Hur står det till med tyskan nuförtiden...?

[KoteGaeshi]

Det var ju en tid då man i öst trodde, eller i alla fall ville få folk att tro, att Kommunismen skulle Segra - men jag har svårt att tro att polacker, tjecker och ukrainare idag tänker sig att de tänker ha sin framtida kommunikation sinsemellan på ryska. Snarare att de satsar på engelska då.

OT, men min erfarenhet är att tjecker, slovaker och polacker kan kommunicera på någon slags pan-slaviska, likt oss nordbor.

Jo, absolut. I alla fall tjecker och slovaker, enligt mina tjeckoslovakiska bekanta. Härav kanske inget behov av ryska.

[liljen]

Det pratas en del om ryska här och utifrån mina praktiska erfarenheter kan jag säga så här:

Estland - ryskan är absolut på väg bort bland de flesta under 30. Estniska ryssar förstås undantagna, annars är intresset för att lära sig ryska litet. Till min förvåning är min ryska även mer korrekt än många vuxna esters. De hatade väl det skolämnet på sovjettiden eller också var det inte så bra kvalitet på undervisningen.

Lettland - i Riga funkar ryska utmärkt. Lettland känns som det mest russifierade av baltstaterna, men ryskan kommer tappa här också tror jag

Litauen - Någonstans mellan Lettland och Estland i inställningen till ryska

Märk här väl att ryska nog är det språk som funkar bäst när balter ska prata sinsemellan än så länge(!).

Polen - meningslöst att prata ryska med de flesta yngre människor. Engelskan funkar klart bättre. Sen tror jag det är en inställningsfråga också. Jag fattar ju lite polska eftersom den ändå inte är så enormt långt från ryska som en del polacker vill göra gällande, men polackerna vill oftast inte försöka göra sig förstådda utan föredrar knackig engelska eller tom tyska före ryska i många fall enligt min erfarenhet av åtminstone de yngre.
Tjeckien - ungefär som Polen

Serbien - yngre verkar inte lära sig ryska längre i någon större utsträckning, men funkar någorlunda att hacka sig fram på ryska. Går faktiskt ganska bra att läsa på serbiska om man kan ryska.
Kroatien- är väl känsligt, men i praktiken samma språk som serbiska, men mer avog inställning förstås....

Bulgarien - kanske det folk på Balkan som är bäst på ryska, den ligger rätt nära bulgariskan också

Ukraina - tja, majoriteten av befolkningen har ju för tusan ryska som modersmål och umgängesspråk, även om det officiellt bara är 17 % som är etniska ryssar. Ukrainskan kommer dock starkt framförallt bland de yngre. I västra Ukraina har den alltid dominerat starkt. Detta kombinerat gör att jag hamnat i för mig lite absurda situationer. T.ex. är jag van vid att ukrainare byter till ryska när de pratar med mig, men när det inte inträffar kan det bli en del frustration. Minns att jag ringt till lite företag i västra Ukraina och de unga sekreterarna vägrar helt enkelt att gå över till ryska. "Arrrgh, men hör du inte att jag är utlänning och pratar ryska med så stark brytning att du måste väl fatta att du inte kan utgå ifrån att jag även kan ukrainska också!" sitter man och tänker då. Visserligen har jag blivit bättre och bättre på att förstå ukrainska, men är ju inte så självklart att det går att föra meningsfull konversation.

Georgien - ryska funkar nästan överallt, men kunskapsnivån bland de yngre är på väg ner, annars ytterst användbart generellt där

Vitryssland - visst står det på vitryska för det mesta på offentliga platser, men alla pratar ju ryska överallt hela tiden. Vitryskan skulle nästan kunna dö ut faktiskt....

Moldavien - ryska funkar utmärkt, även om det moldaviska skriftspråket verkar dominera i gatubilden mer och mer (undantaget förstås Transdnistrien)

Sammanfattningsvis så är ryskan högst gångbar som lingua franca i stor del av Östeuropa, men har allt mer begränsat användningsområde i de nya EU-länderna, medan den längre österut är mkt användbar, speciellt som de flesta är dåliga på engelska. Tyska funkar ibland bättre faktiskt. Det finns ett begränsat antal rysktalande svenskar och med tanke på att nyutbildningen av sådana minskat rejält på senare år så ser faktiskt arbetsmarknaden bra ut om man kommer upp i en hög nivå. Visserligen är det tungt för ekonomin i Ryssland och därmed har många svenska expats förlorat jobben och åkt hem, men det fylls på ganska tunt underifrån så jag skulle verkligen rekommendera ungdomar att plugga ryska. Är inte så svårt som man kanske tror. Dessutom är det himla kul länder att verka i.

Ooops, nu har vi kanske bytt ämne på tråden.....

[gunship]

Påminner mig när mina föräldrar var i Prag, och försökte med engelska, med dåligt resultat. Först på flyget hem insåg de att de flesta talar tyska som andraspråk, vilket även min mor i egenskap av halvtysk talar flytande.

[tryggve]

Är det många som studerar tyska vid de svenska universiteten? Jag vill minnas att tyska på Göteborgs Universitet förde en rätt tynande tillvaro för några år sedan, men det kan ju ändras.

Jag kan föreställa mig att man kan vara eftertraktad som översättare om man är riktigt duktig i tyska. Däremot så föreställer jag mig att antalet översättare som behövs kanske inte är enormt. Jag känner bara en person som arbetar som översättare som frilansare (inte tyska iofs), och det låter som konkurrensen är stenhård från vad jag har hört från denna person.

Men har man idag mycket större chans att få jobb som t ex ingenjör om man kan tyska?

[KoteGaeshi]

Överlag är det få som tar mer än A-kursen i något modernt språk i Uppsala - och då räknas franska, spanska, katalanska, italienska och tyska, och de finsk-ugriska och slaviska språken, som moderna språk. Mandarin, persiska, arabiska, engelska och hebreiska (till exempel) ligger på andra institutioner. Många skriver in sig på en A-kurs och tror att moderna språk ska vara lika glidigt som i gymnasiet - det är ett stort misstag.

[Gerrgul]

En indikation på språkens ställning är ju också hur det står till med utbudet av översättningar. Hur många nya tyska romaner/essäsamlingar/dikter/dramer ges ut och recenseras? Jag har uppfattat det som att utbudet tunnas ut alltmer. Egentligen borde utvecklingen ha varit den omvända. EU - inträdet skulle ju föra oss närmare Eurropa...

Och enligt rapporter från landets högre lärosäten är det allt färre som studerar tyska på högre nivå.

[tryggve]

Off topic för just tyskan, men...

Jag såg ett program om "Kinas mat", och där berättade ett gift par som var med i programmet att barnen nu ska börja läsa engelska när de börjar i tredje klass. Så i Kina verkar man satsa rätt hårt på att lära kommande generationer engelska.

(Ett häftigt program för övrigt, det är ovanligt med svenskar som talar kinesiska. Men det verkar programledaren göra!)

[varjag]

(Ett häftigt program för övrigt, det är ovanligt med svenskar som talar kinesiska. Men det verkar programledaren göra!)

Helt OT - men varjag hade en kristendomslärare, som hastigt togs ur skolan för viktigare uppgifter.......

Han skickades till Korea med den svenska Koreaambulansen - han var den ende svensk som kunde förstå och tala koreanska!

Han hade varit missionär i Korea -

Varjag

[KoteGaeshi]

En indikation på språkens ställning är ju också hur det står till med utbudet av översättningar. Hur många nya tyska romaner/essäsamlingar/dikter/dramer ges ut och recenseras? Jag har uppfattat det som att utbudet tunnas ut alltmer. Egentligen borde utvecklingen ha varit den omvända. EU - inträdet skulle ju föra oss närmare Eurropa...

Och enligt rapporter från landets högre lärosäten är det allt färre som studerar tyska på högre nivå.

Litteraturvetarna har släppt sargen och insett att Die Leiden des jungen Werthers inte är det Enda och Sanna Evangeliet i världslitteraturen.

(Jag har faktiskt haft en lektor i litteraturvetenskap som ansåg att om studenten "bara kan kommentera Goethe korrekt finns det inget annat att lära sig")

[CvD]

Off topic för just tyskan, men...

Jag såg ett program om "Kinas mat", och där berättade ett gift par som var med i programmet att barnen nu ska börja läsa engelska när de börjar i tredje klass. Så i Kina verkar man satsa rätt hårt på att lära kommande generationer engelska.

(Ett häftigt program för övrigt, det är ovanligt med svenskar som talar kinesiska. Men det verkar programledaren göra!)

Problemet med engelskautbildningen i Ostasien är trots att de satsar setnhårt på engelskalektioner, och har gjort under en längre tid (Japan, Sydkorea, Taiwan) så är kurserna mer eller mindre enbart uppbyggda på att du ska lära dig grammatik och lära dig glosor, så att du kan testas i ett prov för att därefter få ett betyg. Att använda språket muntligt är en mycket liten del i själva utbilningen. Så du kan ha en japan/korean som har studerat engelska i 10 år och som kan vända ut och in grammatiskt på engelska meningar men knappt kan säga en mening som går att förstå. Om nu han eller hon nu inte helt glömde bort att allt som pluggats in till provet så fort provet var över.
Baserat på hur det kinesiska skolsystemet är uppbyggt så är sker det samma sak där. Där ingår dessutom det ett fruktat prov i slutet av skolgången som helt avgör din framtid, vilka skolor du kommer in på osv.
https://www.youtube.com/watch?v=wW920zWkIQI

Mandarin är inte det lättaste språket att lära sig, du har fyra toner, så till exempel samma ord ma, men olika toner, kan betyda mamma, hampa, häst eller svära. Uttalas ma neutralt så blir det en frågepartikel, dvs betyder att meningen är en fråga.
Så sålunda ska du kunna uttala de här olika tonerna och dels ska du kunna höra när motparten använder dem, annars kan det bli fel.

För övrigt bestämde sig syrrans pojk för att läsa franska som tredjespråk, för då kunde varken pappa eller mamma förhöra han på glosor etc, eftersom de både läste tyska i skolan.

[loop]

En indikation på språkens ställning är ju också hur det står till med utbudet av översättningar. Hur många nya tyska romaner/essäsamlingar/dikter/dramer ges ut och recenseras? Jag har uppfattat det som att utbudet tunnas ut alltmer. Egentligen borde utvecklingen ha varit den omvända. EU - inträdet skulle ju föra oss närmare Eurropa...

Och enligt rapporter från landets högre lärosäten är det allt färre som studerar tyska på högre nivå.

Vi lämnade det fasta bokpriset...

"Det gör inte heller Pär Svärdson, vd för nätbokhandeln Adlibris, som skulle drabbas hårt om fasta priser infördes. En jämförelse med andra fastprisländer visar att nätbokhandlarnas andel ligger runt 15 procent av all bokförsäljning, medan den i Sverige är 25 procent.

– Med fasta priser tar man för mycket betalt av konsumenten, säger Pär Svärdson som tycker det är märkligt att EU kan tillåta fasta priser.

– I verkligheten blir det en monopolsituation, säger han."
http://www.dn.se/dnbok/fast-pris-delar-bok-sverige/

Faktiskt ett roligt uttalande av nån som mindre än ett år senare sålde till Bonniers.

[erep]

Som kuriosa kan nämnas att jag ännu efter tio år i Finland ännu inte stött på någon som talar eller studerar tyska. Nu är förstås min finska bekantskapskrets inte så stor men ändå blir jag lite häpen över det.

Finns säkert människor som läst tyska, men traditionellt var ju språkundervisningen sådan, att man skulle undvika fel, vilket tog kol på att vanliga människor utnyttjade ett språk som de inte kunde riktigt bra. Mitt i Tavastland får man inte heller så värst ofta tillfällen att prata tyska skulle jag tro. Du måste gå in på Aulanko och prata tyska i receptionen

Du har inte träffat mig Jag läste tyska i tiderna både i mellanskolan och gymnasiet. Därefter har jag använt dt några gånger per år närmast socialt.

Före muren rasade var tyska användbart i Östblocket, men vad man måste göra då, var att alltid starta på engelska, och sedan övergå till tyska, så att ens diskussionspartner förstod att man inte är tysk Det var ju inte mannen på gatan som klarade tyska, men nog mera utbildade personer samt personer som jobbade inom servicenäringen.

Av mina tre barn, valde det äldsta franska som tilläggsspråk i gymnasiet (efter de inhemska svenska och finska och främmande språket engelska), nästa valde spanska och det yngsta läser nu tyska. Även ryska hade funnits som val om man fått en tillräckligt stor grupp, vilket torde ha lyckats varje år.

Mina egna erfarenheter är, att tyskar och österrikare ofta vänder till engelska när jag pratar min (torftiga) tyska, och jag måste envisa att prata tyska tills de efter ca. tredje gången förstår att jag faktiskt ämnar prata tyska med dem. Antingen är min grammatik orsaken, eller så spelar här in det, att eftersom TV är dubbad i Tyskland, vill alla använda sina kontakter med utlänningar till att förkovra sig i sin engelska. Jag använder inte tyska yrkesmässigt till konversation, eftersom den är för svag för det. Läsa yrkestext kan man ju, men man får koncentrera sig. Webbsidor på tyska brukar jag heller inte översätta, utan läsa i original.

En gång hamnade jag faktiskt i en situation, då jag fick i.a.f. för den kvällen tillräckligt med tyskan o önskade att det slutat. Jag var på en yrkeskongress i USA, och pratade med en äldre herre i en mindre grupp människor på en kaffepaus. Han nämnde att hans familj var balttyskar och att han själv kommit till USA som spädbarn, men alltid pratat tyska hemma. Detta skedde i en delstat som inte är känd för tysk befolkning. Jag sade något på tyska, med den följden, att efter att det yrkesmässiga slutade, och cocktailpartys började, stötte jag på honom hela tiden och "fick" prata tyska i timmar. Han var förtjust i att han hittat någon att prata tyska med och först tyckte även jag att det var skojigt. Men efter timmar o timmar började det vara rätt jobbigt

[erep]

Det pratas en del om ryska här och utifrån mina praktiska erfarenheter kan jag säga så här:

Polen - meningslöst att prata ryska med de flesta yngre människor. Engelskan funkar klart bättre. Sen tror jag det är en inställningsfråga också. Jag fattar ju lite polska eftersom den ändå inte är så enormt långt från ryska som en del polacker vill göra gällande, men polackerna vill oftast inte försöka göra sig förstådda utan föredrar knackig engelska eller tom tyska före ryska i många fall enligt min erfarenhet av åtminstone de yngre.


Ooops, nu har vi kanske bytt ämne på tråden.....

Lite OT, men en midsommar före muren rasat åkte jag och min kompis från Helsingfors till Gdansk med skeppet Pomerania, för att köra hoj i Östeuropa. När vi redan färdats ett par dagar gick vi omkring på skeppet, hamnade vi vid kommandobryggan, som åtskiljdes med ett litet rep i en öppen dörr från de publika utrymmena. Styrmannen hade tydligen slött, eftersom han inbjöd oss på bryggan. Vi konverserade både om vad där fans, var vi befann oss o.s.v., på engelska. Vi råkade just då vara utanför Kaliningrad.

Radion började väsnas på ryska och styrmannen tog mikrofonen och svarade på engelska. Efter en kort radiodiskussion, berättade styrmannen att vanligen när Pomerania kör förbi Kaliningrad, blir båten anropad av ryska militären och blir avkrävd identifikation. Han berättade leende att de alltid är noggranna med att svara på engelska, för att jävlas med ryssarna Detta var alltså före Sovjets kollaps

[Lasse O]

Som kuriosa kan nämnas att jag ännu efter tio år i Finland ännu inte stött på någon som talar eller studerar tyska. Nu är förstås min finska bekantskapskrets inte så stor men ändå blir jag lite häpen över det.

Finns säkert människor som läst tyska, men traditionellt var ju språkundervisningen sådan, att man skulle undvika fel, vilket tog kol på att vanliga människor utnyttjade ett språk som de inte kunde riktigt bra. Mitt i Tavastland får man inte heller så värst ofta tillfällen att prata tyska skulle jag tro. Du måste gå in på Aulanko och prata tyska i receptionen

Jo, att undvika grammatiska fel var vanligt i forna tiders undervisning och visst gör det tröskeln högre för att våga använda det främmande språket. Jag har bittra minnen av den svenska skolans drill i grammatik där tysklärarinnans pekpinne ven om öronen på den som missade ett personligt pronomen.
Själv anser jag att man med ett bra ordförråd kan komma långt i andra länder även om det slinker med en och annan grammatisk horrör. Det är bara tyskar som bryr sig om att rätta och då kan man som hämnd går över till engelska.
Och Pälkäne ligger i Birkaland

[CvD]

Själv anser jag att man med ett bra ordförråd kan komma långt i andra länder även om det slinker med en och annan grammatisk horrör. Det är bara tyskar som bryr sig om att rätta och då kan man som hämnd går över till engelska.
Och Pälkäne ligger i Birkaland

Har den erfarenheten att fransmännen också har den tendensen, iallafall de som kan få fram två meningar eller fler på franska (vilket är över min gräns).

Min tyskalärare på universitetet hade samma åsikt som dig, om man inte talar helt korrekt, så gör det inte så mycket. Dels talade inte tyskarna helt korrekt heller enligt min lärare (från Österrike) och dels förstår dom dig i vilket fall som helst. Dock tyckte han att man skulle skriva tyska korrekt.