Varför/hur slutade man tala svenska i Satakundas kusttrakter?

[Den alldagliga mannen]

OK, intressant. Jag kan förstå att tvåspråkighet och "konstig" svensk dialekt drev på språkbytet i just Vittisbofjärd, men man kan undra:

1. Hur kom finskan till Vittisbofjärd på 1700-talet? Inflyttning?
2. Såg det likadant ut längs hela Satakundakusten? Jag tänker att t.ex. en svenskspråkig borgare i Raumo eller Björneborg talade mer vanlig (finlands)svenska.

Vittisbofjärd (fi. Ahlainen) har fått sitt namn från att Vittisbona (fi. Huittinen) i inlandet haft nyttjanderätt till kusten i det området. Vittis kommer från ordet Hwitte vilket betyder vit. Möjligen ett mansnamn.
Längs hela kusten har inlandsbor haft tilldelade nyttjanderätter till kustområdena. Kan tänka mig att landhöjningen i området spelat stor roll i att folk även kunnat bosätta sig där genom att ha tagit ny land i besittning.

[Den alldagliga mannen]

Vittisbofjärd (fi. Ahlainen) heter så för att folk från Vittis (fi. Huittinen) hade nyttjanderätt och tillgång till kusten där. Vittis ligger ca 75-80 km därifrån. Namnet kommer från ordet hwitte som betyder vit. Kan ha att göra med den vitt skummande forsen som ligger där i byn eller mansnamnet Hwitte. Landförhöjningen i Vittisbofjärd och längs Satakunta kusten är ganska snabb och det kan ha varit en del ditflyttade från finsktalande inlandet när ny odlingsbar land blottats under seklerna.