Gustav Vasas syster - nunna under reformationen

[Hans]

Visste ni att den gamla kungsgården i Vadstena (enligt urinvånarna Vasstena) blev del av nunneklostret. Upptäcktes på slutet av 50-talet.

MVH

Hans

[Markus Holst]

Visste ni att den gamla kungsgården i Vadstena (enligt urinvånarna Vasstena) blev del av nunneklostret. Upptäcktes på slutet av 50-talet.

MVH

Hans

Om detta har skrivits mycket på Skalman. Kungahuset i Vadstena anses likna Alsnöhus och är ju dessutom samtida.

[cats]

Gustav Vasa var väl något slags protestant, men han var väl ingen radikal protestant, utan mer intresserad av att kontrollera kyrkan, ungefär som Henrik VIII i England. Jag tänker att man kan jämföra med omvälvningarna efter första världskriget. Hjalmar Branting och Vladimir Lenin var båda socialister, men med väldigt olika grad av radikalism. Gustav Vasa var väl mer en "Branting" än en "Lenin".

Sedan blev väl Sverige mera radikalt protestantiskt i slutet av 1500-talet och på 1600-talet...

Begreppet protestant myntades 1529, under riksdagen i Speyer, där ett antal furstar protesterade mot restriktioner på reformationen. Kalvinisterna nämndes vid religionsfreden i Augusburg 1555, där man kom överens om att invånarna skulle följa sin furstes religion, och de sammanfördes med lutheranerna under begreppet protestanter. Kalvinisterna fick officiell status i Tyskland först vid Westfaliska freden.

Gamle kung Gösta var kanske inte så väldigt religiös. För honom var det troligen viktigare vem som beskattar vem än hur de tillbad Gud. Inte så att det var oviktigt, däremot var han ute i fingerspetsarna en realpolitiker. Däremot var religiösa frågor mycket viktigt för båda hans söner Johan III och hertig Karl, som drog åt olika håll.

Johan var främst under påverkan av sin fru Katarina Jagellonica och drogs mot det katolska, medan hertig Karl var mer åt det Kalvinistiska hållet. Eftersom hertig Karl vann dragkampen med sin bror, eller rättare sagt med hans son Sigismund som var katolik, drogs Sverige mot en ganska extrem form av protestantism i slutet av 1500-talet.

[medundersåte]

Om jag har förstått rätt försöker du säga att det inte är så stor skillnad mellan katolisismen och de protestantiska kyrkorna?

Svenska och Engelska kyrkorna är eller åtminstone var väldigt lika den katolska, liksom de övriga nordiska och anglikanska. Däremot är skillnaden mellan lutherska kyrkor och de reformerta och frikyrkliga mycket större än mellan katolska och lutherska. Synen på nattvarden är den viktigaste och tydligaste skiljelinjen.

[cats]

Om jag har förstått rätt försöker du säga att det inte är så stor skillnad mellan katolisismen och de protestantiska kyrkorna?

Svenska och Engelska kyrkorna är eller åtminstone var väldigt lika den katolska, liksom de övriga nordiska och anglikanska. Däremot är skillnaden mellan lutherska kyrkor och de reformerta och frikyrkliga mycket större än mellan katolska och lutherska. Synen på nattvarden är den viktigaste och tydligaste skiljelinjen.

Jag kan hitta flera andra tydliga skiljelinjer mellan de reformenta och den katolska trosriktningen.

Den katolska kyrkan erkände påven som den högsta auktoriteten, medan Martin Luther och hans anhängare betonade bibeln som den högsta auktoriteten för kristen tro och liv.

Katolikerna trodde på frälsning genom tro och goda gärningar, medan lutheranerna hävdade att frälsning endast kunde uppnås genom tro (sola fide) och Guds nåd (sola gratia).

Den katolska kyrkan erkände sju sakrament, nattvarden, dopet, konfirmationen, äktenskapet, prästvigningen, bikten och de sjukas smörjelse. Lutheraner erkände endast två sakrament, dopet och nattvarden.

I den katolska kyrkan hade prästerskapet en central roll som förmedlare mellan Gud och människorna. Luther betonade det allmänna prästadömet, där varje troende hade direkt tillgång till Gud utan behov av präster som mellanhänder.

Språket var en viktig skiljelinje. Katolska gudstjänster var ofta på latin och innehöll många ritualer och ceremonier. Lutheranska gudstjänster hölls på folkspråket och fokuserade mer på predikan och bibelläsning.

Maktfördelningen var den orsak som främst ledde till krig mellan riktningarna under 1500/1600-talet.

[a81]

Katolikerna trodde på frälsning genom tro och goda gärningar, medan lutheranerna hävdade att frälsning endast kunde uppnås genom tro (sola fide) och Guds nåd (sola gratia).

Håller med om detta, även om lutheraner väl menar att goda gärningar liksom kommer "på köpet" om man tror.

Sedan finns ju en form av helgondyrkan inom den katolska kyrkan, man ber liksom t.ex. jungfru Maria om hjälp och så. Jag tänker att det är det mest främmande med katolicismen för en nutida svensk.

När det gäller Gustav Vasa så tänker jag att han kanske inte var en jätteintellektuell person, utan mer en driftig maktmänniska med lite drag av populism och tidig nationalism.

[cats]

Sen var det inte så väldigt ovanligt att kvinnor inom adeln gjorde ”karriär” inom klosterväsendet innan reformationen.
Man kan säkert hitta många fler exempel än Gustav Wasas syster.

Klas Flemings faster var till exempel en av de sista abbedissorna i Nådendals kloster.

Även om det idag är svårt att värdera olika historiska personers personliga övertygelse, var nog Klas Flemings ställningstagande för Sigismund, emot hertig Karl, avgjort också färgad av trosinriktning.

[a81]

Man kan väl också tänka sig att de stött sin fiendes fiende. Gustav Vasa ville frånta katolska kyrkan makt och ekonomiska tillgångar och ställde sig därför på protestanternas sida. Henrik VIII gjorde väl mer eller mindre samma sak i England några år senare. Sedan kan jag tänka mig att den "nationalistiske" Gustav Vasa gillade tanken med bibeln på svenska o.s.v.

Det är väl lite på samma tema som när Donald Trump allierar sig med evangelikala kristna i USA idag. De har samma motståndare, men egentligen inte så mycket gemensamt...