Konsten att lasta ett skepp

[Stefan Lundgren]

Jag fick idén till denna tråd ( viewtopic.php?t=25540 ) när Hexmaster skrev:

För att ta det kort och relevant så tog man in prylarna som de var, en och en. Att lasta och lossa var en konst och vetenskap (i synnerhet då missar vid ilastningen kunde riskera hela skutan), för att inte tala om vad det tog i tid och manskap.

Sannerligen en värdig uppfinning att fira.

För att inte skeppet/fartyget/skutan skulle drabbas av något typ av överslag så måste de inblandande känna till hur man skulle lasta in olika gods i fartygens magasiner. Tänk er ett skepp som skulle hem till Spanien från någon av de spanska kolonierna i Amerika. Jag antar att dom fick någon typ av information hur dom skulle lasta in godset i magasinen. De som började i denna bransch fick möjligen gå med en äldre och van "inlastare".

Jag antar att det såg ut så där i lasten(schematisk bild)

I=väggen
X=lasten
~=havet
_=utrymme

~~~~~~II~~~~
~~~~~I__I~~~
~~~~IXXXXI~~
~~~IXXXXXXI~~
~~IXXXXXXXXI~~
~~IXXXXXXXXI~~
~~IXXXXXXXXI~~
~~IXXXXXXXXI~~
~~IXXXXXXXXI~~
~~IXXXXXXXXI~~
~~IXXXXXXXXI~~
~~IIIIIIIIIIIIIII~~
~~~~~~~~~~~~
~~~~~~~~~~~~
~~~~~~~~~~~~

Meningen med bilden är att visa att det måste vara jämnt över hela ytan i lastutrymmet så lasten dels inte åker runt och dels att den är still även i hårt väder.

Stefan
~~

[Donkeyman]

Att lasta skepp är en vetenskap den dag som är. Det är massor av olika faktorer som måste tas i beaktande.

Till att börja med så måste man se till att man får plats med den tänkta lasten. Både volymmässigt men också viktmässigt. Går man till flera olika hamnar så måste man tänka på att den last som skall lossas i en senare hamn inte blockerar det som skall ut tidigare.

Men så kommer fartygets stabilitet in i det hela. Och med många laster så måste man också betänka att man inte lastar så att man skapar spänningar och vridningar i skrovet. Man måste ha lastningssekvenser där den intagna lasten kompenseras med utpumpad ballast. Och tvärtom.

Många fartyg kan man helt enkelt bryta av genom att ha fel lastfördelning.

Den som i dagens fartygssamhälle är ansvarig för lastplaneringen är Överstyrman. Eller i många fall en Supercargo som inte följer med fartyget. Och det måste göras massor av beräkningar som resulterar i skrivna lastplaner. Och skrivna lastnings- och lossningssekvenser. Vilket för si så där 25 år sedan skedde med handräkning och handskrivning. Men som i dag sker med datorstöd.

Med mera. Med mera. Med mera. Här är vi verkligen inne på en komplicerad vetenskap. Där varje fartyg är en individ som skall behandlas för sig.

[Hans]

@Donkeyman

Före datorenas tidsålder, hur gjorde man? Jag vet att på hangarfartyg så flyttade man runt modeller men där stuvas ju lasten s.a.s. om under färden. Hur funkade det när man skulle planera lastningen av ett handelsfartyg?

MVH

Hans

[Stefan Lundgren]

Men förut så tog man inte hjälp av datorer om man ville placera lasten rätt, det som jag försökte att ge var också en historisk överskick. Hur gick det till förr när man lastade ett skepp exempelvis? Jag antar att det var någon som gav order inne i själva "magasinet" på hur lasten skulle inpackas.

Stefan

[Donkeyman]

I gamla tider fanns det också stor kunskap om hur man skulle lasta. Även om man inte kunde räkna på saken så visste man hur man inte skulle göra. Tack vare dåliga erfarenheter. Eller på Engelska "Trial and Error".

Men så fanns det också tumregler som visade när fartyg var instabila. Men man skall inte glömma att en dj****a massa fartyg gick ned helt enkelt därför att de var felaktigt lastade eller felaktigt konstuerade. Det var en riskfylld verksamhet att jobba till sjöss.

Men de första lagarna om lastlinje och liknande kom redan i det gamla Italien för 7-800 år sedan. Och så kom Plimsollmärket för långt över 100 år sedan. Fast den viktigaste drivkraften var knappast omtanken om sjömännens säkerhet utan snarare en önskan om att inte förlora dyrbar last.

I dag har detta som jag skrev ovan utvecklats till en avancerad vetenskap.

[Battler]

@Donkeyman

Före datorenas tidsålder, hur gjorde man? Jag vet att på hangarfartyg så flyttade man runt modeller men där stuvas ju lasten s.a.s. om under färden. Hur funkade det när man skulle planera lastningen av ett handelsfartyg?

MVH

Hans

På hangarfartyg flyttar man väl modeller för att få överblick över flödet (planen startklara med "rätt" vapenlast).

MVH

[Belisarius]

En polare jobbar med programutveckling för just sånt. Containerfartyg är ett jäkla pussel att lägga och värre lär det bli. När man sedan beslutar om nya lastrutiner på kajen (ex. stapla 3 högt istället för 2), så börjar det bli intressant...

[varjag]

@Donkeyman

Före datorenas tidsålder, hur gjorde man? Jag vet att på hangarfartyg så flyttade man runt modeller men där stuvas ju lasten s.a.s. om under färden. Hur funkade det när man skulle planera lastningen av ett handelsfartyg?

MVH

Hans

På hangarfartyg flyttar man väl modeller för att få överblick över flödet (planen startklara med "rätt" vapenlast).

MVH

'Stuvningen' av lasten på t.o.m. hangarfartyg - kan vara problematisk när havet visar tänderna! Att allting måste
vara 'sjösurrat' visar denna bild av ett okänt amerikanskt hangarfartyg i tyfonen utanför Filippinerna 1945....
Man vill sannerligen inte ha några fem-tons flygplan 'lösa på hangardäcket' när hon börjar slingra uppåt 30-35 grader!

Varjag

[Andreas K]

Man vill sannerligen inte ha några fem-tons flygplan 'lösa på hangardäcket' när hon börjar slingra uppåt 30-35 grader!

Fasen vad hemskt att vara på däck då!

[Stefan Lundgren]

Donkeyman!

Visst skall man har i åtanke att det var många skepp som förliste p g a fellastade varor, men åt andra sidan så kom det många fartyg också fram till sina respektive orter. Tänkte på en sak p g a det, tänk om man skulle tömma havet, då skulle man finna en hel del, den sista meningen är lite OT.

Stefan

[varjag]

Med tunga bulklaster - t.ex. järnmalm och gång i grov sjö - var det många fartygsskrov som helt
enkelt böjde sig på längden - och permanent. Vanligast var det med träfartyg - men jag minns flera
gamla utslitna 'malmtrampar' som hade 'kattrygg' - d.v.s. fören... och.. aktern saggade nedåt.
Än värre - var det om fartyget helt enkelt bröts av.....ett splitternytt tyskt bulkfartyg på jungfruresa -
tog full malmlast i Narvik för Baltimore, stack ut i Vestfjorden i rykande storm - och hördes aldrig
mera av......... Det var omkring 1952-3 och antingen tillhörande 'Schulte' eller 'Fritzen'-rederierna
Varjag

[Donkeyman]

Sedan mitten av 90-talet har man infört en våldsam mängd med strängare klassregler på bulkare. Och på tankers, som egentligen också är bulkfartyg med skillnaden att lasten är flytande. Det infördes sådana ting som "Enhanced Survey Programme" vilket sände chockvågor in på ekonomiavdelningarna på världens rederier. Och som följd av detta kom strängare mätningar av plåttjocklek, strängare inspektioner, hårdare krav på luckor, hårdare krav på konstruktionsdetaljer. Etc, etc, etc.......

Skälet till detta är en lååååååååååååång radda med tragiska bulkbåtshaverier under många år. Båtar som lastar, avgår och som sedan aldrig mera hörs av. Men det är också fullt möjligt att hantera en bulker i hamn så att båten helt enkelt bryts av. Det är bara att slarva lite med lastnings eller lossningssekvenserna. Det vill säga vilken ordning man hanterar de olika rummen och i vilken ordning man tömmer / fyller ballast.

För övrigt är "Derbyshire" det kanske mest kända bulkbåtshaveriet i den Engelsktalande världen. Den försvann med man och allt i en orkan på Stilla Havet. De efterlevande och facket upptäckte byggfusk i något av systerfartygen. Bland annat långskeppswebbar som inte gick in i akterskeppet. Diverse konspirationsteorier svirrade genom luften. Fullt bråk. Krav på skadestånd. Så tog Engelska staten och tillsatte en ny kommision för att få lugn och ro. Nu hade man ju hittat och filmat "Titanic" så möjligheterna till resultat var ju större. Och många år efter haveriet använde man samma gäng som hittade "Titanic" för att finna denna nål i en höstack. Mitt i havet. Och lyckades - på si så där 5000 meters djup.

Fast då kunde man konstatera att det var ett klassiskt bulkbåtshaveri. En lucka ned i "forecastle" hade stått öppen. Vatten gick ned där. Stäven gick djupare ned. Hårdare belastning vid varje våg på ettaluckan. Så kollapsar skottet mellan utrymmena under fören och ettaluckan. Vattnet som rusar in i ettarummet får luftkudden som bildas att trycka upp luckan. "Open house". Ettan blir full. Ännu större djupgående. Mer kraft på tvåan.............. Antagligen skedde allt i loppet av minuter. Omöjligt att gå fram och inspektera. Kanske man inte ens upptäckte något förrän fartyget plötsligt sjönk.

[stigman]

för att förstå vad olika placering av lasten betyder rekommenderas att försöka segla råsegel ensam i en liten båt. När man placerar sig framme vid masten får man båten att segla upp i vinden. när man sätter sig i aktern lyfts stäven upp ur vattnet och man seglar med vinden. sedan provar man att luta skrovet och lär sig att kölen och skrovformen får båten att gå åt babord eller styrbord. Så seglar man utan roder som är en farlig svag punkt. När man lärt sig detta kan man använda sina erfarenheter med levande och död ballast som kan flyttas med olika verkan.

[FredH]

Två fartyg som tillsammans satte igång ett stort säkerhetsarbete var förlisningen av Berge Vange och Berge Istre. Båda tillhörde samma rederi som på kort tid förlorade två av sina fartyg. Båda förliste utan att lämna större spår efter sig. Vilket fick tillföljd inte bara ökad vetskap kring risker med lastnign av större bulkfartyg utan även kring säkerhetsutrsutning ombord.

Annars är det fortfarande lastplaner på papper och färglägging som gäller som komplement till datorn vid lastplanering ombord på fartyg. Något som är nog så intressant och knepigt att få ihop. Speciellt om du ska lasta i flera hamnar och lossa i lika många, speciellt när last som kommer i första lastningshamnen ska ut i första lossningshamnen. Ett arbete som kan liknas vid att lägga ett större pussel. Speciellt med tanke på att fartyget inte får belastas fel så skrovet tar skada. Inte heller lastas fel så stabiliteten inte blir godkänd.

[Donkeyman]

Detta är en bild som illustrerar vådan av att göra misstag när det gäller sekvenserna för lossning av last och intagande av ballast. Detta inträffade den 1.September år 2000 i Halkida. Det är en Grekisk hamn där Eurobulker-X hemmahörande i Phnom-Penh lossade cement.

Och som sagt var. Överstyrman gjorde uppenbarligen en felräkning.....