifrån ett byggnadshistorisk perspektiv att det påminner om hantverkarbostäder inne i städerna med innegårdar. Man kan alltid söka på David Hannerberg, Ulf Sporrong eller gårdsarkitektur. Skall försöka ta reda på denna term.

Stefan

[Schwemppa]

Kringbyggd gård...

[Göstring]

Den näst största gården ägdes av (härads)domaren (och bonden) Johan Matsson (min ana) och var på 1 mantal skatte. Räntan (skatten?) från gården gick till fjärdingsmännens lön. Gården finns i mitten på bilden nedan, oklart vilken del som är man- respektive ladugård.

Den minsta gården var på ½ mantal skatte och innehades dels av änkan Anna Persdotter och dels av en annan änka med samma namn i Myssinge. Den senare hemmansdelen brukades av bonden Mats Andersson. Räntan (skatten?) från gården gick till majoren för Upplands regemente. Gården finns längst ner på bilden nedan.

Ränta är ett äldre, feodalt begrepp som jag har litet svårt att greppa. Från SAOB:

1) (numera bl. i skildring av ä. förh.) perio­disk prestation (i form av naturapersedlar l. arbete l. pänningavgift) som den som nyttjade fast egendom var skyldig att fullgöra till ägaren (särsk. dels om sådan prestation fullgjord av landbo l. arrendator till jordägare, dels om tomt­ ören l. hushyra); grundränta (se d. o

a) (numera bl. i skildring av ä. förh.) om (person som nyttjar) fast egendom: utgöra (viss prestation) l. ge (så l. så mycket) i ränta l. arrende l. avrad o. d.; äv. (om person l. fast egendom l. förvaltningsområde): utgöra (viss prestation) l. ge (så l. så mycket) i ränta till kro­ nan l. till person l. institution på vilken kronan överlåtit rätten därtill l. (i utvidgad anv.) utgöra (viss prestation) l. ge (så l. så mycket) i skatt l. avgift till kronan l. annan överhet; äv. abs.; äv. med bestämning inledd av prep. till (förr äv. med indirekt obj.), betecknande den l. det till vilken ränta osv. erläges.

[Pewi]

Den näst största gården ägdes av (härads)domaren (och bonden) Johan Matsson (min ana) och var på 1 mantal skatte. Räntan (skatten?) från gården gick till fjärdingsmännens lön. Gården finns i mitten på bilden nedan, oklart vilken del som är man- respektive ladugård.

Den minsta gården var på ½ mantal skatte och innehades dels av änkan Anna Persdotter och dels av en annan änka med samma namn i Myssinge. Den senare hemmansdelen brukades av bonden Mats Andersson. Räntan (skatten?) från gården gick till majoren för Upplands regemente. Gården finns längst ner på bilden nedan.

Om räntan gick till majoren så skulle jag gissa att det var på ett av två vis: Antingen så rör det sig om ett officersboställe knutet till en av majorerna på regementet. Eftersom man så ofta bytte tjänst var det mycket sällsynt att man faktiskt bodde på sitt boställe, de var istället utarrenderade till någon som brukade dem mot ränta=arrende.

Eller så är det en specifik person som har ägt gården, och som vid tillfället var major vid regementet. Gården kan i så fall ha varit del av ett större godsinnehav och legat så till att den varit fördelaktig att arrendera ut.

I båda fallen skulle det kunna förklara förekomsten av två boningshus på gården, ett för arrendatorn och ett som ägaren kunde bruka. Inte helt vanligt, men heller inte okänt.

[a81]

Om räntan gick till majoren så skulle jag gissa att det var på ett av två vis: Antingen så rör det sig om ett officersboställe knutet till en av majorerna på regementet. Eftersom man så ofta bytte tjänst var det mycket sällsynt att man faktiskt bodde på sitt boställe, de var istället utarrenderade till någon som brukade dem mot ränta=arrende.

Eller så är det en specifik person som har ägt gården, och som vid tillfället var major vid regementet. Gården kan i så fall ha varit del av ett större godsinnehav och legat så till att den varit fördelaktig att arrendera ut.

I båda fallen skulle det kunna förklara förekomsten av två boningshus på gården, ett för arrendatorn och ett som ägaren kunde bruka. Inte helt vanligt, men heller inte okänt.

Som jag tolkar det, ägdes den större gården (1,5 mantal skatte) av bonden Erik Johansson, den medelstora gården (1 mantal skatte) av bonden och häradsdomaren Johan Matsson (min ana), samt den mindre gården (0,5 mantal skatte) av änkan Anna Persdotter och en annan änka med samma namn i Myssinge. Den senare hemmansdelen brukades av Mats Andersson (byns enda arrendator). På den mindre gården bodde alltså två familjer. Det verkar inte som att kronan eller någon major skulle äga någon av gårdarna. Därför tror jag att ränta är detsamma som skatt i det här fallet.

Den stora gårdens boningshus ser mycket större ut än de två andra gårdarnas. Dessutom finns flygelbyggnader. Den verkar påminna lite om en mindre herrgård, kanske liknande den Linnés Hammarby:

http://naturenshus.files.wordpress.com/ ... s1880b.jpg
http://www4.worldisround.com/photos/0/549/476.jpg

[Stefan Lundgren]

Nordsvensk gård är det.

Stefan

[a81]

Nordsvensk gård är det.

Stefan

Är inte det en gård med en "kvadrat"? Kallas inte gårdar med två "kvadrater" (man- respektive ladugård) mellansvensk gård eller något sådant?

[Stefan Lundgren]

Jag får påstå att jag var trött när jag skrev det, centralbyggd gård och ett lästips, i boken Agrarhistoria som kom ut för några år finns det en artikel om agrara byggnader av Ulrich Lange.

Stefan