Adelstitlar

Diskussioner kring släktforskning.
Användarvisningsbild
Rubber Duck
Medlem
Inlägg: 458
Blev medlem: 23 jul 2003 13:01
Ort: Sollentuna

Inlägg av Rubber Duck » 11 aug 2004 12:47

För att återgå till den ursprungliga frågeställninen så har den delvis diskuterats i en tidigare tråd, men med fokus på svenska titlar: viewtopic.php?t=11042

Jag citerar mig själv från nämnda tråd:
Rubber Duck skrev:Lite om västeuropeiska adelstitlar, i rangordning:

Furste (=förste) eller prins (av latinets princeps=furste) var ursprungligen en generell beteckning på en suverän härskare, i synnerhet i mindre stater. Senare kom det i en del länder att bli den främsta adelstiteln, utan att fursten/prinsen nödvändigtvis härskade över ett furstendöme eller ens var medlem i en kunglig familj.

I Tyskland kallades de främsta feodalherrarna för kurfurstar, då de hade rätt att välja (=kora) kejsaren.

Hertig (tyska Herzog) betydde ursprungligen härförare eller befälhavare (jfr här=armé). Titeln syftade då till en folkgrupp, snarare än till ett landområde. Till exempel betyder Herzog von Bayern ursprungligen folkgruppen bayrarnas härförare, snarare än hertigen av landet Bayern. Senare kom titeln att beteckna härskaren i ett område. I Frankrike motsvaras hertig av duc och i Storbritannien av duke, vilket kommer av ett latinets dux, som betyder ledare.

Efter hertig i rank kom greve. Greve betydde ursprungligen ämbetsman och var kungens ställföreträdare eller fogde i ett område. Så småningom blev titeln och egendomen ärftlig. I Frankrike motsvaras greve av Comte, från latinets comes=ämbetsman. I Storbritannien motsvaras greve av earl, vilket kommer av det nordiska jarl.

Det fanns emellertid olika typer av grevar. I det tyska riket kallades grevarna i gränsområdena i öster (markerna) för markgrevar, vilka hade högre rang än vanliga grevar. I Frankrike och Storbritannien kom de att motsvaras av markis (marquis). Dessutom fanns pfalzgrevar, med större makt än vanliga grevar. Ordet pfalz (samma ord som palats) lever kvar i namnet på tyska landskap och har givit namn åt ett svenskt kungahus. I vissa länder fanns dessutom vice grevar (eng viscount, fr vicomte) med lägre värdighet än en vanlig greve.

Den lägsta betitlade adelsvärdigheten var friherre, eller baron. Ordet baron lär vara släkt med ordet bära (baron=bärare=tjänare=vasall; alt baron=bärare=stark man=riddare). Baronen hade fått mark sin mark förlänad direkt av konungen (eller av en annan feodalherre).
Därutöver finns i vissa länder andra benämningar och kategoriseringar. I Storbritannien kallas högadeln "peers", dvs jämlikar. Med andra ord anses lorderna vara drottningens (eller konungens) jämlikar, även om denna naturligtvis är den främste bland likar (primus inter pares).

I Storbritannien finns dessutom under högadeln den ärftliga kategorin baronets. Baronets tillhör lågadeln, men har rätt att tituleras Sir.

I Spanien kallas (kallades) de främsta adelssläkterna för Grandes.

I Östeuropa fanns andra adelskategorier och titlar. I Ryssland kallades till exempel stormännen för bojarer, åtminstone fram till och med Peter den store.

Martinus
Medlem
Inlägg: 231
Blev medlem: 11 nov 2003 19:52
Ort: Göteborg

Inlägg av Martinus » 14 aug 2004 12:32

Rubber Duck skrev:För att återgå till den ursprungliga frågeställninen så har den delvis diskuterats i en tidigare tråd, men med fokus på svenska titlar: viewtopic.php?t=11042

Jag citerar mig själv från nämnda tråd:
Rubber Duck skrev:Lite om västeuropeiska adelstitlar, i rangordning:

Furste (=förste) eller prins (av latinets princeps=furste) var ursprungligen en generell beteckning på en suverän härskare, i synnerhet i mindre stater. Senare kom det i en del länder att bli den främsta adelstiteln, utan att fursten/prinsen nödvändigtvis härskade över ett furstendöme eller ens var medlem i en kunglig familj.

I Tyskland kallades de främsta feodalherrarna för kurfurstar, då de hade rätt att välja (=kora) kejsaren.

Hertig (tyska Herzog) betydde ursprungligen härförare eller befälhavare (jfr här=armé). Titeln syftade då till en folkgrupp, snarare än till ett landområde. Till exempel betyder Herzog von Bayern ursprungligen folkgruppen bayrarnas härförare, snarare än hertigen av landet Bayern. Senare kom titeln att beteckna härskaren i ett område. I Frankrike motsvaras hertig av duc och i Storbritannien av duke, vilket kommer av ett latinets dux, som betyder ledare.

Efter hertig i rank kom greve. Greve betydde ursprungligen ämbetsman och var kungens ställföreträdare eller fogde i ett område. Så småningom blev titeln och egendomen ärftlig. I Frankrike motsvaras greve av Comte, från latinets comes=ämbetsman. I Storbritannien motsvaras greve av earl, vilket kommer av det nordiska jarl.

Det fanns emellertid olika typer av grevar. I det tyska riket kallades grevarna i gränsområdena i öster (markerna) för markgrevar, vilka hade högre rang än vanliga grevar. I Frankrike och Storbritannien kom de att motsvaras av markis (marquis). Dessutom fanns pfalzgrevar, med större makt än vanliga grevar. Ordet pfalz (samma ord som palats) lever kvar i namnet på tyska landskap och har givit namn åt ett svenskt kungahus. I vissa länder fanns dessutom vice grevar (eng viscount, fr vicomte) med lägre värdighet än en vanlig greve.

Den lägsta betitlade adelsvärdigheten var friherre, eller baron. Ordet baron lär vara släkt med ordet bära (baron=bärare=tjänare=vasall; alt baron=bärare=stark man=riddare). Baronen hade fått mark sin mark förlänad direkt av konungen (eller av en annan feodalherre).
Därutöver finns i vissa länder andra benämningar och kategoriseringar. I Storbritannien kallas högadeln "peers", dvs jämlikar. Med andra ord anses lorderna vara drottningens (eller konungens) jämlikar, även om denna naturligtvis är den främste bland likar (primus inter pares).

I Storbritannien finns dessutom under högadeln den ärftliga kategorin baronets. Baronets tillhör lågadeln, men har rätt att tituleras Sir.

I Spanien kallas (kallades) de främsta adelssläkterna för Grandes.

I Östeuropa fanns andra adelskategorier och titlar. I Ryssland kallades till exempel stormännen för bojarer, åtminstone fram till och med Peter den store.
Observera att i Tyskland rankades hertigar högre än furstar. Furst Otto von Bismarck sparkades uppåt när han fick titeln hertig av Lauenburg (en titel som han för övrigt aldrig använde).

Användarvisningsbild
Nina
Medlem
Inlägg: 225
Blev medlem: 21 jul 2004 16:45
Ort: Visby

Inlägg av Nina » 18 jan 2005 16:19

Hej
Finns det någon som enkelt kan svara på i vilken ordning/vilken som är "finast" av dom "adliga" titlarna?
Är greve först? och sedan hertig, friherre och ??
I Sverige enbart.

Har letat överallt på nätet men hittar ingen lista på detta.
/Nina

Användarvisningsbild
Belisarius
Medlem
Inlägg: 5093
Blev medlem: 26 nov 2004 14:43
Ort: Utrikes

Inlägg av Belisarius » 18 jan 2005 16:24

Nina skrev:Hej
Finns det någon som enkelt kan svara på i vilken ordning/vilken som är "finast" av dom "adliga" titlarna?
Är greve först? och sedan hertig, friherre och ??
I Sverige enbart.

Har letat överallt på nätet men hittar ingen lista på detta.
/Nina
KLASSINDELNING OCH NUMRERING AV ÄTTER
Vid Riddarhusets inrättande 1625 indelades adeln i trenne klasser, vilka vid omröstning hade
vardera en röst. Första klassen eller herreklassen omfattade de betitlade, dvs grevar och
friherrar, andra klassen eller riddarklassen obetitlade ättlingar till riksråd (bland adliga ätter nr
1-37) och tredje klassen eller svenneklassen den obetitlade adeln i övrigt. De grevliga och
friherrliga ätterna numrerades var för sig, likaså riddar- och svenne-klassernas ätter.
En revidering av matrikeln varvid sådana ätter uteslöts vilka introducerats i högre värdighet
och varvid också numreringen ändrades genomfördes 1654.
Klassindelningen med åtföljande röstningsförfarande upphörde 1719, varefter en ny matrikel
med ny numrering och därvid gemensam numrering för de adliga ätterna infördes 1727.
Härvid uteslöts ånyo de ätter som introducerats i högre värdighet.
Årtalen för uteslutningarna har dock ännu inte kunnat verifieras liksom att det synes som
ytterliggare en uteslutning företagets i slutet av 1600-talet eller början av 1700-talet.
Klassindelningen återinfördes 1778. Härvid fördes till andra klassen, förutom de ovan-nämnda
37 riksrådsätterna jämte riksrådsätten 1303A, de 300 då levande ätterna med lägsta numren av
tredje klassen (bland adliga ätterna nr 38-980), samt såväl levande som framlidna
kommendörer av Svärds- och Nordstjärneordnarna och deras ättlingar, de s k
kommendörsätterna, vilka inplacerades mellan adliga ätterna nr 980 och nr 981. Den
gemensamma numreringen av de adliga ätterna bibehölls dock, varvid kommendörs-ätterna
och med dem samhöriga adliga ätter åtskildes genom litterabeteckning.
1778 års klassindelning avskaffades 1810, men platser och nummer samt benämningen
kommendörsätt bibehölls. Enligt gällande riddarhusordning utgöres Ridderskapet och Adeln
av de "grevliga, friherrliga och adliga ätter, som på riddarhuset äro introducerade".
Kommendörsätterna ingår bland de adliga ätterna.
Graciöst klippt och klistrat från PDF på http://www.riddarhuset.se :wink:

Martinus
Medlem
Inlägg: 231
Blev medlem: 11 nov 2003 19:52
Ort: Göteborg

Inlägg av Martinus » 05 feb 2005 22:47

Nina skrev:Hej
Finns det någon som enkelt kan svara på i vilken ordning/vilken som är "finast" av dom "adliga" titlarna?
Är greve först? och sedan hertig, friherre och ??
I Sverige enbart.

Har letat överallt på nätet men hittar ingen lista på detta.
/Nina
För att svara kortfattat:

"Hertig" är i Sverige en titel som är vikt åt medlemmar av kungahuset.
Därnäst följer greve, friherre och obetitlad adel.
Det har även funnits två icke-kungliga ätter med titeln "furste", om jag inte minns fel (Putbus och von Hessenstein), men dessa är utdöda.

Användarvisningsbild
tyskaorden
Redaktör emeritus
Inlägg: 7645
Blev medlem: 27 mar 2002 14:52

Inlägg av tyskaorden » 07 feb 2005 11:15

Ett tillägg:

HKH kronprinssessan är hertiginna av Västergötland

HKH prins Carl Philip är hertig av Värmland

HKH prinssessan Madeleine är hertiginna av Hälsingland och Gästrikland.

HKH prinssessan Lillian är (änke)-hertiginna av Halland.


Enligt ointoducerad adels årsbok finns det faktisk en fustlig ätt nu bosatt i Sverige nämligen Cantacuzino. Denna är är en ursprungligen grekisk-bysantinsk adelsätt tidigast känd med riksfältherren Johannes Kantakuzenos (omkring 1104). Ättemedlemmar har varit östromerska kejsare t.ex. Johannes VI. på 1600-talet överflyttade ätten till Valakiet och Moldova ungefär nuvarande Rumänien och Moldavien. Den 19 januari 1865 tillerkändes ätten i sin helhet rysk furstevärdighet. Ätten inkom från Rumänien år 1944 med furst Stefan Cantacuzino (1900-1988).

Det finns även den hertliga ätten d'Otrante, vilken härstammar från polisministern under Napoleon I Joseph Fouché (1759-1820). Han upphöjdes den 15 augusti år 1809 till hertig d'Otrante (Otranto i Italien). Två yngre söner till polisministern Armand (1800-1878) och Paul (1801-1886) 3. respektive 4. hertig d'Otrante inkom till Sverige år 1822. Även ättens grevliga gren - Fouché d'Otrante - lever i Sverige. Paul fick den 1 juli år 1855 genom svensk kungl. resolution rätt att föra grevetitel, vilken sedan dess har förts vidare i ättens yngre grenar. Hertigtiteln ärvs av äldste sonen.

Användarvisningsbild
Ralf Palmgren
Medlem
Inlägg: 2287
Blev medlem: 17 jul 2004 15:03
Ort: Helsingfors

Inlägg av Ralf Palmgren » 07 feb 2005 12:27

För det första måste jag tacka Martinus för att du nämnde släkten Putbus. Jag tittade i Elgenstierna och såg att släkten tidigare har hetat Podebusk. På så sätt fick jag mera information till min släktforskning. :D

Rikskansler Friherre Axel Oxenstierna af Eka och Lindö, greve Oxenstierna af Södermöre blev erbjuden svensk hertigtitel men han tackade nej till erbjudandet. Det har funnits några adliga svenska hertigar men vad jag vet har det aldrig i Sverige skapats en svensk hertiglig ätt i motsatts till bland annat Danmark. Där är ju hertig den högsta adliga värdighet som fortfarande existerar!

I Sverige bor medlemmar av dessa världskända utländska dynastier:

Den suveräna Kejserliga Dynastin von Habsburg

Den suveräna Furstliga Dynastin von und zu Liechtenstein


Denna suveräna mediatiserade dynasti

Den mediatiserade suveräna Furstliga Dynastin zu Erbach-Schönberg


Dessa utländska högadliga ätter

Den Furstliga ätten Czartoryski (en adlig gren av den litauisk-polska världskända dynastin Jagello)

Grevliga ätten Henckel von Donnersmarck (Släktens huvudman är Fürst Henckel von Donnersmarck men han är inte bosatt i Sverige)

Stefan Lundgren
Stödjande medlem 2022
Inlägg: 11956
Blev medlem: 11 aug 2003 17:15
Ort: Uppland

Inlägg av Stefan Lundgren » 07 feb 2005 14:41

Eigenstiernas ättartavlor är varmt rekommenderad för att forskar om adelstitlar.

Stefan

Användarvisningsbild
Örjan
Medlem
Inlägg: 1604
Blev medlem: 20 feb 2003 14:57
Ort: Gustavsberg

Inlägg av Örjan » 10 feb 2005 23:16

Ralf Palmgren skrev: Denna suveräna mediatiserade dynasti

Den mediatiserade suveräna Furstliga Dynastin zu Erbach-Schönberg
Hur kan en dynasti vara både suverän och mediatiserad? Visserligen ska man inte kräva alltför mycket logik i bruket av adelstitlar, men en mediatiserad furste har ju förlorat sin suveränitet.

Martinus
Medlem
Inlägg: 231
Blev medlem: 11 nov 2003 19:52
Ort: Göteborg

Inlägg av Martinus » 11 feb 2005 21:59

Ralf Palmgren skrev:För det första måste jag tacka Martinus för att du nämnde släkten Putbus. Jag tittade i Elgenstierna och såg att släkten tidigare har hetat Podebusk. På så sätt fick jag mera information till min släktforskning. :D
Ingen orsak. Adelstitlar (i synnerhet brittiska) och dessas bruk är en liten halvhobby jag har, men jag får aldrig tillfälle att ventilera mina kunskaper. :)

Användarvisningsbild
Ralf Palmgren
Medlem
Inlägg: 2287
Blev medlem: 17 jul 2004 15:03
Ort: Helsingfors

Inlägg av Ralf Palmgren » 12 feb 2005 11:53

Jag har förstått att de tyska adelssläkter som idag ses som mediatiserade var i själva verket regerande Dynastier före Wienkongressen 1814-1815 men att de i och med denna kongress förlorade sina områden och i stället ses som jämlikar till andra Dynastier utan att ha ett område att regera över?

Användarvisningsbild
Ralf Palmgren
Medlem
Inlägg: 2287
Blev medlem: 17 jul 2004 15:03
Ort: Helsingfors

Inlägg av Ralf Palmgren » 12 feb 2005 15:27

Kan man jämföra en tysk riksgreve som Bielke, Erbach, Hohenlohe... med bland annat de svenska grevarna Lewenhaupt, Oxenstierna? Hur är det då med den tyska titeln Herzog (Hertig), var det en adelstitel eller en titel på en härskare?

Användarvisningsbild
Stangbo
Medlem
Inlägg: 270
Blev medlem: 25 jan 2005 19:31
Ort: Stånga Gotland

Inlägg av Stangbo » 13 feb 2005 18:53

Jag kände en gång en han trodde att han var adlig. För honom var det liksom det viktigaste i hela världen. Jag hittade en släktkrönika i hans bokhylla och läsde den. Det visade sig att han inte alls hörde till den adlade delen av den familjen som bar samma namn. Men han behandlade alla som inte var lika fina som han som "vad då...." Det är jobbigt när det blir så där. 8O

Användarvisningsbild
Örjan
Medlem
Inlägg: 1604
Blev medlem: 20 feb 2003 14:57
Ort: Gustavsberg

Inlägg av Örjan » 13 feb 2005 19:14

Ralf Palmgren skrev:Jag har förstått att de tyska adelssläkter som idag ses som mediatiserade var i själva verket regerande Dynastier före Wienkongressen 1814-1815 men att de i och med denna kongress förlorade sina områden och i stället ses som jämlikar till andra Dynastier utan att ha ett område att regera över?
Ja, det är ungefär så jag har förstått det också. Under napoleonkrigen mediatiserades flera tidigare riksomedelbara furstar, detta innebar att titeln furste som tidigare alltid innebar att man även regerade över ett furstendöme då förvandlades till en adelstiteln. För att skilja mellan de furstar som bara titulerades som furstar och de som faktiskt styrde över furstendömen så började man använda begreppet "mediatiserade furstar" och "suveräna furstar". Trots att de flesta suveräna furstar förlorade sina furstendömen efter första världskriget så slutade de inte att kalla sig själva för "suveräna furstar", med konsekvensen att även detta uttryck förvandlades till en titel utan innebörd.

Fast vad jag fortfarande inte förstår är hur man kan titulera sig som både mediatiserad och suverän furste. Min gissning, grundad på att du brukar använda dig av engelska källor, är att "suverän furste" i själva verket är en engelsk översättningsvariant av det tyska ordet "fürst". Det engelska språket använder ju annars samma ord för både prins och furste och man kan tänkas sig att utrycket "suverän furste" på engelska har kommit till för att markera att det är frågan om en furste och inte en prins.

Användarvisningsbild
Ralf Palmgren
Medlem
Inlägg: 2287
Blev medlem: 17 jul 2004 15:03
Ort: Helsingfors

Inlägg av Ralf Palmgren » 13 feb 2005 19:43

Det var inte enbart furstar som var mediatiserade. Det fanns även grevar som var mediatiserade. Bland dessa kan man nämna släkterna Erbach (som lever i Sverige), Pappenheim (hörde den från det trettioåriga kriget kända Pappenheim även hit? Vad var hans förnamn nu igen, ibland får man sådana pinsamma blackouter) och Königsegg. Den mediatiserade grevliga ätten Erbach upphöjdes till furstlig rang med namnet Erbach-Schönberg den 18 augusti 1903. Var släkten på något sätt betydelsefull i Tyska Riket? Därmed var släkten Erbach engång i tiden regerande riksgrevar som sedermera upphöjdes till furstlig värdighet.

Efter det första världskriget har det inte funnits några regerande furstar i Tyskland överhuvudtaget. Detta måste man komma ihåg eftersom de "mediatiserade" endast fanns i HRR.