Telefonerna med nummerskiva - kallades petmojar - och dök upp, tror jag ungefär 1944-45i Luleå, Helt fantastiska!50-talets Stockholm. Där hade vi nummerskiva på telefonerna och kunde ringa "Automatiskt".
Dessförinnan - och minnet är Piteå cirka 1942 - satt det en liten vev på telefonen - man vevade och ''växeln'' svarade...
Detta gällde alltså även lokalsamtal, liksom riks-samtal. Vilka måste beställas.....
Det fanns minsann prioritering ''efter rikedom'' för rikssamtalen. Telegrafverket - som hade monopol på rulljangsen - erbjödNär så modern hade beställt sitt samtal så var det bara att sitta och vänta. Så kom det stora ögonblicket. Telefonen ringde och växelflickan meddelade: "Klart Karungi 93A - Varsågoda".
Ilsamtal - vilka hade företräde i kön - före alla Rikssamtal.
Dessutom fanns det Blixtsamtal - som kopplades direkt medan man väntade i luren!
Minns inte - men ''Ilsamtal'' kostade minst dubbel taxa. ''Blixt'' var fyrdubbel eller ngt sånt.....
Detta med delad telefonledning, var - fortfarande vanligt i Australiens ''outback'' - när jag kom hit och kallades ''partyline''Moster Signe hade telefonnummer "Karungi 93A". Vilket betydde att hon delade telefonledning med flera andra hushåll som hade B, C och så vidare.
Gick genom en telefonväxel och alla abonnenterna var A,B,C o.s.v. - ingånde samtal på partylinjen - ringde ALLA telefonerna
på linjen. Men - växeltelefonissan - ringde morsebokstav!
Så om samtalet var för Varjag - ringde alla telefonerna di-di-di-dah (...- =V) och då visste alla andra att inte lyfta luren -
''cause it's for that damned Swede and no-one can understand wha't he's saying anyway....''
Partylines - var ju oxå en helt underbar skvallerlinje - då alla på linjen, diskret kunde lyfta sina lurar och höra ''det sista....''
En annan grej på telefonist-expedierade samtal var, att då rikssamtal var dyrbara - och kärringarna satt å skvallrade på
lokalsamtal - telefonissan bara högg in i samtalet med orden Riks bryter! - och den uppringda abonnenten kopplades in till Rikssamtalet. Medan den andra - bara hade att lägga på luren
Så var det - på varjagens tid