Ihjälklämda barn

[a81]

Såg man verkligen så allvarligt på utomäktenskapliga barn i Sverige på 1700-/1800-talet? Bland mina anor finns ganska många som fått barn före äktenskapet, utan att de för den skull verkar ha hamnat utanför i samhället. Ofta gifte sig kvinnan efter något/några år med den man hon fått barn med. Det var väl framför allt i de högre stånden som föräktenskapliga barn sågs som väldigt illa.

Visst kan det säkert vara så att en del medvetet kvävde sina barn, men jag kan tänka mig att det oftast handlade om olyckor. Kanske ammade kvinnan sitt barn, somnade och vände sig i sömnen över barnet? Sängarna var också rätt små på den här tiden. Mamman, pappan och spädbarnet sov kanske i en säng, som bara var omkring en meter bred? Dessutom sov man väl halvsittande (sängarna var oerhört korta)? Under den kalla delen av året lär dessutom täckena ha varit många och tjocka.

Sedan kan det säkert ha handlat om det vi i dag kallar plötslig spädbarnsdöd.

När det gäller supandet, så har väl det överdrivits en del, bland annat av nykterhetsrörelsen. Säkerligen fanns det rätt många alkoholister, men de flesta människor drack nog hyfsat kontrollerat. Totalkonsumtionen av brännvin var hög, men man drack ju vanligtvis varje dag, vilket innebär att konsumtionen var rätt utspridd. Därför var sannolikt de flesta inte direkt fulla, utan snarare lätt berusade.

[Stefan Lundgren]

Såg man verkligen så allvarligt på utomäktenskapliga barn i Sverige på 1700-/1800-talet?

Ja!!!
Det gjorde dom, jag antar att du känner till Historisk tidskrift.....Var många artiklar om kvinnor under 1970-talet till början av 1990-talet. Jag kan leta reda på artikeln, där står det bl a om hur tuffa villkoren var för kvinnor som fick barn utom äktenskapet.

Stefan

[millgard]

Jag tror att bilden bör nyanseras en smula. Utomäktenskapliga barn var inte särskilt ovanliga under 1700- och 1800-talen. Ensamstående mödrar fanns det gott om. Självklart hade de låg status men det ödet delade de med de flesta obesuttna.
Att det under den tidiga industrialiseringens tidevarv skulle vara vanligt att ta livet av utomäktenskapliga barn tror jag är orimligt.

Skammen var snarare att gå gravid utan att vara gift. Ulrika från Västergöl är en fiktiv sådan person som jag tror har stor förankring i verkligheten.

[Stefan]

Såg man verkligen så allvarligt på utomäktenskapliga barn i Sverige på 1700-/1800-talet? Bland mina anor finns ganska många som fått barn före äktenskapet, utan att de för den skull verkar ha hamnat utanför i samhället. Ofta gifte sig kvinnan efter något/några år med den man hon fått barn med.

Det fanns ju ett mellanläge. Om de två var trolovade sågs det inte alls som lika illa. Gissar att flertalet av dem du berättar om var sådana här trolovade/förlovade - för rent praktiskt kunde det mycket väl se ut så.

Det KAN också ha varit en tidig variant av det som senare kom att kallas för Stockholmsäktenskap - i Stockholm förstås även dom.

[Stefan Lundgren]

Jag tror att bilden bör nyanseras en smula. Utomäktenskapliga barn var inte särskilt ovanliga under 1700- och 1800-talen. Ensamstående mödrar fanns det gott om. Självklart hade de låg status men det ödet delade de med de flesta obesuttna.
Att det under den tidiga industrialiseringens tidevarv skulle vara vanligt att ta livet av utomäktenskapliga barn tror jag är orimligt.

Skammen var snarare att gå gravid utan att vara gift. Ulrika från Västergöl är en fiktiv sådan person som jag tror har stor förankring i verkligheten.

Sedan bör man också ta hänsyn till de forskare som höll på med kvinnohistoria och skrev de artiklar i bl a Historisk Tidskrift, att dom kände en viss medlidande med kvinnor som var havande förr och av den anledning att det var mestadels kvinnor som skrev artiklarna om barnafödande, spädbarn som har dött av olika orsaker och hur situationen var för havande kvinnor under exempelvis 1700-talet. Jag anser att det var ett lämplig tillägg.

Stefan

[Wavy Gravy]

Såg man verkligen så allvarligt på utomäktenskapliga barn i Sverige på 1700-/1800-talet?

En bra bok om just kvinnan som födde oäktingen är Jonas Frykmans Horan i bondesamhället. Det måste vara en klassiker inom genren.

Sedan har jag läst att kvinnor ibland mördade sina barn för att de själva skulle bli avrättade. Innan bödeln tog hand om de fick de syndernas förlåtelse osv. Det var ett sätt att begå självmord genom att döda sitt eget barn först. En självmordare var ju en självspilling.

[Stefan Lundgren]

Jag hittade detta fall

Hällby, Bred


Vid 1723 års vinterting i Åsunda härad som ägde rum i månadsskiftet februari - mars....

….. kom bonden Erik Nilsson och hans hustru Brita Jöransdotter inför tinget ochberättade hur de "olyckeligen mistat" sin 8 veckor gamle son. Barnet hade tidigare varit friskt men hade sista dagen i livet varit svettig och kall i ansiktet och blev därför lagd i sängen mellan modern och väggen. Erik hade inte varit hemma den aktuella natten. När hustrun vaknade på morgonen var pojken död. Han hade "nederstupat, och en nästbårre mot bålstret". Tolvmannen Olof Ersson i Hällby hade kommit och synat, och han berättade att barenet legat en bit ifrån modern men hade "kullrat utför huvudgärden" så att både näsborrar och mun legat mot bolstret. Pojken var blå över "veka livet" enligt en hustru Brita, som också synat barnliket.

Häradsrättens dom löd på kyrkoplikt i Breds kyrka för hustrun, inkl allvarliga förmaningar av prästerskapet att inte lägga sina späda barn i sängen hos sig.

Bred socken ligger nordväst om Enköping i Uppland.
Klämd mellan modern och väggen blev denna gosse, ett alternativ att hitta sådana fall är att gå in i olika släktforskarföreringar och försöka hitta någonting i deras tidning online(om det finns sådana).



Stefan

[millgard]

"Svettig och kall i ansiktet" tyder på sjukdom redan innan... det var nog inte så enkelt som att barnet dog för att det låg med huvudet nedåt, utan snarare för att det redan var så svagt att reflexerna inte fungerade.

[a81]

Såg man verkligen så allvarligt på utomäktenskapliga barn i Sverige på 1700-/1800-talet?

En bra bok om just kvinnan som födde oäktingen är Jonas Frykmans Horan i bondesamhället. Det måste vara en klassiker inom genren.

När jag skrev: "Såg man verkligen så allvarligt på utomäktenskapliga barn i Sverige på 1700-/1800-talet?" menade jag givetivs inte att det sågs som positivt att få barn före äktenskapet; jag borde kanske ha strukit under "så" i "så allvarligt".

Jag tror dock det är viktigt att tänka på tre saker:

För det första bör man akta sig för att dra slutsatser som till exempel: "På 1950-talet såg man ner på kvinnor som fick barn före äktenskapet, tänk då så hemskt dessa kvinnor måste ha haft det på 1700-talet."

För det andra är det vanskligt att dra alltför många slutsatser från vad man ser i nutida länder, som, på ytan (levnadsstandard, bostäder, arbetsliv, etc), liknar Sverige för 200-300 år sedan. (Tänker bland annat på exemplet med den nigerianska kvinnan som riskerade stening pga av att hon fött barn efter att hon skilt sig.)

För det tredje måste man se de här kvinnorna individuellt. Hade hon fått tre barn med tre olika män och fortfarande var ogift, innebar detta troligen negativa reaktioner från omgivningen. Fick hon ett/två barn med den man hon senare gifte sig med (och fick ytterligare åtta/tio barn med), sågs det nog inte som lika allvarligt.

Så här skriver exempevis kyrkoherden i Fliseryd 1839 om min mmmfmf, inspektoren och senare hemmansägaren Anders Hultman (1783-1839), och min mmmfmm, Brita Katarina Svensdotter (1785-1838), i ett utlåtande till häradsrätten efter dråpet på Anders Hultman:

"Anders Hultman ville vara en aktad och ansedd person i socknen, och var det även, i synnerhet hos dem han kunde injaga fruktan. I sin yttre levnad var han stillad och oförargelig tills en tid efter hans aktningsvärda och förståndiga hustrus [Brita Katarina Svensdotters] dödliga frånfälle, den 4 dec. 1838, då han under studom visade ett otroligt lynne, lättvindigt vandel och ett otidigt lömskt hämdbegär"

Två av deras barn föddes före äktenskapet, ändå beskrivs Brita Katarina Svensdotter av kyrkoherden(!) som aktningsvärd och förståndig.

[Stefan Lundgren]

På http://aforum.genealogi.se/discus/ finns det en diskussion som heter Av våda förkvävd som är matnyttig.

Klicka på följande:

"Anlöparforum"
"Språk, ord och namn"
"Sjukdomar och dödsorsaker"
"Av våda förkvävd"

Stefan

[Widde]

I Högsbyboken(del 2) i kapittlet olyckskrönika sida 289 (mitten av 1700-1800 talet) så dog barnen ofta av skållning, drunkning, mord och fall

[Stefan Lundgren]

Nu har jag hittat ett domstolsärende om ämnet i Göteborgspostens nummer som kom ut i handeln lördagen den 8 november 1873. Det var på den tiden när tidningarna rapporterade om rättegångsärenden.

Citat från tidningen(obs gammal stavning)

Ihjälklämdt barn

I tisdags upptogs till behandling i poliskammaren målet angående ogifta Sofia Albertina Johanssons fjorton dagars gamle son, som den 31 oktober på natten aflidigt, troligen tillfölje af qväfning. Johansson hade för kort tid sedan bortlemnat barnet till enkan Maria Carlsson, boende i Ahlbostaden, att vårdas af henne samt döfstumma dottern Jenny Maria, som sjelf egde ett minderårigt barn. Denna senare hade på natten under sömnen af våda ihjälklämdt den lille verldsmedborgaren, som legat vid hennes sida. Målet blef remitteratd till rådhusrätten och tilläts ogifta Jenny Maria Carlsson att under tiden vistas på fri fot.

Stefan

[millgard]

Nu har jag hittat ett domstolsärende om ämnet i Göteborgspostens nummer som kom ut i handeln lördagen den 8 november 1873. Det var på den tiden när tidningarna rapporterade om rättegångsärenden.

Citat från tidningen(obs gammal stavning)

Ihjälklämdt barn

I tisdags upptogs till behandling i poliskammaren målet angående ogifta Sofia Albertina Johanssons fjorton dagars gamle son, som den 31 oktober på natten aflidigt, troligen tillfölje af qväfning. Johansson hade för kort tid sedan bortlemnat barnet till enkan Maria Carlsson, boende i Ahlbostaden, att vårdas af henne samt döfstumma dottern Jenny Maria, som sjelf egde ett minderårigt barn. Denna senare hade på natten under sömnen af våda ihjälklämdt den lille verldsmedborgaren, som legat vid hennes sida. Målet blef remitteratd till rådhusrätten och tilläts ogifta Jenny Maria Carlsson att under tiden vistas på fri fot.

Stefan

Änglamakerska tänker jag... vem lämnar bort en tvåveckors baby till en änka med de förhållandena hemma? I och för sig kan ju omständigheterna tala för att dottern ifråga ammade sitt eget barn, vilket då kanske skulle vara orsaken till själva bortlämnandet.

[Stefan Lundgren]

Det var bara ett fall av liknande fall som jag har hittat under 1800-talet, eftersom det stod samma rubrik som tråden lade jag ut artikeln på Skalman. Jag skulle tro att det rörde sig om hundratals fall varje år.

Stefan

[a81]

Här tror jag att vi har förklaringen:

http://www.alltombarn.se/barnhalsa/1.29085

Artikeln hänvisar till en studie som kommit fram till att "samsovande" innebär 25 gånger högre risk för plötslig spädbarnsdöd. Därtill bör man tänka på att 1700-/1800-talets sängar var trängre och sannolikt också varmare än dagens.