De öppna vokalerna

[koroshiya]

Jag tycker de låter efterblivna, och undrar var de kommer från.

Som jag minns det fanns inte dessa vokaler när jag växte upp, och därför undrar jag om de kan ha kommit från något elakt litet hål med inavel, eller var det kan komma ifrån.

Exempel är öl, där unga säger uhl, eller något sådant. Samma med ö i ord som snö, där de säger sneuh, som vi göteborgare säger, dô, alltså du i vokativ.

Jag har hört att man traditionellt har haft sådana öppna vokaler, och att de har gjort en comeback.

Jag ska säga i sammanhanget att det finns vissa svenska vokaler vilka jag som göteborgare inte kan säga, eller högst svårligen kan säga. Vid samtal med människor från Sörmland har jag exempelvis märkt ä-vokaler, som jag aldrig lärt mig, och det är extremt svårt att återskapa dem.

[Jurgen Wullenwever]

I beskrivningar av svenskt uttal brukar det påstås att ä och ö har öppnare uttal när de följs av r (med undantag för vissa provinser som Västergötland och Närke).

Själv har jag aldrig erfarit att någon person verkligen talar så (för jag är från Örebro), men jag har hört inspelningar med sådana vokaler. Under senare decennier har det sagts att utvecklingen har inneburit att de öppnare vokalerna har blivit mer allmänna, så att de används även utan följande r, och att de slutna vokalerna har försvunnit.

[Markus Holst]

Jag har i kväll, efter några glas vin, föreläst för våra middagsgäster att i Borås gör man tvärt emot Östergötland. I det senare har man samma ö i snö som man har i snöre, medan man i Borås har samma ö i snöre som man har i snö.

Vilken av ö-na är det ni refererar till som öppet, snö eller snöre?

[koroshiya]

Jag har i kväll, efter några glas vin, föreläst för våra middagsgäster att i Borås gör man tvärt emot Östergötland. I det senare har man samma ö i snö som man har i snöre, medan man i Borås har samma ö i snöre som man har i snö.

Vilken av ö-na är det ni refererar till som öppet, snö eller snöre?

Snöre.

Min uppfattning är densamma som Jurgen Wullenwever relaterade. Unga göteborgare idag säger nog ofta snö, med samma eller snarlik vokal som i snöre. När jag tänker efter har jag dock inte hört öppna vokaler i alla sammanhang, och kanske finns det någon oskriven regel som gör att de inte dyker upp överallt. De unga måste ju också ha förmåga att uttala de slutna vokalerna, så att de kan skilja på, att röva, och kroppsdelen röva. Det blir till att lyssna mer på vad unga runt mig faktiskt säger.

Egentligen stör jag mig inte på hur andra pratar, utan det är väl bara så att man noterar att andra uttalar vissa ord på ett annorlunda sätt.

[Markus Holst]

Vilken av ö-na är det ni refererar till som öppet, snö eller snöre?

Snöre.

Tack.

Går det att förklara vari den större öppenheten ligger? Är det någon passage imunnen som är vidare?

[Ephraim]

Går det att förklara vari den större öppenheten ligger? Är det någon passage imunnen som är vidare?

Det är i princip tungans position i höjdled som avgör hur öppen eller sluten en vokal är. Hos öppna vokaler (även kallat låga vokaler) är tungan lägre placerad i munnen, så att man får en större öppning för luftflödet. Hos slutna vokaler (höga vokaler) är tungan högre placerad i munnen, närmare gommen, så att det blir en trängre utrymme för luften att flöda över tungryggen. Så när en ä-vokal blir mer öppen blir den mer lik en a-vokal, när den blir mer sluten går den istället mot en e-vokal och sedan en i-vokal. Och försöker man sluta den tillräckligt mycket blir det inte längre en vokal.

[koroshiya]

Pratade med en arbetskamrat idag om det. Hon är 27. Hennes bekantskapskrets är oftast äldre, men hon har en yngre kamrat. Enligt hennes uppfattning var det dialektalt - i det här fallet - göteborgska.

Jag skulle säga att jag inte direkt kan upptäcka något konstigt, eller lika lätt. Jag testade med diverse ord som död och, dödligt. Om man jämför med ord som öl, och snö, var det inte lika tydligt.

Men för att få tråden att leva vidare, det är väl inte bara göteborgska där dessa vokaler har dykt upp, eller blivit vanligare?

[Markus Holst]

I Östergötland har de väl "alltid" pratat så?

[erep]

I Östergötland har de väl "alltid" pratat så?

En intressant och rätt konstig nymodig tanke att vokaler skulle uttalas lika i olika delar av ett språkområde. En chimär som kommer från att massmedia kört med ett dominant uttal.

[Markus Holst]

I Östergötland har de väl "alltid" pratat så?

En intressant och rätt konstig nymodig tanke att vokaler skulle uttalas lika i olika delar av ett språkområde. En chimär som kommer från att massmedia kört med ett dominant uttal.

Haha, nej det var inte min tanke eller tro. Jag har levt på flera ställen i landet och är därutöver tillräckligt språkligt kunnig för att veta att du har rätt. Dock finner jag det intressant att lära mig mer om hur och varför.

[koroshiya]

I Östergötland har de väl "alltid" pratat så?

Kollade med modern nu, som väste upp i Ångermanland, och hon har slutna vokaler i snö och öl. Kanske kan det vara något dialektalt, fast jag tycker jag hört det även på radio och tv under ett antal år.

Här är ett youtubeklipp från 60-talets Masthugget. Spontant skulle jag säga att skillnaden är ganska stor jämfört med hur det talas där nu. För att inte säga att även nästa generations hus i vissa fall verkar vara färdiga att rivas.



Ändå är det förstås en tydlig göteborgska... När jag tänker efter har länken som som inget med ämnet i fråga att göra, mer än att kanske kan man upptäcka dessa vokaler i filmsnutten.

[erep]

t var inte min tanke eller tro. Jag har levt på flera ställen i landet och är därutöver tillräckligt språkligt kunnig för att veta att du har rätt. Dock finner jag det intressant att lära mig mer om hur och varför.

Jämförde senast idag mitt uttal med detta om hur man säger "surströmmingpremiär". Sade det högt ett antal ggr för att jämföra.
https://twitter.com/sweden/status/10460 ... 36512?s=19

Största skillnaden är u:et i början. Han uttalar u:et lite mot y, som de gör i Österbotten. Jag uttalar det som i "hur" (som i "bur"), inte mot "hyr" som han gör. Hör ni skillnaden?

Men det varierar och jag är inte ute för att bedöma.