Största propellerplanet med två motorer

Diskussioner kring teknikens utveckling genom tiderna och dess inverkan på vår historia.
Användarvisningsbild
Blixten
Stödjande medlem
Inlägg: 1636
Blev medlem: 07 feb 2007 21:02

Största propellerplanet med två motorer

Inläggav Blixten » 14 jun 2015 09:49

"Vilket är det största propellerplanet med bara två propellrar?" undrade sexåringen.

"Curtiss Commando" klippte jag till med, men vad säger expertisen? Något med turboprop?

Användarvisningsbild
Hans
Stödjande medlem
Inlägg: 19942
Blev medlem: 11 jul 2002 11:52
Ort: Utrikes

Re: Största propellerplanet med två motorer

Inläggav Hans » 14 jun 2015 10:41

Min gissning är Bristol Superfreighter.

MVH

Hans

Användarvisningsbild
Hans
Stödjande medlem
Inlägg: 19942
Blev medlem: 11 jul 2002 11:52
Ort: Utrikes

Re: Största propellerplanet med två motorer

Inläggav Hans » 14 jun 2015 13:59

Bakom en dator nu och undrar varför jag inte tänkte på C 119 men hursomhelst, troligtvis är nog Transall C 160 värst.

MVH

Hans

Varulv
Medlem
Inlägg: 2892
Blev medlem: 03 apr 2004 07:38
Ort: Norge/Norway

Re: Största propellerplanet med två motorer

Inläggav Varulv » 14 jun 2015 14:37

En grense for tomotors propellfly skal være 20-25 tonn maksvekt uansett om man hadde stempelmotor eller turboprop. Det største tomotors flyet i dag er Dash 8-400 som kan ha en maksvekt på 29,26 tonn, og er også det største sivilflyet hittil i denne kategorien. Da må man over i det militære - spesielt transportflyene.

Det er franskbygde Transall C-160 som har størst maksvekt med 51 tonn, med den sovjetiskbygde An-8 (etterfulgt av An-10, -12 og -24, alle med fire motorer) med maksvekt på 40 tonn. På en tredjeplass finner vi den amerikanske flybåten Martin P5M med en maksvekt på 38,6 tonn, og har andreplass når det gjelder dimensjoner (23,5 m l x 36 m vingespenn mot An-8s 26 m l x 30 m v). P5M er så lange jeg har funnet ut, den største tomotors flybåten i historien med stempelmotordrift. Sovjets Be-12 flybåten som har turbopropmotor, er "bare" på 36 tonn.


Återgå till "Civil teknikhistoria"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 0 och 0 gäster