Slakt - slaughter - slåtter

[Markus Holst]

Jag kom av konstig anledning att tänka på dessa ord när jag körde traktor idag. Finns det någon gemensam etymologi bakom dessa tre?

Jag hittade även likhet mellan harrow - harv - harvest. Hur är släktskapet mellan dem?

Kul upptäckt var även mode - meja. Och så gissar jag att skörd är släkt med skära, men där hittar jag ingen engelsk motsvarighet.

Vad gör ni när ni har långtråkigt i traktorn?

[adlercreutz]

Jag tänker att orden share/shard har samma grund, men de har inget med skörd att göra annat än indirekt.

[koroshiya]

Låter som ett ämne för Ephraim, men för just orden i rubriken verkar det finnas släktskap, verbet slå är förmodligen också från samma ursprung då. Vad det ursprungligen betydde vet jag dock inte, och det lär väl vara svårt för någon att klura ut det, men kanske verbet var först och att det lånade sig till olika typer av att slå.

Tittade lite på harrow, men blev inte mycket klokare. Vissa ser likheter med här, och härja och i engelskan saker som the harrying of the north. Men det är svårt att se likheter mellan ett ord som här och ett ord som harv.

[Markus Holst]

Tittade lite på harrow, men blev inte mycket klokare. Vissa ser likheter med här, och härja och i engelskan saker som the harrying of the north. Men det är svårt att se likheter mellan ett ord som här och ett ord som harv.

Vi har ju de svenska orden årder och ärja, som nog även de kan vara besläktade med harv.

[Ephraim]

Låter som ett ämne för Ephraim

Det kan vara så...

Slakt - slaughter - slåtter
Jag kom av konstig anledning att tänka på dessa ord när jag körde traktor idag. Finns det någon gemensam etymologi bakom dessa tre?

men för just orden i rubriken verkar det finnas släktskap, verbet slå är förmodligen också från samma ursprung då. Vad det ursprungligen betydde vet jag dock inte, och det lär väl vara svårt för någon att klura ut det, men kanske verbet var först och att det lånade sig till olika typer av att slå.

Ja, slakt, slaughter och slåtter är mycket riktigt släkt, och de är även bildade till samma rot som i verbet slå. Eller, de är nog närmast bildade just ur det verbet, som vi kan rekonstruera till ett protogermanskt *slahaną med i första hand just betydelsen ’slå’. Främst i de västgermanska språken har verbet även fått betydelsen ’döda’, vilket väl är en rätt logisk betydelseutvecklig (slå ihjäl). Jämför engelskans slay som är den engelska motsvarigheten till detta verb. Med detta i åtanke är det kanske inte så svårt att se hur betydelserna av ’slåtter’ och ’slakt’ har kunnat uppstå ur samma verb.
https://en.wiktionary.org/wiki/Reconstr ... ic/slahaną

Slåtter är ett nordiskt arvord. Jämför fornisländska sláttr (där -r är nominativändelse och inte en del av ordstammen). Det kommer möjligen av ett protogermanskt *slahtuz, som alltså är en substantivering av verbet med ett suffix *–þuz/*-duz/*-tuz och den ursprungliga betydelsen ’det att slå, slag’. På svenska har r utvecklats i ordstammen (men ursprungligare slått förekommer dialektalt), se SAOB för förklaring.
https://en.wiktionary.org/wiki/Reconstr ... ic/slahtuz

Engelska slaughter anges ofta som ett nordiskt lånord vilket i så fall gör det till ett väldigt intressant ord eftersom det har lånats med en velar frikativa [x] (tyska Achlaut), det ljud som här skrivs <*h> för rekonstruerad PG. Det är visserligen inte bevarat i uttalet i modern engelska men stavningen <gh> vittnar om att det en gång funnits. Om engelskan lånat ordet från nordiska språk kan det hjälpa oss att datera den nordiska ljudändringen *ht > *tt (med förlängning av föregående vokal). Ursprunget till engelskans r här vet jag inte, men det motsvarar ju vad som hänt i svenskan.

Helt uteslutet är det kanske inte att det istället rör sig om ett engelskt arvord. Även engelska slaught verkar komma från en snarlik bildning.

Slakt har vi lånat från lågtyska, men även här rör det sig om en snarlik ordbildning. Det lågtyska ursprunget kan man gissa sig till från kombinationen kt.

Denna rot verkar vara belagd även i keltiska språk men i övrigt inte i andra indoeuropeiska språkfamiljer.

Och så gissar jag att skörd är släkt med skära, men där hittar jag ingen engelsk motsvarighet.

Jag tänker att orden share/shard har samma grund, men de har inget med skörd att göra annat än indirekt.

Det stämmer att skörd är släkt med skära. Skörd förefaller komma av PG *skurdiz som närmast är en substantivering till verbet skära, PG *skeraną med ett suffix *–þiz/*-diz/*-tiz (jämför ovan nämnda *slahtuz med liknande suffix), och den ursprungliga betydelsen ’det att skära (skärande, skärning)’ eller ’resultatet av att skära (skåra, snitt)’. Det är ungefär vad det besläktade skurður betyder på isländska.

https://en.wiktionary.org/wiki/Reconstr ... ic/skurdiz
https://en.wiktionary.org/wiki/Reconstr ... ic/skeraną

Ursprunget här är en indoeuropeisk rot *(s)ker- som har att göra just med att skära. Detta verkar ha varit en extremt produktiv rot som gett upphov till ett stort antal ord och som finns belagd i de flesta indoeuropeiska språkfamiljer. *(s) betecknar s mobile.
https://en.wiktionary.org/wiki/Reconstr ... an/(s)ker-

Engelskan har såvitt jag känner till inget ord som till ursprunget exakt motsvarar skörd, men shear är en motsvarighet till skära. Andra engelska ord från samma rot är short, shirt och skirt (det sista ett lån från fornnordiska).

Share är säkerligen också det från samma rot. Shard är mer osäkert, jag har sett en PIE-rot *skerdʰ– angiven som ursprung, som också är belagd i andra språkfamiljer. Dock får jag nästan förmoda att denna rot i sig är avledd ur *(s)ker-, med ett suffix av oklar funktion, eftersom betydelsen ändå verkar ha med skärande att göra.

Jag hittade även likhet mellan harrow - harv - harvest. Hur är släktskapet mellan dem?

Tittade lite på harrow, men blev inte mycket klokare. Vissa ser likheter med här, och härja och i engelskan saker som the harrying of the north. Men det är svårt att se likheter mellan ett ord som här och ett ord som harv.

Ursprunget till harrow verkar inte helt säkert. Det kan vara lånat från ett fornnordiskt harfr som alltså motsvarar nusvenska harv. Det kan också vara ett engelskt arvord, antingen från samma rot som harv, eller från samma rot som i verbet harry (som i nämnda ”harrying”). Det senare är släkt med sv. härja.

Om ordet är släkt med harv är det antagligen också släkt med harvest. Harvest kommer av PG *harbistaz, med en variantform *harbustaz som är ursprunget till svenska höst.
https://en.wiktionary.org/wiki/Reconstr ... /harbistaz

Ursprunget är en indoeuropeisk rot *kerp- som finns belagd i flera familjer, med betydelser som har att göra med att plocka, rycka upp och skörda.
https://en.wiktionary.org/wiki/Reconstr ... pean/kerp-

Det har föreslagits att *kerp- i sig är avledd ur ovan nämnda *(s)ker-, även om det nog är svårt att veta. Om det är så innebär det dock att harvest och skörd är släkt.

Kul upptäckt var även mode - meja.

Tänker du på mode i betydelsen ’det som är modernt’ eller är det något annat ord jag har missat? Men hursomhelst verkar ju mode även i den betydelsen, vara släkt med meja, även om det senare är ett arvord och det förstnämnda är ett lån. Även här har vi att göra med en väldigt produktiv rot, nämligen *med- eller *meh₁- (vilket torde vara samma rot från början, med en övergång *d > *h₁ som det även finns andra exempel på). Verbet mäta har samma ursprung, och motsvarar ungefär rotens grundbetydelse.
https://en.wiktionary.org/wiki/Reconstr ... opean/med-
https://en.wiktionary.org/wiki/Reconstr ... pean/meh₁-

Ändring: Det stämmer nog inte att meja kommer från roten ovan, även om mode gör det. Se här:
viewtopic.php?f=38&t=48284#p809644

Vi har ju de svenska orden årder och ärja, som nog även de kan vara besläktade med harv.

Årder och ärja är släkt med varandra, men jag tror inte de är släkt med harv. Ursprunget till årder och ärja är en indoeuropeisk rot *h₂erh₃- som är belagd i rätt många språkfamiljer.
https://en.wiktionary.org/wiki/Reconstr ... an/h₂erh₃-

Årder i sig är intressant eftersom det är en verkligt gammal ordbildning, som har direkta motsvarigheter åtminstone i de språkfamiljer som talas i Europa (inklusive armeniska, men kanske inte albanska). Vi kan således rekonstruera ett protoindoeuropeiskt *h₂érh₃trom, även om vi inte kan vara säkra på att ordet som sådant går ända tillbaka till protoindoeuropeiskan. Det kan exempelvis ha varit en något senare, men fortfarande väldigt gammal, europeisk ordbildning. Som teknologi är ju inte årdern hur gammal som helst heller. I sammanhanget är *–trom ett suffix som ofta används för att avleda ord för redskap ur verbrötter.
https://en.wiktionary.org/wiki/Reconstr ... h₂érh₃trom

[Markus Holst]

Kul upptäckt var även mode - meja.

Tänker du på mode i betydelsen ’det som är modernt’ eller är det något annat ord jag har missat?

Äh, det var autokorrekt som busade med mig. jag syftade på mowe - meja.

Kul saker du lär mig nu!

Skörd = det som har skurits.
Slåtter = det som har slagits.

Då borde även strö i betydelsen liggunderlag vara det som har strötts. Jag gissar att det finns mängder med sådana ordpar. Vi har ju liknande bildningar i hugga - hygge, plöja - plöja, stänga - stängsel. I Skåne sätter man inte upp staket, man stänger. I göingebygden gärdar man när man sätter upp ett gärde (staket) kring ett - gärde (beteshage). I andra delar av landet hägnar man in en hage med ett hägn.

[Ephraim]

Kul upptäckt var även mode - meja.

Tänker du på mode i betydelsen ’det som är modernt’ eller är det något annat ord jag har missat?

Äh, det var autokorrekt som busade med mig. jag syftade på mowe - meja.

Ah, då är jag med. Jo, de verkar vara släkt.

Jag får ta tillbaka lite vad jag skrev ovan om ursprunget till meja. Det kommer nog inte från samma rot som mäta, som alltså ligger bakom latinets modus (som vi känner igen bl.a. i dess grammatiska betydelse), som i sin tur genom franskan gett oss ordet mode. Istället verkar det vara en separat rot *h₂meh₁–, även den belagd i andra språkfamiljer. Meja har vi nog lånat från lågtyskan dessutom.
https://en.wiktionary.org/wiki/Reconstr ... an/h₂meh₁-

Kul saker du lär mig nu!

Skörd = det som har skurits.
Slåtter = det som har slagits.

Då borde även strö i betydelsen liggunderlag vara det som har strötts. Jag gissar att det finns mängder med sådana ordpar. Vi har ju liknande bildningar i hugga - hygge, plöja - plöja, stänga - stängsel. I Skåne sätter man inte upp staket, man stänger. I göingebygden gärdar man när man sätter upp ett gärde (staket) kring ett - gärde (beteshage).

Ja, det stämmer, det är ett väldigt vanligt mönster att vi bildar substantiv från verb på det sättet. Åtminstone hos de indoeuropeiska språken får jag intrycket av att de flesta rötterna är "verbrötter", där den äldsta betydelsen vi kan spåra har att göra med handlingar eller liknande (men vi kan rekonstruera vissa rena substantivrötter också, bl.a. för vissa djur). Sedan har många substantiv avletts ur dem.* Man kan tänka sig en rad substantivbetydelser som kan avledas från ett verb (listan kopierad från Wikipedia).

• själva handlandet eller processen, till exempel rodd
• en "portion" av handlingen, till exempel fniss
• den som utför handlingen, till exempel domare
• resultatet av handlingen, till exempel byggnad
• instrumentet för handlingen, till exempel såg
• platsen för handlingen, till exempel parkering

https://sv.wikipedia.org/wiki/Verbalsubstantiv

Som bl.a. framgår av dina exempel har det genom historien funnits många olika sätt att bilda substantiv ur verb, inte nödvändigtvis alltid med samma avledda betydelse. Inte sällan kan mer än ett substantiv härledas ur ett verb.

*Möjligen är det ibland så att etymologiska ordböcker för systematikens skull gärna anger rötter med en verbbetydelse när det är svårt att avgöra vilken bildning som egentligen är äldst, och att det ger ett lite missvisande intryck.

I andra delar av landet hägnar man in en hage med ett hägn.

Just här är det nog så att verbet hägna är bildat ur substantivet hägn och inte tvärtom. Och substantivet hägn i sig verkar vara avlett ur hage på något sätt men exakt hur det hänger ihop är jag lite osäker på. Det finns även ett ålderdomligt eller dialektalt substantiv hag i betydelsen inhägnad. Häck lär också vara besläktat.